ANNONS:
Till Di.se

Bo Hugemark m.fl: Gråzonen inbjuder till missförstånd

  • 26 debattörer svarar Sven Hirdman. Foto: TT

REPLIK. I och med angreppen mot Georgien och Ukraina förstörde Ryssland den säkerhetsordning i Europa som rått sedan det kalla krigets slut. 

Ryssland använde militär makt för att utvidga sitt territorium. Om detta säger Sven Hirdman (Di Debatt 14/12) ingenting. Kriget mot Ukraina benämner han ”den ryska konflikten med Ukraina”. Skulden för det försämrade läget ger han västmakternas sanktioner mot Ryssland och ”det amerikanska vapenskramlet”. Vapenskramlet ska väl avse uppsättande av fyra Nato-bataljonsstridsgrupper i Baltikum och Polen. Blygsamma styrkor jämfört med de ryska styrkor som finns på andra sidan gränsen och som i flera Zapad-övningar övat angrepp mot Baltikum och Polen.

Sven Hirdman hävdar att Ryssland har ”tillräckliga landområden och resurser för att inte behöva eller vilja sträva efter andras territorier” (Han avfärdade också Ukraina-angreppet som osannolikt strax innan det hände.) Frågan är vad som i Moskva anses som andras territorier. Putins ord 2005 om Sovjetunionens fall som 1900-talets stora geopolitiska katastrof antyder att han kan ha annan tolkning av äganderätten än vi. De baltiska staterna har inte bara historiska skäl till oro.

Sven Hirdman skriver att Ryssland inte skulle vilja ta initiativet till ett nytt världskrig. Nej, vem hävdar det? Vi skriver att rysk aggression är osannolik i form av mord med berått mod, utan skulle kunna ske ”i en kaotisk situation, när Putins maktställning och det ryska kleptokratiska systemet står på spel”.

Enligt Sven Hirdman har Sverige inte försvarspolitiska förpliktelser gentemot de baltiska staterna. Här bortser han både från EU:s Lissabonfördrag, som innehåller en sådan förpliktelse, och den i bred politisk enighet antagna svenska solidaritetsförklaringen, som klargör att vi ska kunna ge EU-medlemmar militärt stöd. Och i händelser av krigsutbrott kommer vi på grund av det svenska luftrummets och territoriets läge oundvikligen att dras in i ett operativt samarbete i Östersjöområdet.

Sven Hirdman hävdar att i en krigssituation får vi utländskt stöd oavsett ”det ena eller det andra avtalet”. Det är möjligt. Men om stödet ska fungera krävs förberedelser i form av gemensam operativ planläggning. Och det tillåter inte den nuvarande allianslösheten.

Sven Hirdmans varning för ökad spänning är gåtfull: Om Ryssland har ”tillräckligt med defensiva resurser i sin försvarsmakt”, varför skulle då en svensk Nato-anslutning öka spänningen? Vad det handlar om är att Ryssland skulle uppleva en minskad handlingsfrihet att använda militära maktmedel mot sina grannar.

Vi är eniga med Sven Hirdman om att den nu förda politiken skapar osäkerhet om Sveriges säkerhetspolitik. Vi är i en gråzon, och detta inbjuder till missförstånd och frestelser i krissituationer. Det är detta som ett Natomedlemskap kan råda bot på.


Frank Belfrage, ambassadör, kabinettssekreterare 2006–2014
Tomas Bertelman, ambassadör
Staffan Carlsson, ambassadör
Lars Fredén, ambassadör
Göran Frisk, kommendör
Lars Grundberg, ambassadör
Bengt Gustafsson, general, överbefälhavare 1986–1994
Ulf Henricsson, överste 1. graden
Johanne Hildebrandt, krigskorrespondent
Bo Hugemark, överste
Diana Janse, ambassadör
Stefan Kristiansson, generalmajor
Jan Leijonhielm, Rysslandsexpert
Anders Milton, f.d. ordförande Röda Korset, Folk och Försvar
Johan Molander, ambassadör
Karlis Neretnieks, generalmajor
Sven-Olof Petersson, ambassadör
Tomas Ries, lektor, Försvarshögskolan
Erik Rossander, generalmajor
Henrik Salander, ambassadör
Björn Skala, ambassadör
Katarina Tracz, chef, tankesmedjan Frivärld
Johan Tunberger, säkerhetspolitisk analytiker
Fredrik Vahlquist, ambassadör
Mike Winnerstig, fil. dr.
Manne Wängborg, ambassadör


Läs den ursprungliga artikeln av Bo Hugemark m.fl. här.

Läs Sven Hirdmans svar här.

Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies