1515
Annons

Björn Wahlroos m.fl: Därför behövs ett nytt samhällskontrakt

DEBATT. Sverige behöver framtidstro och idéer. Ett idévakuum har uppstått som fyllts av bakåtsträvande idéer från höger och vänster. Fem reformer behövs nu, som kan utgöra ett nytt svenskt samhällskontrakt. Och det måste bli ett slut på att utmåla företagare som busar, skriver Björn Wahlroos och elva andra ledamöter i Ratioakademien.

NY ANSVARSFÖRDELNING. Sverige behöver framtidstro och en fokuserad stat, skriver Björn Wahlroos, preses i Ratioakademien, som på torsdagen presenterar en skrift om ett nytt samhällskontrakt.
NY ANSVARSFÖRDELNING. Sverige behöver framtidstro och en fokuserad stat, skriver Björn Wahlroos, preses i Ratioakademien, som på torsdagen presenterar en skrift om ett nytt samhällskontrakt.Bild:Emma-Sofia Olsson

Det svenska samhällskontraktet behöver reformeras. Trots höga skatter levererar inte politiken sin del av kontraktet på viktiga områden. Vi får dålig valuta för pengarna. En orsak är en enögd tro på att mer politik, höjda skatter, fler regleringar och offentliga monopol är svaret på alla samhällsproblem. En stat som försöker göra allt, klarar snart ingenting riktigt bra. Välståndet, tryggheten och friheten undergrävs.

Inför valet framstår den traditionella politiken som trött, samtidigt som en majoritet av väljarna anser att Sverige utvecklas åt fel håll. Ett idévakuum har uppstått som fyllts av bakåtsträvande föreställningar från både höger och vänster. Marknader, vinster och fri rörlighet förtalas. Socialism, populism, nationalism, protektionism och andra irrläror har växt i popularitet. Gemensamt är en stark tro på stat, styrning och politik som lösningar på samhällets problem. Ofta är syftet att gynna vissa grupper framför andra. Detta är en farlig och negativ utveckling, inte bara i Sverige.

Det är viktigt med nya idéer om vilket Sverige vi vill ha. Det måste bli slut på att utmåla företagare som busar. Det behövs en bättre balans mellan stat, marknad och gemenskaper.

Med den nya skrift som Ratioakademien presenterar på fredagen, ”Frihet, trygghet, välstånd – ett nytt samhällskontrakt”, vill vi bidra till en diskussion som bejakar företagandets och välfärdsinnovatörernas kraft och förmåga – även inom områden som traditionellt hanterats av politiker. Det gäller vård, skola och omsorg, men också utmaningar inom miljöområdet och att finna bättre former för integrationen av nyanlända.

I dag finns stora problem med företagens kompetensförsörjning, arbetsmarknadens flexibilitet, skatter på företagande och individer, myndighetsutövning och regeltillämpning, offentlig upphandling, bostäder och infrastruktur. Vården och omsorgen har brister vad gäller tillgänglighet, köer och information. Inom skola och utbildning finns allvarliga problem med kvalitet, effektivitet och relevans.

Kopplingen till arbetslivets behov är svag och alltför många klarar inte att slutföra grundskola och gymnasieskola med godkända betyg. Allvarligast är bristerna i statens kärnuppgifter. Försvaret är eftersatt och underfinansierat. Rättsväsende och polis har ett lågt uppklarande av brott och svårt att lösa ett ökat dödligt våld bland kriminella grupper i storstadslänen.

Det är hög tid att se staten som ett utvecklingsprojekt. Ansvarsfördelningen mellan stat och individ, mellan offentligt och privat behöver tydliggöras. Vi efterfrågar reformer på i fem områden:

1. Det behövs en fokuserad stat. Politiken måste bli bättre på att klara sina kärnuppgifter. Det handlar om genuint kollektiva nyttigheter som försvar, rättsväsende och grundläggande socialt skydd. Skattetrycket och regelbördan behöver minskas för att stärka välståndsskapandets och gemenskapernas villkor.

2. Vi efterlyser vingarnas trygghet. Det innebär en trygghet i förändring – att känna trygghet att kunna gå vidare till ett nytt jobb när digitalisering, globalisering och andra omvärldsförändringar oundvikligen omvandlar den svenska arbetsmarknaden. Det behövs ett nytt helhetsperspektiv som bejakar flexibilitet, kompetens, trygghet och jobbskapande.

3. Det behövs ett perspektivskifte inom välfärdssektorerna – en polycentrisk välfärd. Kvaliteten i skola, vård och omsorg ska vara styrande, oberoende av huvudmannaskap. Såväl privata och ideella som offentliga producenter behövs för att utveckla välfärdstjänsterna. Blotta existensen av alternativ gör att man lättare själv kan jämföra och ger tydliga incitament till förbättring. Privata och offentliga välfärdsproducenter måste behandlas och följas upp på samma sätt. Även privat finansiering och försäkringslösningar behöver bejakas. Det tillför nya resurser och är kvalitetsdrivande.

4. Sverige behöver stärkt utvecklingskraft. Vingarnas trygghet och polycentrisk välfärd förutsätter att välståndsskapandets villkor är goda. Det är entreprenörer och företagare som skapar de nya jobben och det är vinstdrivande välfärdsinnovatörer är centrala för att utveckla vården, skolan och omsorgen. Marknader är väsentliga för den frihet som är en förutsättning för samhällskontraktet.

5. Slutligen behövs ökad rättvisa. Det svenska samhällskontraktet behöver bejaka procedurrättvisa, med en stark rättsstat och tydliga spelregler, liksom proportionell fördelningsrättvisa och en betoning på lika möjligheter. En sådan politik är inkluderande och främjar social rörlighet.

När det gäller integrationen av nyanlända, Sveriges mest akuta utmaning, är näringslivets insatser avgörande. Utan arbetsplatspraktik kan varken språk eller sociala normer läras in. Företagens nytänkande har samma roll för innovationer på miljöområdet. Sverige behöver framtidstro och en dynamisk företagssektor, ett vitalt civilsamhälle och en fokuserad stat som levererar det som förväntas av den, ett möjligheternas land.


Björn Wahlroos, ordförande, Nordea och preses i Ratioakademien
Rune Andersson, ordförande, Mellby Gård AB
Charlotte Bohman, vd, C&A Bohman Invest
Mariana Burenstam Linder, entreprenör och grundare, Burenstam & Partners
Peje Emilsson, entreprenör och grundare, Kreab, Kunskapsskolan m fl
Anastasia Georgiadou, vd, Alminia AB
Nils Karlson, vd, Ratio
Thomas von Koch, vd, EQT
Dan Olofsson, ägare Danir
Biörn Riese, advokat, Jurie
Susanne Sidén, vd, Frösunda Omsorg AB
Fredrik Spendrup, vd, Spendrups Bryggerier AB


Är du sakkunnig i en aktuell fråga? Välkommen att sända ditt inlägg till debatt@di.se. Bifoga högupplöst porträttfoto. Textlängd 2.500-6.000 tecken inklusive blanksteg.


Debatt: Demokratierna runt Östersjön måste samarbeta

Det har aldrig varit viktigare för de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön att flätas samman i långsiktiga samarbeten, skriver Peter Egardt, Anders Ljunggren och Pär Nuder

ordföranden i Samarbetsfonden Sverige-Estland.

Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina har ritat om Europas säkerhetspolitiska karta. Men även dess ekonomiska. 

I takt med att sanktionerna mot Putin-regimen får effekt kommer handelsflödena till och från Ryssland med rätta att strypas. Samtidigt står världen redo för att bistå i återuppbyggnaden av Ukraina.

Om detta råder stor enighet. Men vi vill höja ett varningens finger för att Rysslands krig i ekonomiska termer riskerar att smitta av sig på andra länder, som för tre decennier sedan var underkastade rysksovjetisk ockupation. Det finns tecken som tyder på att utländska investeringar i Baltikum har bromsat upp. 

Estland, Lettland och Litauen har genomgått en remarkabel ekonomisk och politisk utveckling sedan 1991, då de baltiska staterna blev självständiga. Många företag, inte minst svenska, bidrog med omfattande investeringar som gjorde att det moderna Baltikums välstånd och välfärd kunde byggas upp.

I början fanns ett stort mått av solidaritet i ansträngningarna att stödja de pånyttfödda fria och självständiga republikerna. Men snart upptäckte utländska företag att Estland, Lettland och Litauen även var intressanta kommersiella marknader med en nyfiken och välutbildad arbetskraft. Efter femtio år i planekonomiska bojor kunde entreprenörskap och företagsamhet äntligen frigöras. 

Facit ser vi i dag, trettio år senare. Ekonomierna har växt och utländska investeringar och företag är en självklarhet i Estland, Lettland och Litauen. Samtidigt är de baltiska staterna respekterade medlemmar i EU, Euro-området och Nato, vilket bidrar till att göra dem till intressanta marknader för utländskt kapital långt utanför Östersjöregionen. 

Men sedan den 24 februari, då Ryssland invaderade Ukraina, har man i de baltiska staterna kunnat notera en ökad försiktighet bland utländska investerare: ”Vi vill avvakta och se vart geopolitiken tar vägen. De baltiska staterna var liksom Ukraina en del av Sovjetunionen”, är dessvärre en förekommande attityd.

Vi menar att denna tvehågsenhet bygger på okunskap och fördomar. Det var länge sedan som Estland, Lettland och Litauen var ”gamla Sovjet-republiker”. I själva verket är det lättare att bilda företag och göra affärer där än i många andra europeiska länder. Det har inte förändrats sedan Ryssland invaderade Ukraina. 

Vi är ordförande i de tre samarbetsfonder, som den svenska regeringen 2018 beslutade att inrätta i samband med att Estland, Lettland och Litauen firade 100 år. Fonderna, som är självständiga stiftelser, har till uppgift att främja utbytet mellan Sverige och de baltiska staterna. Särskild tonvikt ska läggas på nätverksbyggande mellan unga på ömse sidor om Östersjön. I fondernas ändamålsparagraf lyfts fram att entreprenörskap ska understödjas. 

Mot den här bakgrunden är vi mycket glada över att SEB och Swedbank – två stora svenska aktörer i Baltikum – har beslutat att under tre år stödja våra fonders ledarskapsprogram. De svenska bankernas långsiktiga engagemang i Estland, Lettland och Litauen är av avgörande betydelse för ländernas ekonomiska utveckling.

Ledarskapsprogrammet kommer att knyta samman unga ledare inom näringsliv, politik, kultur, akademin, frivilligorganisationer och offentlig sektor. Under tre års tid kommer över 150 av morgondagens ledare i våra länder att mötas och knyta band till nytta för hela Östersjöregionen. Vi behöver mer av detta. Kunskapen om varandra är för låg på ömse sidor om Östersjön. 

De finska och svenska ansökningarna om medlemskap i Nato kommer förstås att stärka relationerna mellan försvarsmakterna i regionen. Men Nato-gemenskapen kommer att smitta av sig på fler områden än de rent militära. Nya samverkansformer och affärsmöjligheter öppnar upp sig. 

Vi uppmanar fler svenska företag att följa i SEB:s och Swedbanks spår! Vi välkomnar fler företag att stödja de tre samarbetsfonderna. 

Nu är inte läge att dra ned på vare sig kontakter eller svenska investeringar i Estland, Lettland och Litauen. Tvärtom. Nu mer än någonsin måste de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön flätas samman.

 

Peter Egardt

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Litauen

Anders Ljunggren

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Lettland

Pär Nuder

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Estland

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?