1515
Annons

Bitcoin är ingen bra investering

DEBATT. Intresset för kryptovalutan Bitcoin har ökat i takt med prisuppgången, även bland hushåll med normala inkomster. Men det är svårt att se att Bitcoin skulle kunna vara ett bra skydd mot en eventuell inflationsuppgång eller överhuvudtaget någon bra investering för de allra flesta, skriver Per Jansson, vice riksbankschef.

BRISTER. Bitcoin saknar det institutionella och legala ramverk som vanliga valutor har, och har därför liten chans att kunna utvecklas till en valuta med en stark internationell ställning som betalningsmedel, skriver Per Jansson, vice riksbankschef.
BRISTER. Bitcoin saknar det institutionella och legala ramverk som vanliga valutor har, och har därför liten chans att kunna utvecklas till en valuta med en stark internationell ställning som betalningsmedel, skriver Per Jansson, vice riksbankschef.Foto:Fredrik Sandberg/TT

Sveriges ekonomiska välstånd bygger på att vi har säkra, snabba och billiga betalningar. Svenska kronor ska vara det självklara valet för betalningar i Sverige och de ska vara gångbara överallt i landet. 

Det är kärnan i Riksbankens uppdrag. Riksbankens inflationsmål i kombination med stabila banker och en säker och effektiv finansiell infrastruktur skapar förtroende för kronan. 

Verktygen som Riksbanken har för att uppfylla sitt grundläggande uppdrag utgörs av penningpolitiken, granskningen av banksektorn och den finansiella infrastrukturen samt tillhandahållandet av kontanter och betalningssystemet RIX, som riskfritt låter bankerna utväxla betalningar mellan varandra. 

Riksbanken är dock bara en del i en större helhet. Sunda offentliga finanser, väl avvägd bankreglering med kapitalkrav, insättningsgaranti, konsumentskyddslagstiftning etc är också delar av helheten som gör den svenska kronan till en välfungerande valuta. 

Det är viktigt att inse att finansiella tillgångar, såsom aktier och obligationer, utgör en fordran på den som ger ut dem och dennes förmåga att fullgöra sin betalningsskyldighet är ett nödvändigt villkor för att det ska finnas förtroende. Det gäller också pengar. 

Statens roll i detta är helt central: genom att säkerställa att svenska institutioner fungerar väl skapas förutsättningar för ett starkt och stabilt monetärt och finansiellt system. 

Förr var det ädelmetaller som guld och silver som gjorde att folk litade på pengars värde. I dag är det istället staten som är den yttersta garanten. 

Ingenting är dock statiskt och staten måste kontinuerligt anpassa sitt agerande med hänsyn till t.ex. teknikutvecklingen och allmänhetens förändrade behov. Det inkluderar också hur vi betalar. De papperssedlar som vi i dag tar för givna kändes främmande när de började ges ut och ersatte mynten av ädelmetall. 

När vi nu går in i ett nytt skifte mot det digitala samhället uppstår nya behov när det gäller att kunna genomföra transaktioner. Då är det naturligt att Riksbanken och andra centralbanker undersöker möjligheten att uppdatera sina tjänster till allmänheten genom att ge ut digitala pengar (e-kronor) som ett komplement till kontanter.

Den privata sektorn har samtidigt börjat introducera nya digitala betalningssätt som kryptovalutor och så kallade stable coins. Jag skulle vilja fokusera på den mest omtalade kryptovalutan – Bitcoin. 

Intresset för Bitcoin har ökat under senare tid, inte minst på grund av att Tesla nyligen har köpt Bitcoin för en del av sin kassa och även sagt att man avser att acceptera dem som betalning för sina bilar. 

Det är inte bara bland professionella placerare som intresset ökat utan även bland hushåll med normala inkomster. Det tycks också vara så att intresset följer prisuppgångarna – ju högre värdering, desto fler ser Bitcoin som en lockande investering. Det är därför viktigt att den som vill köpa Bitcoin förstår vad det är och vad det inte är.

Till en början ansågs Bitcoin ha sitt värde i att den skulle komma att utvecklas till en valuta med en stark internationell ställning som betalningsmedel. Tron på detta har dock gradvis avtagit. 

Ett skäl är att Bitcoin saknar det institutionella och legala ramverk som vanliga valutor har. För att pengar ska fungera som betalningsmedel ska dessa vara säkra och väl accepterade. Det är inte Bitcoin. 

De ska också vara effektiva – snabba i transaktioner och billiga i termer av kostnader för samhället. 

Inte heller här fungerar Bitcoin särskilt bra. Nätverket av så kallade miners och blockkedjan som Bitcoin-transaktioner bygger på är långsam och mycket ineffektiv. Transaktionerna genomförs var tionde minut och man kan få vänta upp mot en timme för att vara någorlunda säker på att transaktionen verkligen är genomförd. 

Kapaciteten i nätverket är cirka 400.000 transaktioner per dygn. Det kan jämföras med att det enbart i Sverige i genomsnitt görs mer än 10 miljoner kortbetalningar per dag. 

Nätverket är inte bara långsamt, utgivningen av Bitcoin har dessutom ett högst betydande klimatavtryck. Den datorkraft som bearbetningen av Bitcoins totala blockkedja per år kräver motsvarar Norges hela årliga elkonsumtion. 

En Bitcoin-transaktion använder hela 118 KWh jämfört med 0,00649 KWh för en kortbetalning (källa Deutsche Bank Research). Sammantaget är det svårt att se att Bitcoin ska kunna användas för mer vardaglig konsumtion. 

I dag ses Bitcoin mer som en tillgång och som ett sätt att skydda sig mot inflation, ungefär som guld. Tanken här är att eftersom centralbanker världen över bedriver en väldigt expansiv penningpolitik och låter sedelpressarna gå, så kommer resultatet att bli en mycket hög inflation i framtiden. 

En sådan utveckling har visserligen inträffat några gånger i historien och även i relativt modern tid i en del länder. Men som jag har konstaterat är det svårt att se en mer allvarlig risk av det här slaget så länge ekonomierna i grunden är stabila och välskötta. 

Jämförelsen med guld haltar också en del. Visserligen finns en begränsad mängd av såväl guld som Bitcoin, men till skillnad från Bitcoin har guld ett alternativt värde eftersom det kan användas till att tillverka smycken och andra värdesaker. 

Bitcoins värde är helt beroende av att tillräckligt många fortsätter att ha förtroende för dess värde också i morgon. Och eftersom det inte finns någon stabil och välskött ekonomi som backar förtroendet går detta i kraftiga vågor, med enorma fluktuationer i Bitcoins värde som följd. 

Det är därför svårt att se att Bitcoin skulle kunna vara något särskilt bra skydd mot en eventuell uppgång i inflationen eller överhuvudtaget någon bra investering för de allra flesta.

Mycket händer nu med betalningar. Den privata sektorn bidrar med innovationskraft och nya tekniska lösningar. Centralbanker följer utvecklingen och förbereder sig på att anpassa sina tjänster så att de ligger i tiden. 

Men huvudspåret för dessa är oförändrat – se till att alla former av pengar fungerar väl och möter nya behov på ett säkert och effektivt sätt. Detta är också Riksbankens ledstjärna i det pågående arbetet med e-kronan.

Per Jansson, vice riksbankschef

Läs replik till artikeln här.


Debatt: Kliniska prövningar i världsklass kräver tid, engagemang och investeringar

Om regeringens Life science-strategi ska bli verklighet och  Sverige ska bli en ledande Life science-nation krävs fem åtgärder, skriver Björn Eriksson, generaldirektör på Läkemedelsverket.

Foto:Jack Mikrut

I veckan meddelade näringsminister Thorwaldsson att regeringen tillsätter en utredning för att se över förutsättningarna för att bedriva kliniska prövningar. Det är ett mycket bra och välkommet initiativ. Läkemedelsverket arbetar för att Sverige ska vara bäst på Life science i Europa. Men för att detta ska bli verklighet krävs stora och gemensamma satsningar i både tid och pengar. 

Idag den 20 maj firas dagen för kliniska prövningar i EU. Då uppmärksammas behovet av fortsatt forskning för att få fram nya och bättre läkemedel men också vilket viktigt bidrag de personer och patienter som ställer upp ger till framtidens hälso- och sjukvård. Studier som görs på människor för att studera effekten av läkemedel eller andra behandlingsmetoder är centrala för att kunna erbjuda patienter den senaste behandlingen, nära svensk vård och för att erbjuda företag i Life science-sektorn en möjlighet att växa i Sverige.

I en tid av stor osäkerhet är den medicinska forskningen inte bara en betydande tillväxtfaktor och en välfärdsfråga, den skapar även tillit till våra demokratiska system och stater – en trygghet i tider av mycket osäkerhet. Opinionsundersökningar visar att svenskar är mycket positiva till att delta i forskning och utveckling. För att regeringens Life science-strategi ska bli verklighet och för att Sverige ska bli en ledande Life science-nation krävs nu fem åtgärder.

Patientnära forskning i vårdmiljöer. Endast när viktiga fynd i forskningen blir verklighet i riktlinjer och rekommendationer i vården blir Sverige intressant som life science-nation.

Att EU:s nya regelverk som trädde i kraft den 31 januari implementeras snabbt och effektivt. Det nya regelverket kommer att förenkla samarbetet inom forskningen och förbättra samspelet med myndigheterna.

Ett gott samarbete mellan akademin, forskningen samt hälso- och sjukvården för att samla den kraft som behövs. Genom att kartlägga och samla alla forskningsinitiativ, för att uppnå god samordning och ledning.

Satsa på att kommunicera med och engagera alla som kan bidra till att vi får fler kliniska prövningar. Dataskyddsexperter, akademi, små och medelstora företag, finansiärer, metodutvecklare samt hälso- och sjukvårdspersonal, inklusive patienter och prövningsdeltagare.

Utveckla säkra metoder för klinisk forskning som kan omfatta fler genom att underlätta deltagande var du än bor i landet.  Leverera en utbildningsplan för kliniska prövningar inklusive moduler om läkemedelsutveckling och regulatorisk vetenskap med länkar till universitet och små och medelstora företag

Det råder ingen tvekan om Sverige kan bli en ledande Life science-nation. Men för det krävs att vi etablerar rätt förutsättningar och att både den akademiska och industriella forskningen antar de utmaningar som finns. Samarbetet mellan vården, myndigheter och näringslivet är avgörande för att effektivt och säkert ta fram nya vacciner och andra behandlingar. 

Tillsammans med EU-kommissionen, läkemedelsmyndigheterna i EU och den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) har vi tagit steg för att öka takten i forskningen för nya läkemedel i Europa och lanserat en rad nya initiativ för att påskynda kliniska prövningar i EU. Syftet med att påskynda kliniska prövningar i EU, det så kallade ACT EU, är att förändra hur prövningar initieras, utformas och drivs för att utveckla EU som en samlingspunkt för klinisk forskning, ytterligare främja utvecklingen av högkvalitativa, säkra och effektiva läkemedel, och bättre integrera klinisk forskning i det europeiska hälsosystemet.

Det kommer krävas stora ansträngningar från alla parter för att bryta den nedåtgående trenden för företagsinitierade kliniska prövningar. Det handlar om att stimulera inte bara forskning och framtagandet av läkemedel för ovanliga sjukdomar, utan också för att ta fram nya och spännande behandlingar av vanliga sjukdomar med stora patientgrupper. Med mer forskning och fler kliniska prövningar som sker nära vården, kan resultaten snabbt bli tillgängliga för patienter. Vi behöver öka takten nu. Men det måste få kosta; tid, pengar och uthållighet!

Björn Eriksson

Generaldirektör Läkemedelsverket

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?