Tilltron till demokrati som styrelseskick har länge varit på nedåtgående i västvärlden och den politiska polariseringen har ökat. Som orsaker nämns ofta hur automatiseringen förändrar ekonomins karaktär och slår ut arbetstillfällen. Sociala medier uppfattas försämra den demokratiska debatten.
Samtidigt har teknologiutvecklingen levererat enorma värden för individer och samhället genom ökat välstånd, kunskap och förbättrad hälsa. Ett vaccin mot covid-19 torde vara det lämpligaste exemplet i dag.
Vi står nu på randen till den fjärde industriella revolutionen där artificiell intelligens, robotisering, internet of things och automatiserad analys av alla data de tillverkar kommer kombineras på kraftiga, men oförutsägbara vis.
Den exponentiella utvecklingen kan redan ses hos vinnarna i dataekonomin. I den digitala domänen skapas nätverkseffekter som går långt utöver den fysiska ekonomin. Ett exempel är hur Apples värdering under förra året blev större än DAX30, Tysklands trettio största företag och då är Tyskland världens fjärde största ekonomi.
Med pandemin har vår flytt till den digitala domänen tagit ytterligare fart; McKinsey uppskattar att världens digitala transformering slungades fem år framåt i tiden.
Den digitala flytten har gjort livet under pandemin enklare för många, men har även haft negativa konsekvenser. I takt med att fler spenderar mer tid på sociala medier har uppfattningen om dessa blivit mer negativ. Fler anser att de ökar den politiska polariseringen, och att de stora techbolagen bör brytas upp.
I ”European Tech Insights” undersöker vi årligen vilken teknologisk framtid européerna vill ha och vilken de är rädda för. I årets upplaga har vi analyserat hur pandemin förändrat uppfattningar och attityder bland medborgare i nio europeiska länder, inklusive Sverige.
Vår rapport visar att:
1) Rädslan för automatiseringen ökar, men i Sverige är vi självsäkra.
Under pandemin har det blivit en stor ökning bland dem som önskar begränsa automatiseringen för att rädda jobb. 47 procent av tillfrågade européer vill begränsa automatiseringen, medan endast 34 procent är emot. Det finns ett övervägande stöd i synnerhet bland de yngre generationerna vars jobb är mer direkt hotade.
Sverige sticker dock ut internationellt då vi är mindre oroade över automatiseringen; det är bara estländare och tyskar som är mindre benägna att lagstifta mot automatisering.
Det går i linje med den svenska traditionen att stödja omställning och utbildning snarare än att motverka förändringar, vilket är en styrka.
2. Oron ökar för sociala medier och de stora techbolagen.
Synen på de stora techbolagen har länge varit positiv bland befolkningen, vilket inte är speciellt förvånande. De tillhandahåller digitala varor kostnadsfritt endast i utbyte mot kundernas uppmärksamhet och data.
Däremot verkar den folkliga opinionen nu vända kring deras inflytande och roll i samhället. Vi har registrerat ett stort skifte från förra året. Då var det endast en majoritet av tyskarna som ville begränsa eller bryta upp de stora techbolagen. I år är det majoritetens åsikt i sex av nio länder. I snitt ser 56 procent av européerna att sociala medier ökar den politiska polariseringen, medan blott 19 procent anser att de har haft en positiv påverkan. I synnerhet gör sig stormningen av Kapitolium den 6 januari påmind.
Däremot finns en begränsad aptit bland européerna för att staten ska ta ansvar för att hindra spridandet av desinformation. 55 procent av de tillfrågade anser att sociala medieplattformar bör göra det själva. 27 procent anser att staten bör hantera det.
Facebooks användande av en ”Oversight Board”, som den 5 maj bekräftade avstängningen av Donald Trump, tycks alltså ses som en trovärdig metod.
Pikant nog är Sverige det enda land där det finns ett större stöd för statlig hantering av desinformation (39 procent) än att låta de sociala medieföretagen ta ansvaret själva (34 procent).
3. Pandemin har fått oss att ompröva vår relation med staden.
Det hem- och distansarbete som pågått under pandemin verkar ha påverkat bilden av hur staden ska se ut. För första gången har vi noterat en majoritet för att begränsa antalet bilar i stadskärnorna genom trängselskatter eller bilfria gator.
Förra året var 38 procent för medan 49 procent var emot, i år är 43 procent för och endast 42 procent emot.
Det finns också ett starkt stöd för att ge finansiella incitament för att motverka urbaniseringen och koncentrationen i ett fåtal storstadsregioner; 67 procent av européerna är för sådana åtgärder, medan endast 13 procent är emot.
Vi har nu en unik möjlighet att använda teknologin för att förbättra människors liv. Men teknologi utvecklas inte i ett vakuum utan kommer från idéer, behov och föreställningar av hur den bör användas och kontrolleras.
Om vi ska möta de negativa makrotrenderna i samhället måste de politiskt ansvariga vara lyhörda för hur människor ser på den tekniska utvecklingen. Beslut om samhällsutvecklingen bör förankras hos den breda allmänheten för att ses som legitima. Annars finns risk för ökad politisk polarisering.
Oscar Jonsson, chef för den spanska tankesmedjan Center for the Governance of Change och fil dr. i krigsvetenskap.
