1515

Beslutsfattare bör lyssna till oro för automatisering

DEBATT. Den snabba tekniska utvecklingen har ökat rädslan för automatisering. 

Det är en av slutsatserna i en ny rapport om hur européerna ändrat åsikter under pandemin. 

Denna oro bör ansvariga beslutsfattare ta hänsyn till skriver Oscar Jonsson, chef för det spanska forskningscentret Center for the Governance of Change.

TEKNISK UTVECKLING. Om vi ska möta de negativa makrotrenderna i samhället måste de politiskt ansvariga vara lyhörda för hur människor ser på den tekniska utvecklingen, skriver Oscar Jonsson.
TEKNISK UTVECKLING. Om vi ska möta de negativa makrotrenderna i samhället måste de politiskt ansvariga vara lyhörda för hur människor ser på den tekniska utvecklingen, skriver Oscar Jonsson.

Tilltron till demokrati som styrelseskick har länge varit på nedåtgående i västvärlden och den politiska polariseringen har ökat. Som orsaker nämns ofta hur automatiseringen förändrar ekonomins karaktär och slår ut arbetstillfällen. Sociala medier uppfattas försämra den demokratiska debatten.

Samtidigt har teknologiutvecklingen levererat enorma värden för individer och samhället genom ökat välstånd, kunskap och förbättrad hälsa. Ett vaccin mot covid-19 torde vara det lämpligaste exemplet i dag. 

Vi står nu på randen till den fjärde industriella revolutionen där artificiell intelligens, robotisering, internet of things och automatiserad analys av alla data de tillverkar kommer kombineras på kraftiga, men oförutsägbara vis. 

Den exponentiella utvecklingen kan redan ses hos vinnarna i dataekonomin. I den digitala domänen skapas nätverkseffekter som går långt utöver den fysiska ekonomin. Ett exempel är hur Apples värdering under förra året blev större än DAX30, Tysklands trettio största företag och då är Tyskland världens fjärde största ekonomi.

Med pandemin har vår flytt till den digitala domänen tagit ytterligare fart; McKinsey uppskattar att världens digitala transformering slungades fem år framåt i tiden. 

Den digitala flytten har gjort livet under pandemin enklare för många, men har även haft negativa konsekvenser. I takt med att fler spenderar mer tid på sociala medier har uppfattningen om dessa blivit mer negativ. Fler anser att de ökar den politiska polariseringen, och att de stora techbolagen bör brytas upp.

I ”European Tech Insights” undersöker vi årligen vilken teknologisk framtid européerna vill ha och vilken de är rädda för. I årets upplaga har vi analyserat hur pandemin förändrat uppfattningar och attityder bland medborgare i nio europeiska länder, inklusive Sverige. 

Vår rapport visar att:

1) Rädslan för automatiseringen ökar, men i Sverige är vi självsäkra.

Under pandemin har det blivit en stor ökning bland dem som önskar begränsa automatiseringen för att rädda jobb. 47 procent av tillfrågade européer vill begränsa automatiseringen, medan endast 34 procent är emot. Det finns ett övervägande stöd i synnerhet bland de yngre generationerna vars jobb är mer direkt hotade. 

Sverige sticker dock ut internationellt då vi är mindre oroade över automatiseringen; det är bara estländare och tyskar som är mindre benägna att lagstifta mot automatisering. 

Det går i linje med den svenska traditionen att stödja omställning och utbildning snarare än att motverka förändringar, vilket är en styrka. 

2. Oron ökar för sociala medier och de stora techbolagen.

Synen på de stora techbolagen har länge varit positiv bland befolkningen, vilket inte är speciellt förvånande. De tillhandahåller digitala varor kostnadsfritt endast i utbyte mot kundernas uppmärksamhet och data. 

Däremot verkar den folkliga opinionen nu vända kring deras inflytande och roll i samhället. Vi har registrerat ett stort skifte från förra året. Då var det endast en majoritet av tyskarna som ville begränsa eller bryta upp de stora techbolagen. I år är det majoritetens åsikt i sex av nio länder. I snitt ser 56 procent av européerna att sociala medier ökar den politiska polariseringen, medan blott 19 procent anser att de har haft en positiv påverkan. I synnerhet gör sig stormningen av Kapitolium den 6 januari påmind.

Däremot finns en begränsad aptit bland européerna för att staten ska ta ansvar för att hindra spridandet av desinformation. 55 procent av de tillfrågade anser att sociala medieplattformar bör göra det själva. 27 procent anser att staten bör hantera det. 

Facebooks användande av en ”Oversight Board”, som den 5 maj bekräftade avstängningen av Donald Trump, tycks alltså ses som en trovärdig metod. 

Pikant nog är Sverige det enda land där det finns ett större stöd för statlig hantering av desinformation (39 procent) än att låta de sociala medieföretagen ta ansvaret själva (34 procent).

3. Pandemin har fått oss att ompröva vår relation med staden.

Det hem- och distansarbete som pågått under pandemin verkar ha påverkat bilden av hur staden ska se ut. För första gången har vi noterat en majoritet för att begränsa antalet bilar i stadskärnorna genom trängselskatter eller bilfria gator. 

Förra året var 38 procent för medan 49 procent var emot, i år är 43 procent för och endast 42 procent emot. 

Det finns också ett starkt stöd för att ge finansiella incitament för att motverka urbaniseringen och koncentrationen i ett fåtal storstadsregioner; 67 procent av européerna är för sådana åtgärder, medan endast 13 procent är emot. 

Vi har nu en unik möjlighet att använda teknologin för att förbättra människors liv. Men teknologi utvecklas inte i ett vakuum utan kommer från idéer, behov och föreställningar av hur den bör användas och kontrolleras. 

Om vi ska möta de negativa makrotrenderna i samhället måste de politiskt ansvariga vara lyhörda för hur människor ser på den tekniska utvecklingen. Beslut om samhällsutvecklingen bör förankras hos den breda allmänheten för att ses som legitima. Annars finns risk för ökad politisk polarisering.

Oscar Jonsson, chef för den spanska tankesmedjan Center for the Governance of Change och fil dr. i krigsvetenskap.


Innehåll från GetacceptAnnons

E-signering hör till dåtiden - det här är framtiden för B2B försäljning

E-signering kan verka nytt, men faktum är att det funnits och använts flitigt i över tio år av företag över hela världen. E-signering är ett enkelt och smidigt sätt att signera offerter och avtal på distans - men det hjälper dig inte att driva kunddialogen och affären framåt på det sättet som krävs i dagens säljklimat, säger Samir Smajic, vd och grundare på GetAccept.

E-signering är ofta inkörsporten för att påbörja en mer digital säljprocess, och många tror att det är tillräckligt för att digitalisera sin försäljning. Vad data från den digitala säljplattformen GetAccept visar är att 50 procent av avtalen som skickas med e-signering faktiskt inte signeras. 

– Det här säger mig att 50 procent av affärerna fortfarande behöver drivas på ett mer effektivt sätt digitalt, och där räcker inte endast den digitala signaturen, förklarar Samir Smajic. 

Att nå avslut i en affär handlar om samma sak som det alltid har gjort - tillit, personliga relationer och en smidig köp- och säljprocess. Det senaste året har presenterat utmaningar i hur man bibehåller den personliga upplevelsen och engagemanget, när den största delen av affären sker i en digital miljö. 

– Det finns sätt att engagera och sticka ut även i en digital säljprocess. Tänk dig att du öppnar upp ett avtal, och det första som dyker upp är en video där din säljare pedagogiskt förklarar avtalet för dig innan du dyker in i det. Därefter får du upp en chatt, där din säljare uppmanar dig att ställa frågor direkt i chatten om du behöver. Självklart kommer jag uppleva den processen annorlunda, och mer personligt anpassad till mig, jämfört med att öppna en PDF i ett mail, säger Samir. 

Förutom video och chatt så handlar det också om att underlätta för kunden att köpa. Med GetAccepts dokumentspårning kan du se vem, eller vilka, som har gått igenom ditt avtal. Du kan även se vad varje person har tittat lite extra på, så att du enkelt kan bemöta deras eventuella frågeställningar i nästa dialog. Du har också möjlighet att skicka dina dokument via SMS, samt automatiskt påminna mottagaren om avtalet inte signeras.

Kombinerar man de här olika engagerande funktionerna i sin digitala säljprocess så visar statistik från GetAccept att du ökar din hit-rate med upp till 75 procent, jämfört med att bara skicka ett avtal via mail för ren e-signering. Det är tydligt att en personlig interaktion som skapar engagemang har stor effekt på antalet avslut, även digitalt.

Hela 85 procent av all försäljning kommer ske digitalt inom bara några år, så det handlar om att redan nu skapa förutsättningar för att kunna hantera den ökade efterfrågan på smidiga digitala sälj- och köpprocesser, och därmed fortsätta vara konkurrenskraftig. 

– Hoppar man inte på tåget nu, kommer det bli tufft. Många företag ligger redan i framkant och tar man inte detta på allvar nu, så riskerar man sin affär, avslutar Samir Smajic. 

GetAccept är ett säljverktyg som är gratis att använda - skapa ditt konto idag och testa själv! 

Mer från Getaccept

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Getaccept och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?