1515

Behåll ramverket

DEBATT. Allt fler röster höjs för ett reformerat budgetramverk där löpande kostnader skiljs från investeringar i grön infrastruktur, försvar och välfärd. Men en sådan uppdelning skulle bryta mot EU-regler och öppna för slöseri, skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

SAMMA SAK. Enligt EU:s regelverk påverkar upplåning som läggs utanför statsbudgeten det finansiella sparandet på samma sätt som vanlig anslagsfinansiering, skriver Robert Boije. På bilden finansminister Magdalena Andersson (S).
SAMMA SAK. Enligt EU:s regelverk påverkar upplåning som läggs utanför statsbudgeten det finansiella sparandet på samma sätt som vanlig anslagsfinansiering, skriver Robert Boije. På bilden finansminister Magdalena Andersson (S).Foto:Fredrik Sandberg/TT

Den senaste tiden har listan på vad staten bör låna pengar till och lägga utanför statsbudgeten växt lavinartat.

Två argument för att göra detta är att statsskulden nu är historiskt liten och att räntorna på stats- obligationerna sjunkit till unikt låga nivåer.

Vissa menar att höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg för 230 miljarder kronor ska finansieras med lån i Riksgälden i stället för genom anslag i statsbudgeten. Andra vill låna för att rusta upp försvaret med hänvisning till det säkerhetspolitiska läget. Det har också föreslagits att stora lån bör tas upp för att finansiera viktiga klimat- och miljöåtgärder.

Det många tycks glömma bort är att det offentlig-finansiella läget inte alls ser bra ut på lång sikt, även om statsskulden i dag är historiskt låg och räntorna låga. I Riksrevisionens granskning av budgetpropositionen för 2017 listades ett antal långsiktiga risker som kan leda till stora offentlig-finansiella problem inom 10–15 år.

Det handlar bland annat om en kraftigt ökad efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster i kombination med en ur statsfinansiell synpunkt ogynnsam demografisk utveckling och relativt näringslivet svag produktivitetstillväxt i offentlig sektor.

Men det handlar också om stora kompetensförsörjningsproblem i kommun- och landstingssektorn som kommer att verka kraftigt löne- och kostnadsdrivande. Riksrevisionen visade att det redan 2025 kommer att saknas hela 170 000 personer i kommun- och landstingssektorn.

Det ligger mot denna bakgrund således en fara i att invaggas i tron att allt ser lugnt ut just nu och därför exkludera nya stora utgifter från en normal prioritering i statsbudgeten.

Men, säger vän av ordning. Vi kan väl åtminstone skilja mellan löpande offentlig konsumtion och offentliga investeringar där de senare väl bör kunna lånefinansieras av Riksgälden inom ramen för en kapitalbudget, precis som kommunerna gör i sin ekonomiska redovisning?

Det kan förstås låta som en fullt rimlig ekonomiskt princip men skulle i praktiken inte lösa några problem och dessutom bryta mot det offentlig-finansiella regelverk som Sverige omfattas av som EU-medlem.

Upplåning av Riksgälden till exempelvis större klimat- och miljöinvesteringar och som läggs utanför statsbudgeten påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande så som det mäts inom EU:s regelverk på samma sätt som om dessa utgifter skulle ha anslagsfinansierats.

En sådan omläggning skulle således kräva ändrade EU-regler eller att Sverige aktivt väljer att bryta mot dem.

Att till exempel större klimat- och miljöinvesteringar omfattar stora belopp bör – hur angelägna de än är – vara ett argument för en mer noggrann budgetprövning, inte mindre. Inte minst sett till att det vid sådana större satsningar också är viktigt att säkerställa att de åtgärder som vidtas verkligen löser de problem de är avsedda att lösa, är kostnadseffektiva och inte används för symbolpolitik.

Konjunkturinstitutet visade nyligen i en rapport att flera av de miljö- och klimatsatsningar som gjorts de senaste åren inte har varit effektiva styrmedel sett både till målsättning och kostnader. Andra studier pekar på att höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg inte är samhällsekonomiskt lönsamma.

När den ekonomiska verkligheten ändras är det rimligt att det förs en diskussion om det finns skäl att ändra i det finanspolitiska ramverket. Men en låg statsskuld och låga räntor är inga skäl för att släppa på den finanspolitiska disciplin som tjänat Sverige väl ända sedan den statsfinansiella krisen i mitten av 1990-talet.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB och doktor i nationalekonomi


Innehåll från FonditaAnnons

Succéfonden som hittar hållbara vinnare

Genom att investera i bolag vars produkter och tjänster minskar globala koldioxidutsläpp och bidrar till den gröna omställningen har fonden Fondita Sustainable Europe skördat stora framgångar. Under de senaste tre åren har den stigit med över 65 procent. Men enligt förvaltaren Marcus Björkstén har man bara skrapat på ytan på en trend som kommer hålla i sig under många år.

– Regeringar, myndigheter och bolag håller på att strama åt sina mål för att bli koldioxidneutrala och 'miljösmarta'. Den trenden kommer accelerera ytterligare under de kommande fem åren och innebära stora investeringar, säger Marcus och fortsätter:

– Bolag som är väl förberedda inför denna kraftiga våg av investeringar kommer sannolikt att åtnjuta en marknad med strukturell tillväxt.

Det är just denna tillväxt som Fondita Sustainable Europe försöker ta tillvara på. Genom att investera i bolag som har produkter eller tjänster som är en del av lösningen på klimat- och miljörelaterade hot, ska fonden långsiktigt avkasta bättre än marknaden. 

Koncentrerad portfölj av ”klimatkämpar”

Fonden förvaltas aktivt enligt Fonditas förvaltningsfilosofi som bland annat går ut på att identifiera bolag med unik marknadsposition, stark ledning och lönsamma och hållbara affärsmodeller. Varje innehav ska ha ett meningsfullt bidrag till avkastningen, varför portföljen är koncentrerad till ett trettiotal europeiska bolag, med tonvikt på Norden. 

Bland fondens toppositioner märks de danska vindkraftsbolagen Vestas Wind och Orstedt samt den norska solenergiproducenten Scatec. Men även mindre kända bolag som ligger tidigt i sin produktutveckling finns i portföljen. 

Till dessa hör det norska miljöteknikbolaget Aker Carbon Capture, det holländska vattenreningsbolaget Ekopak och den brittiska batteritillverkaren Ilika. 

– Vi har en mindre andel av portföljen i bolag som utvecklar innovativa lösningar för att bekämpa klimathotet, men som har en bit kvar att vandra vad gäller produktutveckling. Ilika är ett typexempel. Bolaget utvecklar så kallade 'fast-fast' batterier som är mindre än traditionella bilbatterier, laddas snabbare och är mindre brandfarliga. En sådan produkt skulle naturligtvis vara revolutionerande för elbilsmarknaden, säger Marcus. 

Hållbarhet i fokus

Med tanke på fondens inriktning är det naturligt att hållbarhet blir en central del när förvaltarna utvärderar bolag. Och enligt Björkstén är Fondita Sustainable Europe en av få fonder som placeras i den mest hållbara kategorin enligt EU:s nya taxonomi.  

– Vi tar hållbarhet på största allvar, inte minst då vi är övertygade om att bolag med stark hållbarhetsprofil också tenderar att överprestera på andra områden och därmed bli bra investeringar på längre sikt. 

– I fallet Fondita Sustainable Europe är miljö och samhällsansvar integrerat i affärsmodellerna hos de bolag vi investerar i. Därför placeras fonden också i den mest ambitiösa kategorin enligt EU:s taxonomi. Det är faktiskt väldigt få fonder som klarat av det trots att hållbarhet har varit på tapeten länge, avslutar förvaltaren.  

Läs mer här

Om Fondita Sustainable Europe

Fondita Sustainable Europe är en aktivt förvaltad fond som investerar i bolag vars produkter och tjänster möjliggör en minskning av globala koldioxidutsläpp och som bidrar till att naturresurser använd på ett mer effektivt sätt. Fonden har belönats med såväl det nordiska miljöcertifikatet Svanen som det österrikiska miljöcertifikatet Ecolable. Dessutom har den fått högsta betyg – fem stjärnor – av Morningstar. 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Fondita och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?