Annons

Behåll ramverket

DEBATT. Allt fler röster höjs för ett reformerat budgetramverk där löpande kostnader skiljs från investeringar i grön infrastruktur, försvar och välfärd. Men en sådan uppdelning skulle bryta mot EU-regler och öppna för slöseri, skriver Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

SAMMA SAK. Enligt EU:s regelverk påverkar upplåning som läggs utanför statsbudgeten det finansiella sparandet på samma sätt som vanlig anslagsfinansiering, skriver Robert Boije. På bilden finansminister Magdalena Andersson (S).
SAMMA SAK. Enligt EU:s regelverk påverkar upplåning som läggs utanför statsbudgeten det finansiella sparandet på samma sätt som vanlig anslagsfinansiering, skriver Robert Boije. På bilden finansminister Magdalena Andersson (S).Foto:Fredrik Sandberg/TT

Den senaste tiden har listan på vad staten bör låna pengar till och lägga utanför statsbudgeten växt lavinartat.

Två argument för att göra detta är att statsskulden nu är historiskt liten och att räntorna på stats- obligationerna sjunkit till unikt låga nivåer.

Vissa menar att höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg för 230 miljarder kronor ska finansieras med lån i Riksgälden i stället för genom anslag i statsbudgeten. Andra vill låna för att rusta upp försvaret med hänvisning till det säkerhetspolitiska läget. Det har också föreslagits att stora lån bör tas upp för att finansiera viktiga klimat- och miljöåtgärder.

Det många tycks glömma bort är att det offentlig-finansiella läget inte alls ser bra ut på lång sikt, även om statsskulden i dag är historiskt låg och räntorna låga. I Riksrevisionens granskning av budgetpropositionen för 2017 listades ett antal långsiktiga risker som kan leda till stora offentlig-finansiella problem inom 10–15 år.

Det handlar bland annat om en kraftigt ökad efterfrågan på offentligt finansierade välfärdstjänster i kombination med en ur statsfinansiell synpunkt ogynnsam demografisk utveckling och relativt näringslivet svag produktivitetstillväxt i offentlig sektor.

Men det handlar också om stora kompetensförsörjningsproblem i kommun- och landstingssektorn som kommer att verka kraftigt löne- och kostnadsdrivande. Riksrevisionen visade att det redan 2025 kommer att saknas hela 170 000 personer i kommun- och landstingssektorn.

Det ligger mot denna bakgrund således en fara i att invaggas i tron att allt ser lugnt ut just nu och därför exkludera nya stora utgifter från en normal prioritering i statsbudgeten.

Men, säger vän av ordning. Vi kan väl åtminstone skilja mellan löpande offentlig konsumtion och offentliga investeringar där de senare väl bör kunna lånefinansieras av Riksgälden inom ramen för en kapitalbudget, precis som kommunerna gör i sin ekonomiska redovisning?

Det kan förstås låta som en fullt rimlig ekonomiskt princip men skulle i praktiken inte lösa några problem och dessutom bryta mot det offentlig-finansiella regelverk som Sverige omfattas av som EU-medlem.

Upplåning av Riksgälden till exempelvis större klimat- och miljöinvesteringar och som läggs utanför statsbudgeten påverkar den offentliga sektorns finansiella sparande så som det mäts inom EU:s regelverk på samma sätt som om dessa utgifter skulle ha anslagsfinansierats.

En sådan omläggning skulle således kräva ändrade EU-regler eller att Sverige aktivt väljer att bryta mot dem.

Att till exempel större klimat- och miljöinvesteringar omfattar stora belopp bör – hur angelägna de än är – vara ett argument för en mer noggrann budgetprövning, inte mindre. Inte minst sett till att det vid sådana större satsningar också är viktigt att säkerställa att de åtgärder som vidtas verkligen löser de problem de är avsedda att lösa, är kostnadseffektiva och inte används för symbolpolitik.

Konjunkturinstitutet visade nyligen i en rapport att flera av de miljö- och klimatsatsningar som gjorts de senaste åren inte har varit effektiva styrmedel sett både till målsättning och kostnader. Andra studier pekar på att höghastighetståg mellan Stockholm och Göteborg inte är samhällsekonomiskt lönsamma.

När den ekonomiska verkligheten ändras är det rimligt att det förs en diskussion om det finns skäl att ändra i det finanspolitiska ramverket. Men en låg statsskuld och låga räntor är inga skäl för att släppa på den finanspolitiska disciplin som tjänat Sverige väl ända sedan den statsfinansiella krisen i mitten av 1990-talet.

Robert Boije, chefsekonom på SBAB och doktor i nationalekonomi


Innehåll från ScriveAnnons

Svenska tillväxtbolaget slår hål på myter om e-signering

Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.
Elektroniska underskrifter ge bättre lönsamhet.

Trenden är tydlig – att signera avtal med ett klick lockar både stora och små företag.

Samtidigt finns det fortfarande många myter och missuppfattningar kring e-signering.

Kom igång säkert med Nordens ledare inom e-signering – läs mer om Scrive här 

När Scrive drog igång sin verksamhet 2010 hade digitaliseringen inte fått sitt ordentliga genombrott i Sverige. För det svenskägda bolaget krävdes det enträget arbete för att övertyga kunderna om att e-signaturen faktiskt hade kommit för att stanna.

– Marknaden började mogna på allvar 2016 och i dag är det inte längre en frågeställning om en elektronisk underskrift är juridiskt bindande eller inte, säger Scrives vd Viktor Wrede.

Samtidigt tvekar vissa kunder fortfarande kring säkerhetsaspekten. Farhågan är att e-signeringsverktyget som gör det möjligt att signera avtal och många andra typer av dokument med hjälp av några tangentklick helt enkelt inte är tillförlitligt.

– Men det är bättre och säkrare att använda Scrive och e-signering än att underteckna avtal och kontrakt på ett fysiskt utskrivet papper. Det har alltid varit juridiskt möjligt att signera dokument elektroniskt men det är först nu marknaden vågar, säger Viktor Wrede.

Lämpar sig väl även för småföretag

En vanlig missuppfattning är att e-signeringstjänster enbart passar bolag med stora volymer av avtal och dokument. På sin kundlista har visserligen Scrive flertalet globala bolag med verksamheter i många länder.

– Men vi finns till för alla, stora som små. Tjänsten gör att även småföretagarnas arbetstillvaro underlättas, att de sparar tid och att de därmed kan göra fler affärer. Behoven finns i alla sorters bolag. Varje år ska exempelvis något styrelseprotokoll, en årsredovisning och ett stämmoprotokoll undertecknas, säger Viktor Wrede.

En annan myt, konstaterar han, är att elektroniskt underskrivna dokument i högre grad riskerar att hamna i fel händer. I verkligheten är det snarare tvärtom.

– Genom vår lösning kan företagen digitalisera alla kontrakt och sedan lagra dem virtuellt. På så sätt kan både chefer och anställda komma åt alla sina kontrakt från butikerna och kontoren med en enkel knapptryckning men åtkomst för utomstående är förstås skyddad, säger Viktor Wrede.

Minskad risk att slarva bort dokument

Följdeffekten blir snabbare kundservice, bättre skydd mot bedrägerier och ett betydligt bättre system för säker förvaring av kontrakt.

– Och risken för att du som företagare ska tappa bort dokument är obefintlig. Du får helt enkelt bättre koll. Du slipper att gå runt i arkivrum och leta reda på rätt avtal, dokument och offerter. Den här typen av minskad administrationstid gör att företagen kan effektivisera sina verksamheter – och därmed göra fler affärer.

Dessutom, påpekar Viktor Wrede, kan ett ökat fokus på elektroniska underskriften ge bättre lönsamhet.

– När en av våra kunder inom bilindustrin gick över till en helt digitaliserad process sparade de in åtta heltidsanställningar. Det här handlade om personer som tidigare bara satt och hanterade fel i kontrakt, och som nu fick andra och mer relevanta arbetsuppgifter.

Ett av de vanliga missförstånden är att man tror att tjänsten ska vara dyr – när det egentligen finns pengar att spara i förlorade affärer för att administrationstiden slukar tid.

– Nettoeffekten av att gå över till e-signering är i princip alltid positiv för våra kunder, säger Viktor Wrede.

Här kan du testa Scrive gratis 

Mer från Scrive

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scrive och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?