Annons

Basindustrin: Gör en fossilfri omstart

Coronakrisens ekonomiska konsekvenser blir nu alltmer påtagliga. Men statens och andra aktörers kraftsamling för ekonomisk återhämtning får inte försena arbetet med att nå klimatmålen. Omstarten av ekonomin måste leda till en fossilfri framtid, skriver vd:arna för LKAB, Vattenfall och SSAB.

START. Att fortsätta att ta ledningen i klimatfrågan är Sveriges bästa chans att stärka svensk konkurrenskraft och på sikt säkra jobben, skriver Jan Moström, LKAB, Magnus Hall, Vattenfall och Martin Lindqvist, SSAB.
START. Att fortsätta att ta ledningen i klimatfrågan är Sveriges bästa chans att stärka svensk konkurrenskraft och på sikt säkra jobben, skriver Jan Moström, LKAB, Magnus Hall, Vattenfall och Martin Lindqvist, SSAB.Foto:vijo 5n

I spåren av Coronakrisen kapar företag nu sina kostnader och skjuter på investeringar för att möta svagare efterfrågan och vikande intäkter. SSAB, LKAB och Vattenfall är inga undantag. Många företag behöver även pausa nödvändiga gröna satsningar för att klara krisen. Det finns också en uppenbar risk att politiker och myndigheter, upptagna med hanteringen av Coronakrisen, inte har möjlighet att prioritera långsiktigt nödvändiga åtgärder för klimatomställning. Det vore ödesdigert att missa ett unikt tillfälle att säkra en nödvändig omställning av ekonomin.  

Som företrädare för gruv-, stål- och energisektorn ser vi istället ännu större anledning att prioritera gröna investeringar för fossilfritt stål. Vår bedömning är att vi inte har råd att tappa tempo i industrins omställning inte ens i nuvarande situation. Vi har möjligheten att starta om ekonomin, stärka svensk konkurrenskraft och skapa fler jobb, samtidigt som vi löser klimatkrisen. Den chansen måste vi ta. 

För tre år sedan bildade SSAB, LKAB och Vattenfall HYBRIT - ett initiativ för att utveckla världens första fossilfria ståltillverkningsteknik. Med HYBRIT utmanar vi en tusen år gammal teknik genom att använda fossilfri el och vätgas istället för kol och koks. En helt fossilfri värdekedja skapas från gruva till färdig stålprodukt. Biprodukten blir då helt vanligt vatten istället för koldioxid. Efter omfattande forskning i laboratoriemiljö, byggs just nu världsunika pilotanläggningar i Luleå och Malmberget som ska tas i drift till hösten. 

I dagarna tas nästa viktiga steg. Vi förbereder nu för en demonstrationsanläggning i industriell skala. Parallella samråd inleds på två platser i Norrbotten, Luleå och Malmberget. Val av plats har stor inverkan på framtida konkurrenskraft. Ambitionen är att börja bygga anläggningen inom tre år. Samtidigt planerar SSAB att ställa om stålverket i Oxelösund med målet att erbjuda fossilfritt stål på marknaden redan 2026. 

Satsningen på fossilfritt stål kräver investeringar i mångmiljardklassen framöver. De största kostnaderna kommer vi företag att stå för. Som företag kan vi endast räkna hem denna stora satsning om vi kan behålla konkurrensfördelarna vi skapat genom att vara först och bäst på att utveckla denna nya fossilfria teknologi. Tappar vi tid, tappar vi också konkurrensfördelar.

En förutsättning för ett högt tempo är ett nära samarbete mellan näringsliv, akademi och det offentliga. Ett starkt politiskt stöd och en viljeinriktning att Sverige ska ta ledartröjan i klimatfrågan är avgörande. Den goda politiska viljan måste också omsättas i statlig förmåga och kapacitet att i praktiken stödja industrins klimatomställning. Utan statens handlingskraft ingen omställning. Bland annat är dessa fyra områden akuta:

1. Det behövs radikalt förändrade och i grunden nya tillståndsprocesser med avsevärt kortade ledtider. Idag kan det ta upp till tio år att få miljötillstånd och elnätkoncession. Med så långa handläggningstider utraderas möjligheten för svensk industri att nå klimatmålen. Goda intentioner finns och har funnits, men de har ofta fastnat i långa utredningar och svåra avvägningar. Regeringen behöver säkerställa dedikerade resurser, god samordning och högsta prioritet hos tillståndsgivande myndigheter för industriprojekt med särskilt stor klimatnytta, ett slags testpilot för effektivare tillstånd. 

2. Robusta elnät behöver byggas ut. Högspänningsledningar avsedda för elektrifiering av industriprocesser som kan minska koldioxidutsläppen markant och säkerställa tillgången på el alla tider under årets alla dagar måste prioriteras. Detta är viktigare än att prioritera utökad produktionskapacitet under de kommande åren.

3. Svenska staten och EU behöver fortsätta stödja stora samhällsnyttiga industri- och klimatprojekt ekonomiskt och dela på risken vid uppskalning av nya teknologier. Industriklivet behöver stärkas och säkras över nästa mandatperiod. Regeringen behöver också dedikera statliga medel för svenska projekt som är av gemensamt intresse för EU, så kallade IPCEI-projekt. HYBRIT är redo att delta i en europeisk IPCEI.

4. Politiken behöver stödja att marknader för fossilfria produkter skapas, exempelvis via offentlig upphandling och enhetlig information om produkters klimatavtryck. 

Den nya HYBRIT-teknologin innebär stor nytta för Sverige och världen. Stålindustrin står i dag för 7 procent av världens totala koldioxidutsläpp. Initiativet kan minska utsläppen med cirka 10 procent i Sverige och även bidra avsevärt till en minskning i Europa och resten av världen. Med fossilfritt stål kan även nästa tillverkningsled, ex fordons- och byggindustrin minska sina indirekta koldioxidavtryck avsevärt. 

Tiden att verkställa denna industrirevolution är knapp. Att fortsätta att ta ledningen i klimatfrågan är Sveriges bästa chans att stärka svensk konkurrenskraft och på sikt säkra jobben. En ren industri, gröna transporter och ett fossilfritt energisystem är en förutsättning för fortsatt tillväxt. Vi kan leda den globala omställningen av industrin och samtidigt skapa gröna jobb, nya exportframgångar och en helt ny marknad för fossilfritt stål. Svensk basindustri står redo. Det är så vi gör en grön omstart av ekonomin.

Jan Moström, VD och koncernchef, LKAB

Magnus Hall, VD och koncernchef, Vattenfall

Martin Lindqvist, VD och koncernchef, SSAB


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?