ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Avtal ingen facklig organisation kan acceptera

  • FELAKTIGT. Det stämmer inte, som Transportföretagen påstår, att det finns formella hinder mot att ingå lokala uppgörelser även med den fackliga part som tecknat andraavtalet. Skrivningen i medlarbudet saknar stöd i svensk lag och rättspraxis, skriver Hamnarbetarförbundet i en replik. Foto: Sven-Erik Svensson

REPLIK. Parterna mottog en ny framställan från medlarna i hamnkonflikten i lördags. Medlarna själva uttrycker det som att det inte handlar om ett nytt förslag utan om ett förtydligande av det tidigare. Därför är det inte överraskande att Hamnarbetarförbundet åter tackat nej. 

Framställan slår fast ett antal saker som varit självklara även under höstens förhandlingar, exempelvis gällande skyddsombud och facklig tid. Vi uppskattar tydligheten, men den klargör också att arbetsgivarnas krav på avvikelser från gällande rätt avseende andraavtal på svensk arbetsmarknad står fast.

Nu har man formulerat kravet på att vi ska uteslutas från lokala förhandlingar såhär: ”Rätten och skyldigheten att ingå i förhandlingar om lokala avtal tillkommer enbart parterna i förstahandsavtalet.” 

Det är inget normalt avtalsvillkor vid tecknande av likalydande andraavtal. Tvärtom är det en unik särbehandling av Hamnarbetarförbundet, där vi som självständig avtalspart ändå skulle utestängas från merparten av vardagsfrågorna på arbetsplatserna. Ett sådant avtal kan ingen facklig organisation acceptera.

Skrivningen i medlarbudet saknar stöd i svensk lag och rättspraxis. Det stämmer inte, som Dahl påstår, att det finns formella hinder mot att ingå lokala uppgörelser även med den fackliga part som tecknat andraavtalet. 

Arbetsdomstolen har till och med uttalat att om det först ingångna avtalet, i det här fallet Hamn- och Stuveriavtalet mellan Sveriges Hamnar och Transport, inskränker rätten för annan facklig organisation att träffa verksamma kollektivavtal för sina medlemmar, så kan det ifrågasättas om sådana avtalsbestämmelser är giltiga eftersom de kan anses strida mot grunderna i förenings- och förhandlingsrätten. (AD 1978 nr 75.)

Den andra tvistefrågan handlar om hur länge avtalet ska sträcka sig. Medlarna beskriver sitt bud som ett självständigt kollektivavtal som löper till nästa år, precis som det gällande Hamn- och Stuveriavtalet. 

Så långt är allt väl. Men i avtalstexten anges samtidigt att överenskommelsen ”vid var tid” ska ha samma löptid som Transports avtal. Det är en formulering som är typisk för så kallade hängavtal. Den innebär att om Transport och Sveriges Hamnar nästa år förhandlar om och förlänger sitt avtal med tre år, så förlängs även Hamnarbetarförbundets avtal utan att arbetsgivarorganisationen ens behövt prata med oss om saken. 

En följd av detta skulle bli att arbetsgivarsidans värsta farhåga besannas, nämligen att avtalen glider isär. Det är en helt orimlig ordning. Självständiga avtalsparter måste själva förfoga över hur länge man tecknar avtal med varandra.

Det här två frågorna är vad hamnkonflikten handlar om i dag. För att försöka nå en snabb lösning har vi i dagarna framlagt ett motbud, där vi helt enkelt strukit två meningar samt ytterligare tre ord i medlarnas tvåsidiga dokument. Vi bedömer att detta är tillräckligt för att överenskommelsen ska kunna betraktas som ett rent andraavtal. Det är allt vi begär för att åta oss heltäckande fredsplikt. 

Erik Helgeson, förbundsstyrelseledamot Svenska Hamnarbetarförbundet

Läs tidigare inlägg:

Sverige har inte råd med Hamnarbetarförbundets oresonliga agerande 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies