ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Avskaffad värnskatt vidgar inte klyftorna

  • LITEN EFFEKT. Svenskt Näringsliv har med hjälp av SCB:s analysverktyg Fasit analyserat den direkta effekten på inkomstfördelningen av att värnskatten avskaffas. Ginikoefficienten ökar med endast en tusendel, från 0,282 till 0,283, skriver artikelförfattarna. Foto: CHRISTINE OLSSON / TT

DEBATT. Enligt Januariöverenskommelsen ska värnskatten avskaffas vid årsskiftet, vilket riskerar att öka klyftorna, menar bland annat LO. Men effekten på inkomstfördelningen är i själva verket minimal, skriver Jonas Frycklund och Johan Lidefelt på Svenskt Näringsliv.

Under det närmaste året kan vi förvänta oss en hel del klagovisor om att avskaffandet av värnskatten vid årsskiftet kommer att öka klyftorna. LO har exempelvis sagt sig vilja ha kompensation för att motverka den negativa fördelningseffekt som sägs bli resultatet av skattesänkningen. Men hur står det egentligen till med dessa klyftor?

Svenskt Näringsliv har med hjälp av SCB:s analysverktyg Fasit analyserat den direkta effekten på inkomstfördelningen av att värnskatten avskaffas. Effekten är minimal. Ginikoefficienten ökar med endast en tusendel, från 0,282 till 0,283. 

Sverige har en klart jämnare inkomstfördelning än OECD-snittet, som ligger på 0,316 i gini. Att avskaffa värnskatten påverkar inte ens rangordningen länderna emellan. Såväl före som efter att vi har tagit bort värnskatten kommer Finland att ha en lite jämnare fördelning och Polen en aningens ojämnare.

I regeringens fördelningspolitiska redogörelse framgår det dessutom att gini-koefficienten rensad för kapitalinkomster har varit stabil sedan 2009. Det finns alltså för närvarande ingen kraft vad gäller löner, bidrag eller skatter som driver på mot ökade klyftor.

Det stämmer att kapitalinkomsterna har ökat på senare år och att de inte är jämnt fördelade. Men är det verkligen ett problem att rika människor numera väljer att ha sina pengar i Sverige i stället för att som tidigare flytta ut sina resurser?

Därtill måste bilden av kapitalinkomster nyanseras. Fyra av tio i topprocenten har lägre kapitalinkomster både åren före och åren efter att de tjänade mycket. Ofta handlar det om pensionärer som säljer en bostad och då dyker upp i statistiken som extrema höginkomsttagare. Att använda sådana tillfälliga inkomster som bas för en samhällsanalys om ökade klyftor är inte seriöst.

De klyftor vi har i Sverige handlar inte om exakt hur rika de rika är, utan om de klyftor som finns mellan de som har jobb och de som inte har jobb. Det är här åtgärderna behöver sättas in för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Det senaste decenniets omfattande flyktinginvandring har onekligen försvårat situationen.

Klyftor handlar i själva verket inte bara om pengar, utan tar sig även sociala och kulturella uttryck. Det finns tecken på att den sociala rörligheten har minskat i Sverige. Här kan sänkta marginalskatter snarast vara en positiv åtgärd som gör det möjligt för människor att avancera ekonomiskt utan att på förhand ha tillgång till kapital.

Det är i varje fall inget problem att drivkrafter till arbete och företagande förbättras. Värnskattens avskaffande är ett första steg mot en mer tillväxtorienterad reformpolitik. Och tillväxt är något som definitivt kommer att behövas om klyftorna ska bekämpas.

Värnskatten var en skadlig symbolåtgärd när den infördes. Bland forskare och experter har det länge funnits insikt om att värnskatten kostar staten mer än den smakar. 

Finanspolitiska rådet och finansdepartementets Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi (ESO) har båda publicerat rapporter som stöder insikten om att avskaffad värnskatt skulle ge ökade skatteintäkter till staten.

Nu när värnskatten avskaffas, används den på samma sätt som en symbol. Alla inser att det är bra att den försvinner. Men vissa debattörer gråter krokodiltårar för att skapa grogrund för ”kompensation” eller andra politiska åtgärder som hämmar jobb och investeringar.

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom Svenskt Näringsliv

Johan Lidefelt, ekonom Svenskt Näringsliv

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies