Annons

Avskaffad värnskatt vidgar inte klyftorna

DEBATT. Enligt Januariöverenskommelsen ska värnskatten avskaffas vid årsskiftet, vilket riskerar att öka klyftorna, menar bland annat LO. Men effekten på inkomstfördelningen är i själva verket minimal, skriver Jonas Frycklund och Johan Lidefelt på Svenskt Näringsliv.

LITEN EFFEKT. Svenskt Näringsliv har med hjälp av SCB:s analysverktyg Fasit analyserat den direkta effekten på inkomstfördelningen av att värnskatten avskaffas. Ginikoefficienten ökar med endast en tusendel, från 0,282 till 0,283, skriver artikelförfattarna.
LITEN EFFEKT. Svenskt Näringsliv har med hjälp av SCB:s analysverktyg Fasit analyserat den direkta effekten på inkomstfördelningen av att värnskatten avskaffas. Ginikoefficienten ökar med endast en tusendel, från 0,282 till 0,283, skriver artikelförfattarna.Foto:CHRISTINE OLSSON / TT

Under det närmaste året kan vi förvänta oss en hel del klagovisor om att avskaffandet av värnskatten vid årsskiftet kommer att öka klyftorna. LO har exempelvis sagt sig vilja ha kompensation för att motverka den negativa fördelningseffekt som sägs bli resultatet av skattesänkningen. Men hur står det egentligen till med dessa klyftor?

Svenskt Näringsliv har med hjälp av SCB:s analysverktyg Fasit analyserat den direkta effekten på inkomstfördelningen av att värnskatten avskaffas. Effekten är minimal. Ginikoefficienten ökar med endast en tusendel, från 0,282 till 0,283. 

Sverige har en klart jämnare inkomstfördelning än OECD-snittet, som ligger på 0,316 i gini. Att avskaffa värnskatten påverkar inte ens rangordningen länderna emellan. Såväl före som efter att vi har tagit bort värnskatten kommer Finland att ha en lite jämnare fördelning och Polen en aningens ojämnare.

I regeringens fördelningspolitiska redogörelse framgår det dessutom att gini-koefficienten rensad för kapitalinkomster har varit stabil sedan 2009. Det finns alltså för närvarande ingen kraft vad gäller löner, bidrag eller skatter som driver på mot ökade klyftor.

Det stämmer att kapitalinkomsterna har ökat på senare år och att de inte är jämnt fördelade. Men är det verkligen ett problem att rika människor numera väljer att ha sina pengar i Sverige i stället för att som tidigare flytta ut sina resurser?

Därtill måste bilden av kapitalinkomster nyanseras. Fyra av tio i topprocenten har lägre kapitalinkomster både åren före och åren efter att de tjänade mycket. Ofta handlar det om pensionärer som säljer en bostad och då dyker upp i statistiken som extrema höginkomsttagare. Att använda sådana tillfälliga inkomster som bas för en samhällsanalys om ökade klyftor är inte seriöst.

De klyftor vi har i Sverige handlar inte om exakt hur rika de rika är, utan om de klyftor som finns mellan de som har jobb och de som inte har jobb. Det är här åtgärderna behöver sättas in för att skapa ett mer inkluderande samhälle. Det senaste decenniets omfattande flyktinginvandring har onekligen försvårat situationen.

Klyftor handlar i själva verket inte bara om pengar, utan tar sig även sociala och kulturella uttryck. Det finns tecken på att den sociala rörligheten har minskat i Sverige. Här kan sänkta marginalskatter snarast vara en positiv åtgärd som gör det möjligt för människor att avancera ekonomiskt utan att på förhand ha tillgång till kapital.

Det är i varje fall inget problem att drivkrafter till arbete och företagande förbättras. Värnskattens avskaffande är ett första steg mot en mer tillväxtorienterad reformpolitik. Och tillväxt är något som definitivt kommer att behövas om klyftorna ska bekämpas.

Värnskatten var en skadlig symbolåtgärd när den infördes. Bland forskare och experter har det länge funnits insikt om att värnskatten kostar staten mer än den smakar. 

Finanspolitiska rådet och finansdepartementets Expertgrupp för studier i offentlig ekonomi (ESO) har båda publicerat rapporter som stöder insikten om att avskaffad värnskatt skulle ge ökade skatteintäkter till staten.

Nu när värnskatten avskaffas, används den på samma sätt som en symbol. Alla inser att det är bra att den försvinner. Men vissa debattörer gråter krokodiltårar för att skapa grogrund för ”kompensation” eller andra politiska åtgärder som hämmar jobb och investeringar.

Jonas Frycklund, biträdande chefsekonom Svenskt Näringsliv

Johan Lidefelt, ekonom Svenskt Näringsliv


Innehåll från Resurs BankAnnons

Resurs Bank skapar hållbar lönsamhet när handeln förändras

Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank
Anna Nauclér, CCO på Resurs Bank

Under lång tid har hållbarhetsfrågan och den cirkulära ekonomin vänt upp och ner på handeln och i dagsläget möter handlare också helt nya utmaningar där kunder håller hårdare i sina pengar. Förmågan att snabbt ställa om sin verksamhet blir därför allt viktigare, framför allt när nya oförutsedda omvärldsfaktorer nu tydligt påverkar handeln. Att väga in ansvarsfull kreditgivning och erbjuda flexibla betallösningar är två sätt att skapa hållbar lönsamhet och stå starkare i en osäker värld.

Nya utmaningar bidrar också till utveckling, nya kundresor och nya erbjudanden. Resurs Bank är en av de största leverantörerna av betallösningar på den nordiska marknaden och har lång erfarenhet av att i nära samarbete med sina partners möjliggöra detta omställningsarbete.

– Vill man få återkommande kunder kan man inte bara konkurrera med pris. Istället behöver man utmärka sig som en aktör som snabbt förstår kunderna behov och kan ställa om även när det blåser upp till storm. En viktig aspekt är att erbjuda olika alternativ av betallösningar i kombination med en noggrann kreditbedömning som ger kunderna ökad handlingskraft, trygghet och flexibilitet. Därför erbjuder vi bland annat prenumerationslösningar som ger kunden möjlighet att använda en produkt utan att äga den och därmed istället få en månadsavgift som går att avsluta, säger Anna Nauclèr, CCO på Resurs Bank.

Resurs Checkout – en omnilösning

När konsumenter ändrar sitt sätt att handla är det viktigare än någonsin med en omnilösning som håller ihop kommunikation och betallösningar i både e-handel och butik.

– Med Resurs Checkout får handlare en omnilösning som gör det smidigt att anpassa sin affär till de kanaler som konsumenterna efterfrågar. Med Resurs Checkout kan kunder välja delbetalning som gör att man kan skapa en jämnare månadsekonomi för att kunna planera sin ekonomi och känna sig trygg, fortsätter Anna.

Starka varumärken bygger lojalitet

Nyckeln till att få fler återkommande kunder ligger i att anpassa sin affärsstrategi så att den håller sig relevant och hjälper till att stärka varumärket. Precis som att affärsmodeller anpassas behöver varumärkesarbetet spegla vad som sker i världen.

– Handeln har mycket att vinna på att väga in aspekter som handlar om hållbar konsumtion, där kreditbedömning är grundläggande för att också skapa hållbar lönsamhet i sin affär. Genom att erbjuda co- och whitelabel-koncept för våra betallösningar, där våra partners varumärke frontas gentemot slutkund, skapas förutsättningar för en tydlig och anpassad kundkommunikation som stärker handlarens varumärke, säger Anna.

Klokare köp ger hållbarare samhällen

Detta får till följd att kunderna har råd att köpa produkter av högre kvalitet som håller längre vilket bidrar till klokare konsumtion samtidigt som högre snittköp skapar tillväxt. Långsiktigt smarta köp leder till hållbar privatekonomi, vilket i sin tur leder till mer hållbart rustade samhällen som kan leva upp till de globala målen.

– Resurs har en noggrann kreditbedömningsprocess med syfte att människor ska ha en långsiktig hållbar privatekonomi. Vi har individuell rådgivning och en rad olika aktiviteter för att undvika att kunder hamnar i inkasso. Ingen vinner på överskuldsättning, avslutar Anna.

FAKTA OM RESURS BANK

Resurskoncernen finns i hela Norden och består av Resurs Bank och Solid Försäkring. Vi jobbar med att skapa smarta betal- och finansieringslösningar för både konsumenter och företag.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Resurs Bank här 

Mer från Resurs Bank

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Resurs Bank och ej en artikel av Dagens industri
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?