1515

Åter till arbetslinjen nu – inte efter pandemin

DEBATT. Krisen får inte leda till en S-märkt politik med färre jobb och fler bidragsberoende som följd. I stället behövs redan nu reformer för att stärka arbetslinjen, innan vi hamnar i den djupaste botten av krisen. Dagens reformer avgör hur omfattande lågkonjunkturen blir, skriver Benjamin Dousa, Muf.

AGERA GENAST. Benjamin Dousa, som i dagarna meddelade att han lämnar sitt uppdrag i Muf, vill att a-kassans regelverk ska återställas nu och ett bidragstak införas.
AGERA GENAST. Benjamin Dousa, som i dagarna meddelade att han lämnar sitt uppdrag i Muf, vill att a-kassans regelverk ska återställas nu och ett bidragstak införas.

Coronapandemins förödande effekter gör sig gällande i snart sagt alla delar av samhället. De liv som viruset skördar är tragedier vart och ett, och det är viktigt att vi på såväl samhällelig som individnivå gör vad som står i vår makt för att förhindra spridning. Det är samtidigt angeläget att vi skyndsamt vidtar de åtgärder som krävs för att inte samhällsekonomin ska kollapsa.

Den ekonomiska kris som följer i kölvattnet av coronapandemin befinner sig än så länge bara i sin linda. Många prognoser pekar på att den stundande nedgången kan bli kraftigare än till och med under den stora depressionen på 1930-talet. I det här fallet har den dock inget att göra med strukturproblem på marknaden. Det gör att vi heller inte kan bemöta den med gängse metoder. Den kreativa förstörelse som kännetecknar själva marknadsekonomin, där gamla ineffektiva produktionsmetoder ersätts av nyare, som på ett bättre sätt möter den efterfrågan som finns, är satt ur spel. Denna kris slår blint även mot livskraftiga företag som vi vill ska finnas kvar när krisen är över.

Enligt Svenskt Näringsliv riskerar vartannat svenskt företag att gå i konkurs inom två månader. Det här är siffror som vi aldrig tidigare har skådat och som styrks av Arbetsförmedlingens statistik som visar att fler personer skriver in sig som arbetslösa per vecka än under både 1990-talskrisen och finanskrisen 2008. Svensk Handel målar upp en nattsvart bild där försäljningen av kläder och skor sedan krisens början mer än halverats jämfört med samma period förra året. På det här sättet fortsätter det: Konjunkturinstitutet räknar med att Sveriges BNP kommer att falla brant under de kommande månaderna. EU-kommissionen kom i veckan med en prognos där arbetslösheten i Sverige väntas öka till närmare 10 procent, och nivån toppas endast av länderna som redan innan pandemin befann sig i eller nära en kris: Grekland, Spanien, Italien, Kroatien och Frankrike.

Politiker pratar nu om att vi bör göra allt för att den ekonomiska utvecklingen snarare antar formen av ett V än ett U, det vill säga att en hastig nedgång följs av en rekyl uppåt i stället för av en långvarig depression. Problemet är att om man avvecklar arbetslinjen på det sätt som nu genomförs, med höjd a-kassa, mer tillåtande kvalificeringsvillkor och att kommunernas biståndshandläggare agerar mer generöst i utbetalningarna av socialbidrag, så kommer drivkrafterna för att söka jobb långsiktigt att påverkas.

Återställ regelverket i a-kassan redan nu. Föga förvånande tog den socialdemokratiskt ledda regeringen tillfället i akt att införa en av sina käpphästar, nämligen en mer generös arbetslöshetsförsäkring från dagens 760 kronor per dag till 1 000 kronor per dag från den 101 dagen av arbetslöshet. Detta sägs vara en krisåtgärd, men det kommer inte att ge fler jobb samtidigt som kostnaden för staten uppgår till flera miljarder. Snarare pekar siffror på att de nu genomförda förändringarna leder till att jämviktsarbetslösheten ökar med 15 000 personer. A-kassan ska vara ett tillfälligt stöd som främjar återgången till arbetsmarknaden. Därför bör reglerna för såväl kvalificering som golv och tak i a-kassan omgående återställas till hur det var tidigare.

Tvinga kommuner att införa krav på motprestation. Att kräva någon form av aktivitet för att motta försörjningsstöd borde vara en självklarhet. Det är ett sätt att värna skattebetalarnas pengar, men minst lika viktigt är det för bidragstagaren. Det värsta en människa kan försättas i är passivitet. Det förstärker utanförskapet och gör vägen in på den reguljära arbetsmarknaden ännu längre. Att däremot känna att man är med och bidrar till det bättre förstärker självkänslan och sänker trösklarna. Under coronapandemin har vi kunnat se exempel på där mottagare av försörjningsstöd har tillverkat andningsskydd, som det finns ett stort behov av. Moderata ungdomsförbundet anser att det borde vara obligatoriskt för kommunerna att kräva någon form av motprestation för försörjningsstöd.

Inför ett bidragstak. Att det alltid ska löna sig att jobba kan man tycka att Moderaterna har upprepat många gånger. Faktum är dock att det i många fall är en marginell skillnad på att arbeta eller att gå på bidrag, i och med att olika bidrag kan staplas på varandra. Det finns till och med fall där barnfamiljer kan förlora pengar om den ena föräldern går från bidrag till arbete, enligt siffror från Riksdagens utredningstjänst. Detta är orimligt. Ett bidragstak behöver införas i syfte att återinrätta arbetslinjen och öka incitamenten till egenförsörjning.

Tillämpa nolltolerans mot fusk och felaktigheter. Skatteverket massanställer för att leta reda på företag som fuskar med korttidspermittering och liknande stöd. Men i princip görs inget för att hitta personer som fuskar med bidrag, trots att denna typ av bidragsfusk kostar samhället miljarder varje år. Enligt uppskattningar från Socialstyrelsen är så mycket som 18 procent av alla försörjningsstöd felaktigt utbetalda. I M-ledda kommuner som Solna och Växjö har man tagit krafttag mot bidragsfusk där hembesök och fut-handläggare (felaktiga utbetalningar) är normen. Muf anser även att en bidragsbrottsenhet ska inrättas hos Försäkringskassan.

Pandemin får inte bli ursäkt för klassisk socialdemokratisk politik som leder till färre jobb och gör fler beroende av våra bidragssystem. Snarare är det reformer för att stärka arbetslinjen som är viktigast just nu innan vi nått den djupaste botten av den ekonomiska kris som väntar. Det är dagens reformer som avgör hur lång och djup morgondagens lågkonjunktur blir. Genom att stärka incitamenten till arbete, motverka fusk i ersättningssystemen och förbereda bidragstagare för arbetslivet kan krisens kurva ta gestaltningen av ett litet v i stället för ett U eller i värsta fall ett L. Arbetslinjen behöver komma tillbaka redan nu.

 

Benjamin Dousa, förbundsordförande, Moderata ungdomsförbundet

 

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?