1515

Arlanda behöver ingen fjärde rullbana

Minskat buller, ändrade beteenden efter pandemin och ny flygteknik gör att flygplatser kan användas mer effektivt. Det gäller även Arlanda som inte behöver bygga fler landningsbanor, skriver Kim Silander, expert på optimering av flygtrafik och flygplatser.

Att bygga en fjärde bana för att klara affärsflygets rusningstrafik, och samtidigt bibehålla luftrumskorridorer anpassade till gårdagens bullernivåer är, så vitt jag kan se, inte en hållbar politik, skriver Kim Silander.
Att bygga en fjärde bana för att klara affärsflygets rusningstrafik, och samtidigt bibehålla luftrumskorridorer anpassade till gårdagens bullernivåer är, så vitt jag kan se, inte en hållbar politik, skriver Kim Silander.Foto:Johan Nilsson/TT

I svenska luftrum ogillar vi buller men är generösa med koldioxidutsläpp. Det är dags att ändra på det. Med ett nytt synsätt på buller kan flygets koldioxidutsläpp runt Arlanda reduceras kraftigt, och samtidigt kan argumenten för en fjärde rullbana på Arlanda avfärdas en gång för alla.

När regeringen den 21 april annonserade planer på en snabbavveckling av Bromma flygplats restes omedelbart krav på en fjärde rullbana på Arlanda. 

Men vänta nu. Varför skulle Arlanda behöva en fjärde bana? Det sammanlagda antalet starter och landningar på Arlanda och Bromma ett normalår är bara drygt hälften av vad exempelvis Heathrow har och två tredjedelar av trafiken i Singapore Changi International Airport – flygplatser som bara har två rullbanor.

Svaret är att någon fjärde bana inte behövs. Låt mig bena ut varför: 

Argumenten för en fjärde bana utgår från affärsflygets behov i rusningstid. Tillskyndarna ser en framtid där trafikflyget växer ungefär i takt med BNP, plus ett rejält passagerartillskott när el- och vätgasdrivet flyg introduceras. Räknat på så vis kan man få fram siffror som visar att Arlanda kan få flaskhalsproblem morgnar och eftermiddagar om ca 15-16 år. 

Så ser inte jag på framtiden. 

För det första kommer inte affärsflygets behov efter pandemin se ut som före pandemin. Digitala möten som ersätter resor kommer snarare att öka än minska kommande år. Att lägga en hel dag på att vara med på ett möte på annan ort är ett beteende som inte kommer tillbaka. Till bilden hör att inte bara affärsflyget, utan allt passagerarflyg på Arlanda minskade trendmässigt redan före pandemin. Antalet starter och landningar på Arlanda minskade 16 procent mellan 2000 och 2019.

För det andra kan det kapacitetstak om 350 000 starter och landningar per år som Arlandas miljötillstånd stipulerar höjas. 

Huvudskälet till att Arlandas kapacitetstak är så mycket lägre än på exempelvis Heathrows eller Singapore Changis är att de flygplatserna har på grund av ett hårt trafiktryck optimerat sitt nyttjande av banor, taxibanor och terminaler. Flygvägarna till och från Arlanda är längre än de flesta andra stora flygplatser som växt fram i både Asien och Mellanöstern där koldioxidutsläpp prioriteras lika högt och ibland kanske till och med högre än buller. Med dagens luftrum tvingas flygplan flyga i omvägar runt Arlanda både vid landning och start, vilket dels orsakar stora mängder onödiga koldioxidutsläpp, dels skapar onödig trängsel i luftrummet. 

Utvecklingen när det gäller buller är snabbt på väg åt rätt håll. Under de senaste decennierna har bullernivåerna runt Arlanda sjunkit markant. Det genomsnittliga trafikflygplanet har blivit omkring 30 decibel tystare på 15 år. Dessutom väntas nästa generations elektrifierade och vätgasdrivna flyg få ännu mindre bullerpåverkan.

I det projekt IBG nu genomför i Qatar med att optimera ban- och luftrumskapaciteten vid både Hamad och Dohas internationella flygplatser räknar vi med att uppnå en ökning från 65 till 100 starter och landningar i timmen över de tre befintliga banorna, samtidigt som vi minskar onödig flygtid. Det är alltså möjligt att öka kapaciteten och minska utsläpp utan att bygga nya banor. 

När bullermotstånd och klimatintressen ställs mot varandra brukar bullermotståndet vinna. Nu finns skäl för politiker och reglerande myndigheter att omvärdera den frågan. Att invånarna på orter nära stora flygplatser under en tid framöver får tolerera aningen mer buller under kortare perioder, kan vara ett rimligt pris att betala för att kraftigt minska koldioxidutsläpp. 

För det tredje kommer framtidens lufttrafik inte att se ut som dagens. Den gör det alldeles för lätt för sig som tror att den enda skillnaden från i dag kommer vara att flygplanen drivs med el i stället för flygfotogen. 

Redan om några år kommer även persontransporter med drönare att bli verklighet. Tekniken för varutransporter med drönare finns sedan länge och är under ständig utveckling. Runt om i världen utvecklas och testas infrastruktur med vertikala start- och landningsplatser, självstyrande drönare, flygledning och monitorering på distans, luftrumskorridorer samt platser för nödlandningar. Redan inom ett par år kommer även persontransporter med drönare, så kallade drönartaxis, att bli verklighet. Inrikesflyg kommer att kompletteras och i viss mån ersättas av drönarflyg.

En lång rad aktörer, som PostNord, DHL och UPS, förbereder sig för att flyga kommersiellt med bemannade och obemannade drönare inom och mellan tätorter. Samhällstjänster som polis, ambulanstransporter och brandkår ser stora möjligheter.

Omställningen kommer att gå fort. Under den tid det tar att både planera och bygga en ny rullbana på Arlanda, säg 10 år till 15 år, kommer förutsättningarna för både passagerar- och transportflyg att ha förändrats i grunden.

Att bygga en fjärde bana för att klara affärsflygets rusningstrafik, och samtidigt bibehålla luftrumskorridorer anpassade till gårdagens bullernivåer är, så vitt jag kan se, inte en hållbar politik. En fjärde landningsbana på Arlanda skulle bli som Vaxholms fästning – obsolet redan innan den är färdig. 

Att i stället införa optimering med integrerade starter och landningar medan man samtidigt effektiviserar luftrummet runt Arlanda och stor-Stockholm är en snabb åtgärd som tjänar såväl miljön, passagerarna och flygbolag. Nedläggningen av Bromma innebär en chans att tänka om och tänka rätt kring framtidens flyg och Stockholmsområdets luftrum. 

Kim Silander

Expert på optimering av flygtrafik och flygplatser.


Innehåll från AccountorAnnons

Så hinner fastighetsägare med all vårens administration

Det är tufft för fastighetsägare att hinna med våren, en stor administrativ puckel. Och en utmaning att ha personal med rätt kompetens. Då är det smidigt att lägga över arbetet på experter som arbetar heltid med detta.

Vi har pratat med Anna Rosengren, Senior advisor på Accountor, som hjälper många fastighetsbolag med ekonomiarbetet.

 - Många fastighetsbolag ska vara klara med sin årshantering redan det första kvartalet eller senast sista juni. Och det är inte samma arbete som görs på hösten hos ett fastighetsbolag som man gör på våren med årshantering och konsolideringar. Det är arbete som kräver en helt annan kompetens, säger Anna.

Det går att spara mycket pengar för ett fastighetsbolag på att göra rätt, oavsett om det gäller ränteavdragsbegränsningar, moms, att skatteoptimera fastigheterna eller Inkomstskattprocessen.

- Det går oftast inte att motivera att ha en momsspecialist, en skattespecialist och en koncernspecialist inhouse hos ett fastighetsbolag. Men på Accountor har vi det. Jag och mina kollegor arbetar dessutom bara med detta och vi är därför vassare än om man är allmänkunnig inom ekonomi. Det kommer ständigt nya regler och uppdateringar t ex inom momsområdet och det är vårt jobb att vara uppdaterade och se till att våra kunder använder reglerna så det är förmånligt för dem, fortsätter Anna.

Läs Accountors information till fastighetsägare här. 

Läs mer om Accountors tjänster här.  

Accountor ligger i framkant inom mycket, även gällande automatisering och flöden. De ser över att man arbetar effektivt med sin ekonomi.

- Även hos företag som tycker att de är ganska digitala och har en effektiv process så har jag sett att vi kan göra stor skillnad genom att effektivisera ytterligare. Många fastighetsbolag är dessutom för små för att ha både de bästa systemen och de effektivaste processerna – när vi samarbetar kan de följa med på våra system och utarbetade processer och får på så sätt samma läge som större fastighetsbolag. Vi har specialistkompetens hos oss och ger gärna råd och stöd till våra kunder i komplexa frågor. Vi är t ex bra som stöd vid förvärv och försäljningsprocesser. Till de fastighetsbolag som har tufft att hinna med årshanteringen nu på våren så vill jag bara säga: lämna bort dessa arbetsuppgifter till experter, så kan ni ägna er åt annat, avslutar Anna. 

Om Accountor:

Accountor är en av norra Europas största fullservicebyråer inom ekonomi, lön och HR. I Sverige stöttar 300 anställda på 8 orter företag med tjänster som innebär trygghet, avlastning, rådgivning, långsiktighet och tillfälle att utvecklas. Accountor hjälper företag till en mer effektiv ekonomi och effektivare personalprocesser.

Mer från Accountor

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Accountor och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?