1515
Annons

Arbetslinjen är viktigast

DEBATT. Den svenska statsskulden är inte alls på väg att bli för låg. Det är inte läge att kraftigt öka utgifterna. Moderaterna tar det säkra före det osäkra och ser därmed till att svenska folket inte får betala ett alltför högt pris i kommande lågkonjunktur, skriver Elisabeth Svantesson.

FÖRSIKTIGHET. Utrymmet för reformer är 5 miljarder kronor mindre än vad regeringen anser, enligt Moderaternas Elisabeth Svantesson.
FÖRSIKTIGHET. Utrymmet för reformer är 5 miljarder kronor mindre än vad regeringen anser, enligt Moderaternas Elisabeth Svantesson.Foto:Anders Wiklund

Den som gör anspråk på att styra Sverige genom en kommande lågkonjunktur måste lyfta blicken långt högre än enskilda partiers önskelistor. Hur mår Sverige – vilka är samhällsproblemen? Hur går svensk ekonomi? Hur utvecklas världsekonomin? Vilka politiska beslut är nu allra viktigast att fatta? Det är frågor regeringen borde ha ställt sig innan man satte sig för att budgetförhandla. Det är frågor vi moderater ställt oss varje dag när vi nu är i slutskedet med att ta fram vårt budgetalternativ.

Vi konstaterar att ekonomin bromsar in. Vi konstaterar också att Sverige har ett ekonomiskt utrymme för att möta en nedgång. Men att de musklerna kommer att behöva växa, för att sedan spännas när Sverige på allvar går in i en lågkonjunktur.

För Sverige har sällan ”normala” lågkonjunkturer utan drabbas som ett litet exportberoende land ofta hårt vid globala nedgångar. När penningpolitiken nu uttömt de traditionella verktygen, vi har haft minusräntor en längre tid och kronan är rekordsvag, är det sannolikt att finanspolitiken kommer att behöva spela en större roll än vanligt vid nästa lågkonjunktur.

På sina håll talas det om att den svenska statsskulden är på väg att bli för låg och att det nu är dags att lägga om kursen och kraftigt öka utgifterna. Jag håller inte med. Att ta det säkra före det osäkra innan en lågkonjunktur är att se till att svenska folket inte kommer att betala ett alltför högt pris när vi väl är där.

Vi ser redan nu att många kommuner har det tufft med ekonomin. Stora resurser kommer att krävas för att säkra välfärden när ekonomin väl vänder ned. Om vi står inför samma läge efter att vi har passerat en lågkonjunktur och den svenska statsskulden fortfarande är sjunkande bör vi återuppta den diskussion som nu förs. Men innan en sådan omläggning görs bör vi först se till att vi kan klara svårare ekonomiska tider.

Därför är det inte läge att låsa in Sveriges styrka i ökade utgifter och tveksamma prioriteringar här och nu – likt regeringen och dess stödpartier föreslagit. I den budget vi presenterar inom kort kommer vi att ha ett lägre reformutrymme än regeringen. Det betyder inte att vi ser ett mindre behov av reformer – tvärtom.

Reformutrymmet i en budget sätts utifrån överskottsmålet. Det nya överskottsmålet har gällt i mindre än ett år och gör gällande att strukturellt sparande ska vara 0,33 procent varje år. Ett viktigt skäl för överskottsmålet är att skapa trovärdighet för den ekonomiska politiken. Därför är det problematiskt att man när målet precis har införts, som regeringen, inte når det. I regeringens budget föreslås ett finansiellt sparande på 0,3 procent, vilket justerat för konjunkturen blir 0,2 procent.

I vårt budgetförslag kommer vi att ligga i linje med överskottsmålet. Utrymmet för reformer är enligt vår bedömning 5 miljarder kronor lägre än vad regeringen presenterat i budgetpropositionen för år 2020.

Samtidigt är behovet av reformer långt större än det utrymmet. Skjutningar och mord präglar vardagen och hotar tryggheten för vanligt folk. Arbetslösheten ökar. Kostnaderna i kommunerna skenar till följd av en misslyckad integrationspolitik. Svensk tillväxt per person är bland de lägsta i EU. Detta i ett läge när högkonjunkturen ligger bakom oss. Detta ställer höga krav på prioriteringar.

I Moderaternas budget kommer vi att minska biståndet. Vi kommer att spara på ineffektiva byggsubventioner och missriktad arbetsmarknadspolitik. Och vi kommer i stället att prioritera det viktigaste för Sverige.

Det handlar om att återupprätta samhällskontraktet och se till att skattebetalarna får valuta för sina skattepengar. Satsningar på polisen och den kommunala välfärden är allra viktigast. Totalt satsar Moderaterna 3,2 miljarder kronor på rättsväsendet i vår budgetmotion för år 2020, det är fyra gånger så mycket som i regeringens budget.

Det handlar om sammanhållningen – att man ska kunna bo och leva i hela Sverige och inte straffas för att man till exempel är beroende av bilen. Att man ska kunna leva på sin pension. Och att man som ny i landet ska ha de bästa möjligheterna att komma in i samhället, skapa sin nya tillvaro här och bidra till det gemensamma.

Inte minst handlar det också om reformer för ökad tillväxt. Arbetslinjen är viktigare än någonsin när vi går in i ett nytt konjunkturläge. Det måste löna sig bättre att ställa klockan och gå till jobbet i stället för att leva på bidrag.

Moderaterna ser alltså ett lägre reformutrymme än regeringen. Men vi ser också ett större reformbehov. Det kan vi tillgodose genom att prioritera och göra det som är rätt för Sverige.

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson (M)


Innehåll från EKNAnnons

Så ska svenska RFID-bolaget mångdubbla omsättningen

RFID-bolaget 4E Antenna är i början av sin exportresa. Just nu gör de sin första stora leverans till Italien, och går allt som det ska kommer omsättningen att mångdubblas nästa år. Men det kostar att växa – därför har de vänt sig till EKN, Exportkreditnämnden.

Läs mer om hur du kan säkra finansiering för din fortsatta tillväxt

RFID-taggar är radiobaserade streckkoder som kan ersätta vanliga streckkoder. Taggarna är väldigt lätta att läsa av – det kan göras från cirka tio meters avstånd – och detta har öppnat för en mängd nya möjligheter inom lika många branscher.

– Tänk bara vad det gör för butiksinventeringar. Med RFID-taggar som prislappar i en butik kan du göra en hel inventering bara genom att gå in på lagret och svepa i luften med en läsare, säger Lars Granbom, vd på bolaget 4E Antenna som tillverkar en av RFID-taggarnas huvudkomponenter, antennerna.

Från giftigt till giftfritt

RFID är en växande bransch. Enligt Lars Granbom tillverkades det cirka 20 miljarder RFID-taggar 2021, och den siffran stiger med drygt 20 procent per år. Men det finns hållbarhetsproblem i den konventionella produktionen.

– Ser vi till antennerna så är de gjorda av plast- och aluminiumlager som lamineras ihop. I den konventionella tillverkningen etsas aluminium sedan bort från antennen. Det är ett slöseri med aluminium och det skapar en giftig avfallssörja som måste tas om hand.

4E Antenna har patenterat en tillverkningsprocess där antennerna görs av papper i stället för plast. Dessutom behöver man inte etsa bort aluminium i tillverkningen.

– I vår process används 70–80 procent mindre aluminium än vanligt. Vi blir helt av med plasten, vi använder inga giftiga etsningskemikalier och vi skapar inget giftigt avfall. Dessutom innebär vår process ett 60 procent lägre koldioxidavtryck än dagens konventionella tillverkning, säger Lars Granbom.

”Affärskritiskt stöd”

Affärsidén är att bygga och sälja de maskiner som producerar dessa miljövänliga RFID-antenner. 4E Antenna är mitt i sin första leverans; en maskin har beställts av ett italienskt dotterbolag till ett av världens största etikett-tillverkare. Varje maskin är dock en stor beställning för 4E Antenna, och under tillverkningsprocessen har det varit mycket viktigt att ha ordentligt med rörelsekapital genom banklån.

– Vår bank ansökte då om en rörelsekreditgaranti från EKN – och den garantin gjorde att EKN täckte en stor del av bankens risk. Det gjorde det så klart lättare för banken att säga ja, förklarar Lars Granbom.

Går allt som planerat så kommer den italienska kunden också att beställa fler enheter under året, och det kommer att ställa ännu högre krav på kassaflödet.

– Det är otroligt spännande men lika kostsamt att växa så snabbt. Stödet vi har fått från vår bank och EKN har varit affärskritiskt för oss. Förhoppningsvis kommer vi att ha skäl att vända oss till EKN igen redan i vår, säger Lars Granbom.

Läs mer om hur du kan få hjälp med att finansiera din exportsatsning

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?