1515
Annons

Arbetsgivaravgifter ska sänkas generellt för alla

Det vore mera effektivt att istället för riktade sänkningar och lönestöd sänka arbetsgivaravgiften generellt vilket ökar företagens benägenhet att anställda, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander,

DYRT. Den höga beskattningen av arbete får inte oväntat till följd att Sverige dras med höga kostnader för att anställa, och därmed trögheter på arbetsmarknaden, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.
DYRT. Den höga beskattningen av arbete får inte oväntat till följd att Sverige dras med höga kostnader för att anställa, och därmed trögheter på arbetsmarknaden, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

Nivån på arbetsgivaravgift och egenavgift är en av Sveriges viktigaste företagarfrågor. När arbetsgivaravgiften ursprungligen infördes i Sverige var nivån 3,4 procent att jämföra med dagens 31,4 procent. Detta innebär att vi numera har en omfattande extraskatt på arbete, något som drabbar både företag och anställda. Vissa tror felaktigt att denna skatt enbart drabbar arbetsgivarna, vilket således inte är sant. I stor utsträckning är det en dold skatt på arbete. Denna höga beskattning av arbete får inte oväntat till följd att Sverige dras med höga kostnader för att anställa, och därmed trögheter på arbetsmarknaden. En ordentlig sänkning av dessa avgifter skulle stärka svensk ekonomi på flera sätt.

Inom ekonomisk forskning finns belägg för att en generell sänkning stimulerar företagande, stärker företagens ekonomi, höjer företagares och anställdas inkomst samt leder till att fler jobb skapas. I och med att sänkta arbetsgivaravgifter minskar företagens produktionskostnader skapas en bred sysselsättningseffekt, inte enbart för gruppen som åtgärderna riktas mot.

En aktuell studie av Sven-Olov Daunfeldt och Anton Gidehag visar att sänkt arbetsgivaravgift för unga ledde till att många nya arbetstillfällen skapades för utrikesfödda. Merparten av de som anställdes var inte själva unga, vilket visar att sänkt arbetsgivaravgift stimulerar inträde av marginalgrupper på arbetsmarknaden utan att behöva vara riktad just mot den gruppen.

Politiska beslutfattare har inte varit främmande för att använda sänkta arbetsgivaravgifter för att nå olika ekonomiska mål. Tyvärr har detta gjorts genom riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften, kombinerat med ett dussintal subventionerade anställningsformer där staten står för betydande delar av lönekostnaden.

Småföretagarnas Riksförbund menar att det vore mera effektivt att istället för riktade sänkningar och lönestöd sänka arbetsgivaravgiften generellt vilket ökar företagens benägenhet att anställda. De omfattande snedvridningarna på arbetsmarknaden ersätts då av sund konkurrens, samtidigt som jobbskapande tar fart. Särlösningar leder i dag till onödig administrativt krångel för företagen. Ännu bättre skulle effekten bli om sänkningen kombineras med utbildningsinsatser och lärlingsprogram.

Dessa budskap motiveras i förbundets nysläppta rapport, ”Normalisera arbetsgivaravgiften”, baserad på en internationell jämförelse av de arbetsgivaravgifter som de facto betala i omvärlden. Rapporten visar att andra utvecklade länder kan kombinera sina välfärdsåtaganden med en betydligt lägre arbetsgivaravgift. Förbundet vill dessutom lyfta fram den regionala aspekten, som även den tas upp i rapporten, med utgångpunkt från välfungerat system i Norge. Dagens system där arbetsgivaravgiften är lika hög i glesbefolkade kommuner som i storstadsområden är inte rimlig, givet den mindre omfattande statliga service som finns och eftersom företag och jobb alltmer flyttar från dessa kommuner.

Den differentiering av arbetsgivaravgiften som finns bör vara geografisk, så att glesbefolkade kommuner får lägre avgift. Geografisk differentiering är i linje med det system som finns i Norge, och som tidigare även fanns i Sverige. Det leder inte till samma skeva konkurrenssituation som när arbetstagare på samma ort får olika arbetsgivaravgifter beroende på bakgrund.

Sänkta arbetsgivaravgifter skulle leda till fler jobb, att fler småföretag skulle växa och öka Sveriges konkurrenskraft. Under corona-krisen har den tillfälliga sänkningen varit det mest effektiva stödet för många mindre och medelstora företag. Nu behöver Sverige lämna dagens snedvridande system, och införa gradvisa och generella sänkningar av arbetsgivaravgiften. Effekten blir enligt forskningslitteraturen mera lönsamma företagen, att fler unga satsar på företagande samt att fler jobb skapas framför allt för marginalgrupper. Det är en passande åtgärd för att få fart på ekonomin.

Nima Sanandaji, utredare och forskare

Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund   


Debatt: Skapa ett tryggare Sverige för företagare

Brott mot företagare är inte ett företagarproblem – det är ett samhällsproblem. Malin Björk, riksdagsledamot Justitieutskottet (C) och kammaråklagare (tjl) listar tre punkter för ett tryggare Sverige. 

Foto:Anna Bredberg
Foto:Jesper Frisk

Varje brott som anmäls och kan utredas ska tas om hand av polis och åklagare. Varje brottsoffer som drabbas ska tas på allvar av våra rättsvårdande myndigheter. Det här är nogsamt reglerat och borde vara självklarheter för såväl brottsoffer som den som är satt att utreda brott. 

Men tyvärr ser det inte så ut, att alla som anmäler brott får ett korrekt bemötande och en rättssäker hantering av sitt ärende. Faktum är att för en viss grupp brottsoffer finns det anledning att fråga sig om deras anmälningar ens tas på allvar – det gäller landets företagare.

Tidigare i år har både Svenskt Näringsliv och Företagarna presenterat siffror som visar på den stora omfattningen och de skyhöga kostnaderna för brottsligheten mot landets företagare. Förra året utsattes närmare vartannat företag i Sverige för brott. Det handlar om allt ifrån upprepade stölder till systematiska bedrägerier, men även hot och våld. Och kostnaderna för brottsligheten uppskattas till närmare 100 miljarder kronor årligen. Flera företagare uppger att brottsligheten påverkar dem så mycket att de överväger att ge upp sin verksamhet. Och av dem som utsattes för brott valde de flesta att inte ens polisanmäla. Varför? För att det inte är någon idé, det tar bara massa tid och ärendet kommer ändå att läggas ner, ofta direkt. Det här är en minst sagt oroande utveckling och borde leda till brådskande handling från oss politiker. 

Men från regeringen är det knäpptyst. Eller har så varit tills helt nyligen, när justitieministern kommenterade de omfattande dieselstölderna från företag runt om i landet. Och hör och häpna, istället för att tala om hur polisen behöver förbättra sitt arbete placerade Morgan Johansson ansvaret för stölderna på företagarna. Företagare, en grupp som tjänar pengar, ska visst se till att skydda sin egendom. Det är ett minst sagt anmärkningsvärt synsätt på en grupp i samhället som med sitt slit utgör en grundläggande förutsättning för vårt välfärdssamhälle. Budskapet till dem är att samhällskontraktet, där polisen är satt att värna allas vår trygghet, inte helt gäller dem. Det är oacceptabelt.

Nu i dagarna kommer en rapport från Livsmedelshandlarna, som stärker bilden av att företagare inte ses som brottsoffer som polisen gärna bistår. Några handlare har inom ramen för projekt Överklaga bestämt sig för att anmäla alla de brott de utsätts för, när gärningspersonen är känd och det finns bevisning. Genom att bistå polisen med bra underlag i samband med anmälan var förhoppningen att fler brott skulle klaras upp. Har det då blivit så? Nej, långt därifrån. Övervakningsfilmer som lämnats till polisen har slarvats bort, handlare som uppgett att det finns vittnen har ombetts att själva hålla förhör, och de flesta anmälningar har bara blivit liggande utan åtgärd. Och i de fall beslut har tagits att lägga ner ärendet har det skett på felaktiga grunder. Kort och gott, handlarnas anmälningar har inte hanterats varken rättssäkert eller professionellt. 

Foto:Jesper Frisk

Många politiska röster kräver fler poliser. Och Centerpartiet instämmer i att vi behöver fler polisanställda och en högre polisnärvaro i landet, nära våra invånare, såväl i glesbygd som i storstäder. Men för att vända utvecklingen med en allt mer omfattande och grövre kriminalitet, är det inte bara antal huvuden hos polisen som gör skillnad. Det är främst den kunskap som finns i dessa huvuden, så att polisen arbetar med rätt saker, på ett rättssäkert och effektivt sätt. 

För att komma till bukt med problemen om brottslighet mot företagare vill Centerpartiet bland annat:

Höja polislönerna, så att yrkets status höjs, blir mer attraktivt och lockar samt bibehåller kompetens. 

Införa kvalitetssäkrande mått i polisens utredningsarbete.

Ge Brottsförebyggande rådet i uppdrag att dels särredovisa brott som drabbar företagare, dels i sin årliga trygghetsundersökning inkludera hur näringsidkare upplever sin trygghet.

Brott mot företagare är inte ett företagarproblem – det är ett samhällsproblem. För näringslivet är lag och ordning en förutsättning för att kunna – och våga – driva företag, att våga anställa och investera. För Centerpartiet är det självklart att brott mot företag ska förebyggas, bekämpas och följas upp. Tillsammans kan vi skapa ett tryggare Sverige för alla, inklusive företagen och de som driver dem.  

Malin Björk, riksdagsledamot Justitieutskottet (C) och kammaråklagare (tjl)


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?