Arbetsgivaravgifter ska sänkas generellt för alla

Det vore mera effektivt att istället för riktade sänkningar och lönestöd sänka arbetsgivaravgiften generellt vilket ökar företagens benägenhet att anställda, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander,

DYRT. Den höga beskattningen av arbete får inte oväntat till följd att Sverige dras med höga kostnader för att anställa, och därmed trögheter på arbetsmarknaden, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.
DYRT. Den höga beskattningen av arbete får inte oväntat till följd att Sverige dras med höga kostnader för att anställa, och därmed trögheter på arbetsmarknaden, skriver Nima Sanandaji och Erik Sjölander.

Nivån på arbetsgivaravgift och egenavgift är en av Sveriges viktigaste företagarfrågor. När arbetsgivaravgiften ursprungligen infördes i Sverige var nivån 3,4 procent att jämföra med dagens 31,4 procent. Detta innebär att vi numera har en omfattande extraskatt på arbete, något som drabbar både företag och anställda. Vissa tror felaktigt att denna skatt enbart drabbar arbetsgivarna, vilket således inte är sant. I stor utsträckning är det en dold skatt på arbete. Denna höga beskattning av arbete får inte oväntat till följd att Sverige dras med höga kostnader för att anställa, och därmed trögheter på arbetsmarknaden. En ordentlig sänkning av dessa avgifter skulle stärka svensk ekonomi på flera sätt.

Inom ekonomisk forskning finns belägg för att en generell sänkning stimulerar företagande, stärker företagens ekonomi, höjer företagares och anställdas inkomst samt leder till att fler jobb skapas. I och med att sänkta arbetsgivaravgifter minskar företagens produktionskostnader skapas en bred sysselsättningseffekt, inte enbart för gruppen som åtgärderna riktas mot.

En aktuell studie av Sven-Olov Daunfeldt och Anton Gidehag visar att sänkt arbetsgivaravgift för unga ledde till att många nya arbetstillfällen skapades för utrikesfödda. Merparten av de som anställdes var inte själva unga, vilket visar att sänkt arbetsgivaravgift stimulerar inträde av marginalgrupper på arbetsmarknaden utan att behöva vara riktad just mot den gruppen.

Politiska beslutfattare har inte varit främmande för att använda sänkta arbetsgivaravgifter för att nå olika ekonomiska mål. Tyvärr har detta gjorts genom riktade sänkningar av arbetsgivaravgiften, kombinerat med ett dussintal subventionerade anställningsformer där staten står för betydande delar av lönekostnaden.

Småföretagarnas Riksförbund menar att det vore mera effektivt att istället för riktade sänkningar och lönestöd sänka arbetsgivaravgiften generellt vilket ökar företagens benägenhet att anställda. De omfattande snedvridningarna på arbetsmarknaden ersätts då av sund konkurrens, samtidigt som jobbskapande tar fart. Särlösningar leder i dag till onödig administrativt krångel för företagen. Ännu bättre skulle effekten bli om sänkningen kombineras med utbildningsinsatser och lärlingsprogram.

Dessa budskap motiveras i förbundets nysläppta rapport, ”Normalisera arbetsgivaravgiften”, baserad på en internationell jämförelse av de arbetsgivaravgifter som de facto betala i omvärlden. Rapporten visar att andra utvecklade länder kan kombinera sina välfärdsåtaganden med en betydligt lägre arbetsgivaravgift. Förbundet vill dessutom lyfta fram den regionala aspekten, som även den tas upp i rapporten, med utgångpunkt från välfungerat system i Norge. Dagens system där arbetsgivaravgiften är lika hög i glesbefolkade kommuner som i storstadsområden är inte rimlig, givet den mindre omfattande statliga service som finns och eftersom företag och jobb alltmer flyttar från dessa kommuner.

Den differentiering av arbetsgivaravgiften som finns bör vara geografisk, så att glesbefolkade kommuner får lägre avgift. Geografisk differentiering är i linje med det system som finns i Norge, och som tidigare även fanns i Sverige. Det leder inte till samma skeva konkurrenssituation som när arbetstagare på samma ort får olika arbetsgivaravgifter beroende på bakgrund.

Sänkta arbetsgivaravgifter skulle leda till fler jobb, att fler småföretag skulle växa och öka Sveriges konkurrenskraft. Under corona-krisen har den tillfälliga sänkningen varit det mest effektiva stödet för många mindre och medelstora företag. Nu behöver Sverige lämna dagens snedvridande system, och införa gradvisa och generella sänkningar av arbetsgivaravgiften. Effekten blir enligt forskningslitteraturen mera lönsamma företagen, att fler unga satsar på företagande samt att fler jobb skapas framför allt för marginalgrupper. Det är en passande åtgärd för att få fart på ekonomin.

Nima Sanandaji, utredare och forskare

Erik Sjölander, näringspolitisk talesperson Småföretagarnas Riksförbund   


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?