1515

Använd stödpengar till upprustning

DEBATT. Sverige bör använda coronastimulanserna för att investera i eftersatta miljonprogram, VA-nät och dammar. Det skriver Tomas Carlsson, vd och koncernchef för byggbolaget NCC.

Foto:Johan Nilsson/TT

Effekterna av coronakrisen har slagit hårt mot samhällsekonomin. Världen och Sverige har drabbats av en extrem ekonomisk chock som lett till ett historisk högt BNP-ras. För att klara krisen behöver vi kraftsamla och snabbt komma igång med samhällsprojekt som skapar sysselsättning, stimulerar ekonomin och som samtidigt bygger Sverige starkare och ger kommande generationer bättre förutsättningar.

NCC och andra med oss inom bygg- och anläggningsindustrin kommer att vara viktiga draglok när vi tar oss an utmaningen. Tillsammans står vi för 11 procent av Sveriges BNP, vi sysselsätter tillsammans fler än 350 000 personer och bidrar årligen med 37 miljarder kronor till välfärden.

Som en av Sveriges största samhällsbyggare vill NCC bidra med vår kunskap till samhällsdebatten om hur vi får Sverige på rätt köl igen. Därför har vi bland annat engagerat oss i Omstartskommissionen som i måndags presenterade sin slutrapport kring hur Sverige ska återvinna sin ekonomiska styrka.

I debatten om återhämtningen vill jag lyfta fram tre områden av mycket stor betydelse för framtiden. Gemensamt för dessa samhällsprojekt är de har kort startsträcka, det är investeringar som samhället tydligt kan räkna hem och det är projekt som leder till ökad sysselsättning och stora vinster inom miljö och samhällsnyttan om de genomförs.

För det första. Renoveringsbehovet i bostäderna som byggdes under det så kallade miljonprogrammet är mycket stort. Nu, när dessa fastigheter närmar sig sin tekniska livslängd, handlar det om 400 000 bostäder som behöver upprustning. Det skulle också innebära en stor insats för klimatet, då fastigheternas energiprestanda kan förbättras drastiskt.

Det finns anledning att inspireras av vårt grannland Danmark i detta avseende. Redan i maj tillkännagav den danska regeringen att de ska satsa motsvarande 43 miljarder kronor på renoveringar av allmännyttans bostäder som stimulansåtgärd efter krisen.

Anledningen till att Sverige hamnat på efterkälken är att det är svårt att hitta finansiering till upprustningen. I Danmark har man löst det genom att det finns en fond, Landsbyggefonden, som fungerar som ett statligt kreditinstitut för allmännyttans renoveringar. Det kan vara värt att pröva en sådan idé även i Sverige. Men det är bråttom eftersom renoveringsbehovet är akut, liksom behovet av de förbättringar i stadsmiljön och trygghetsåtgärder som skulle kunna ske samtidigt i några av våra mest utsatta områden.

För det andra. I Sverige är vi vana vid en hög standard i försörjningen av vatten- och avloppstjänster. Trots att vi upplever det som självklart med rent vatten i kranen har vi precis upplevt ännu en sommar med larm om tillgången till dricksvatten. I skrivande stund råder bevattningsförbud i 29 av Sveriges 290 kommuner och ännu fler uppmanar kommuninvånarna att spara på vattnet.

Eftersattheten i investeringar i landets VA-nät har länge varit en tickande bomb. Förlusten av vatten i ledningarna är så hög som 20–25 procent beroende på vilken undersökning man läser. En rapport framtagen på uppdrag av branschorganisationen Svenskt Vatten slår fast att de årliga investeringarna i kommunal vatteninfrastruktur behöver höjas med 35 procent under de närmaste 20 åren för att klara krav på miljö och vattentillgång.

Genom nya tekniker som schaktfritt ledningsbyggande kan upprustning av nätet ske betydligt mer kostnadseffektivt och med mindre störningar för verksamheter och miljö än tidigare. När vi nu behöver nya stimulanser är det få områden som kan ge mer positiva effekter för miljön och samhällsberedskapen än investeringar i VA.

För det tredje. Vattenkraften står för 40 procent av all elproduktion i Sverige och är i och med det vår viktigaste förnybara energikälla. Men de dammar som används för att reglera kraftuttaget behöver på många håll byggas om för att klara nya krav på miljö och säkerhet. Dels börjar de, liksom bostäderna och VA-ledningarna, bli gamla – men de behöver också möta de nya vattenflöden som orsakas av klimatförändringarna. I Sverige finns 500 dammar som vid ett dammbrott skulle kunna orsaka skada på liv, egendom och samhällsfunktioner.

Genom att renovera och rusta upp Sveriges dammar kan vattenkraftverkens säkerhet stärkas. I och med dammarnas geografiska placering innebär det även att en ansenlig mängd arbetstillfällen kan skapas i glesbygd. Vi har möjligheten att vända Coronakrisens tragiska konsekvenser till satsningar på en ljusare och mer hållbar framtid och vi behöver göra det snabbt. Tekniken, kunskapen och resurserna finns – det som saknas är rätt prioriteringar. Nu är rätt tid för att satsa på generationsöverförande och hållbara samhällsprojekt som skapar verklig nytta - för klimatet och för kommande generationer.

Tomas Carlsson, vd och koncernchef, NCC


Innehåll från SignicatAnnons

Lösningar som hjälper människor och företag att lita på varandra i en digital värld

Pontus Andersson och Joakim Harging på Signicat.
Pontus Andersson och Joakim Harging på Signicat.

Pandemin har påskyndat den digitala affären för alla – såväl företag som konsumenter – och längst fram i täten ligger Norden. Men med digitaliseringens framväxt följer en annan viktig aspekt: säkerheten. Signicat är experter på trygga, digitala identifieringsprocesser: från den första digitala kontakten till den elektroniska underskriften. – Vi är en one stop-shop för alla kundflöden, säger Joakim Harging, Chief Enterprise Nordics, Signicat. 

Signicat finns i 14 länder runtom i Europa och har de senaste åren haft en explosionsartad tillväxt. Siktet är inställt på att befästa och stärka den marknadsledande positionen i Europa

– Den digitala världen är här. I Norden ligger vi i framkant men resten av Europa hinner snart ikapp och kommer också vilja göra den här typen av transaktioner. Vår vision är att bygga teknik som hjälper människor att lita på varandra, även när vi inte kan se varandra. Det är en utmaning men vi har tekniskt stöd för att faktiskt uppfylla den, säger Pontus Andersson, Country Manager Sverige, Signicat. 

Ett första steg är att konsolidera olika identifieringssprocesser. Beroende på var i världen man befinner sig så kan förutsättningarna för elektroniska identiteter se lite olika ut. Varje land har sin egen eid-metod, vilket medför onödigt komplicerade processer för företag som har digital verksamhet i många länder. I Norden ligger vi långt fram med digitala identiteter men i resten av världen är manuell onboarding fortfarande en vanlig företeelse, med med massor av olika identifieringsprocesser. Med Signicat förenas de olika eid-metoderna i en och samma plattform.

– Att knyta ihop allt är vår specialitet, säger Joakim.

Bred expertis och kundbas

Bland sina kunder har Signicat några av Europas största företag, vilket ställer höga krav på efterlevnad av regulatoriska regelverk, menar Pontus.

– Vi är certifierade som QTSP (Qualified Trust Service Provider), vilket är ett bevis på att vi efterlever de högt ställda regulatoriska krav som våra kunder behöver uppfylla. Vissa branscher använder fortfarande lösenord, vilket är förlegat, krångligt och framför allt lätt att hacka. Vi vill göra det både säkrare och enklare för konsumenterna. Vi har egentligen inga gränser; våra kunder kommer från början från bank-och finanssektorerna, men vi kan hjälpa alla företag som har en digital affär.

Banker, försäkringsbolag, betalningsföretag, offentlig sektor, hälsa och handel är några av de branscher som Signicats kunder verkar i. Sedan starten 2007 har Signicat byggt upp ett renommé och idag har bolaget över 400 experter på digital säkerhet och identifikation.

– Vi besitter stor kunskap inom organisationen och vår expansion i Europa ger oss lokalkännedom om de olika marknaderna, vilket är värdefullt för våra kunder, säger Pontus.

– Automatiseringen kommer bara fortsätta att öka, allt fler processer kommer ske digitalt. Signicat erbjuder lösningar för kundens hela livscykel, avslutar Joakim.

Om Signicat

Signicat grundades 2007, har sitt säte i Trondheim och är en ledande aktör på den snabbt växande digitala marknaden. Signicat har över 500 kunder inom finansiella tjänster och andra sektorer och är kopplade till fler än 30 digitala identifieringsmetoder globalt. Plattformen erbjuder AML/KYC-kompatibel kundonboarding, mobilapp-baserad autentisering, avancerad elektronisk signering och mycket mer. 

Läs mer på www.signicat.com 

Mer från Signicat

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Signicat och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?