1515

Använd nät och sluta tråla

DEBATT. I dagarna samlas EU:s fiskeministrar för att besluta om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) måste bryta med svensk tradition och gå på EU-kommissionens linje om förbud mot storskaligt torskfiske i östra beståndet, skriver Conrad Stralka från stiftelsen Baltic Sea 2020.

NÄTVERK. Det går att kombinera ett hållbart fiske med levande kustsamhällen. Småskaligt fiske med passiva redskap som nät och bur ger högre intäkter och skapar lokala arbetstillfällen, skriver Conrad Stralka.
NÄTVERK. Det går att kombinera ett hållbart fiske med levande kustsamhällen. Småskaligt fiske med passiva redskap som nät och bur ger högre intäkter och skapar lokala arbetstillfällen, skriver Conrad Stralka.Foto:HASSE HOLMBERG

För några decennier sedan landades varje år mer än hundra tusen ton Östersjötorsk. I dag är fisket nödstoppat och för nästa år föreslås förbud mot riktat torskfiske.

Torskbeståndet är i så dåligt skick att all form av riktat fiske är direkt skadligt och allvarligt riskerar en eventuell framtida återhämtning. De torskar som finns kvar är små och klena och duger inte längre som livsmedel.

Orsakerna till torskkrisen kan vara flera, ekologiska faktorer som syrebrist och födobrist är några. Men den främsta orsaken, och den som samhället haft rådighet över, är ett hårt fisketryck i form av storskalig bottentrålning. Trots att signalerna har funnits länge, har fisket tillåtits pågå ända till i somras.

Fiskepolitiken regleras på EU-nivå och fiskekvoterna förhandlas varje år av medlemsländernas fiskeministrar. Svenska ministrar har inte varit särskilt framgångsrika i att försvara Östersjötorsken. I princip varje år har ministerrådet beslutat om större kvoter än de vetenskapliga rekommendationerna.

När Eskil Erlandsson (C) tillträdde som landsbygdsminister menade ha att man måste acceptera systemet, sitta med vid bordet, för att kunna påverka. Hans efterträdare Sven Erik Bucht (S) var alltid nöjd efter förhandlingarna, 2017 sa han efter att torskkvoterna i Östersjön fastställts: ”Det gynnar vår fiskenäring, våra kustsamhällen och förser både oss och framtida generationer med hälsosamma livsmedel.”

Det är oklart om Bucht, vars målsättning var att gynna fiskenäringen trots tydliga bevis på ett krisande torskbestånd, kände till hur stor fiskenäringen egentligen är. I hela Sverige finns det knappt tusen yrkesfiskare, De flesta av dem på västkusten. En handfull svenska båtar fiskar torsk i Östersjön. Det är inte särskilt många fler i de andra länderna.

Trots detta ansåg Bucht och de andra fiskeministrarna att yrkesfiskarnas kortsiktiga rätt till intäkter var viktigare än Östersjöns miljö.

Yrkesfiskarna har en helt unik position som ger dem rätt att exploatera en gemensam resurs, fisken, på ett sätt som inte är hållbart. Samtidigt drabbas till exempel skogsägarna av miljöbestämmelser som direkt inkräktar på deras äganderätt. Varför behandlas dessa näringar så olika?

Det är många yrken, företag och branscher som förändras och försvinner, inte minst på grund av hänsyn till miljö och hållbarhet. Av vilken anledning ska yrkesfisket vara undantaget?

Största delen av torskfisket har skett med stora bottentrålare och huvuddelen av torskarna är så små att de inte duger för humankonsumtion utan mals till fiskmjöl.

Fiskelobbyn har i årtionden spridit bilden av det svenska fisket som småskaligt, uthålligt och en del av levande kustsamhällen. Det är en bild som rimmar illa med verkligheten. När de stora trålarna tagit upp fisken och förtjänsten blir det inte mycket kvar till kustfiskarna, men bilden av en fiskaffär i Skillinge är ju mer tilltalande än en fiskmjölsfabrik i Skagen.

Hur ska då framtidens fiske se ut? Det går att kombinera ett hållbart fiske med levande kustsamhällen. Småskaligt fiske med passiva redskap som nät och bur ger högre intäkter och skapar lokala arbetstillfällen.

Samtidigt utgör de 1,5 miljoner svenskar som fritidsfiskar varje år grunden för den marina turism som sysselsätter cirka 30 000 personer längs den svenska Östersjökusten.

Det är dessa former av fiske och näringar som landsbygdsministern ska försvara när hon förhandlar i Bryssel.

I dagarna samlas EU fiskeministrar för att besluta om nästa års fiskekvoter i Östersjön. De vetenskapliga rekommendationerna och EU-kommissionens förslag är förbud mot riktat torskfiske i det östra beståndet. Att inte besluta enligt förslaget kommer att få ödesdigra konsekvenser. Trots det höjs röster för ett fortsatt fiske.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är inte tyngd av tidigare beslut och i år är hon uppbackad av miljöminister Isabella Lövin (MP). För dem bör det vara möjligt att prioritera rätt: Östersjöns miljö framför fiskenäringen, småskaligt, kustnära fiske framför storskalig bottentrålning.

Conrad Stralka, verksamhetschef, Baltic Sea 2020

Baltic Sea 2020 är en privat stiftelse vars mål är att fram till år 2020 bidra till konkreta åtgärder för en friskare Östersjö.


Innehåll från RiksbyggenAnnons

Vinsten med att energioptimera fastigheter med AI

Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.
Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Cirka 50 procent. Så mycket värmeenergi har Riksbyggen kunnat spara i ett pilotprojekt under en månad genom att använda artificiell intelligens för att optimera uppvärmningen. Och det i en relativt ny, energieffektiv fastighet. Nu tas projektet vidare för att kunna minska den energiåtgång, och inte minst miljöpåverkan, som fastigheter står för.

Det började med ett problem, men också med en lösning.

Problemet heter driftoptimering, och handlar om att försöka hålla inomhustemperaturen i en byggnad på en jämn temperatur, året om, dygnet om.

– Ett modernt värmesystem bygger på att du har givare som mäter utetemperaturen, plus att du har regulatorer som kan öka och minska temperaturen på elementen, förklarar Jonas Holmberg, energiingenjör på Riksbyggen.

Läs mer om Riksbyggens energiförvaltning

Tanken är att om temperaturen ute går under en viss nivå ska värmen inomhus höjas automatiskt, så att innetemperaturen alltid är behaglig. Problemet är bara att systemet har svårt att planera framåt och ta hänsyn till att uppvärmning och nedkylning är en process som tar tid.

– Säg att det är en solig sommardag och huset är varmt, men på natten går temperaturen ner under tio grader en stund. Då vill systemet höja värmen trots att de som bor där inne bara vill få lite svalka.

Problemet skulle kunna lösas om en ingenjör flera gånger per dag gick in och optimerade systemet för de yttre förutsättningar som gäller just då, men det skulle vara extremt kostsamt och tidskrävande. Och det var när Jonas Holmberg funderade på hur det här i stället kunde automatiseras som lösningen dök upp.

– Vi deltog som partner i ett hackaton oktober 2020 där programmerare skulle optimera en fiktiv stad och dess byggnader, och då slog det mig att det egentligen inte borde vara så svårt att göra det på riktigt med hjälp av AI.

Långsiktig värmereglering

Anledningen är att moderna byggnader har sensorer som generar data dygnet runt. Den informationen, i kombination med en tiodygnsprognos från SMHI, gör att AI kan räkna ut hur varmt eller kallt det kommer att vara i byggnaden om tio timmar. Utifrån det kan värmen regleras mer långsiktigt, något som kan skapa en jämnare temperatur där man slipper toppar och dalar, samtidigt som det minskar energiförbrukningen.

– Vi startade piloten i slutet av mars 2020, och under april och maj sparade vi totalt 15 500 kilowattimmar, vilket är en besparing på femtio procent av värmeanvändningen. Och det i ett nyproducerat hus som hade klarat miljöbyggnad silver och var manuellt energioptimerad av oss i förväg.

Kontakta Riksbyggen och se hur mycket din fastighet kan spara.

Totalt räknar Jonas Holmberg att tekniken skulle kunna spara cirka 20 procent av värme användningen utslaget över ett år, bara på uppvärmningssidan.

– Fastigheter står för 40 procent av Sveriges energiåtgång, så det här skulle innebära en stor besparing på miljön. Dessutom blir det roligare som energiingenjör att jobba med ny teknik, och eftersom Riksbyggen redan i dag har en proaktiv it-avdelning och en ledning som lyssnar och inte är rädda för att testa ny teknik kan det här ge stora effekter.

Ska fortsätta utvecklingen

Planen nu är att utveckla fler funktioner samt att träna AI på flera olika typer av fastigheter, men också att fortsätta att utveckla fler tjänster där AI kan hjälpa till att optimera driften.

– Första delen av digitaliseringen var att samla in data, nu är det dags att använda informationen för att agera och göra förändringar, något som ger både bättre miljö och roligare arbetsplats.

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?