Annons

Använd nät och sluta tråla

DEBATT. I dagarna samlas EU:s fiskeministrar för att besluta om nästa års fiskekvoter i Östersjön. Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) måste bryta med svensk tradition och gå på EU-kommissionens linje om förbud mot storskaligt torskfiske i östra beståndet, skriver Conrad Stralka från stiftelsen Baltic Sea 2020.

NÄTVERK. Det går att kombinera ett hållbart fiske med levande kustsamhällen. Småskaligt fiske med passiva redskap som nät och bur ger högre intäkter och skapar lokala arbetstillfällen, skriver Conrad Stralka.
NÄTVERK. Det går att kombinera ett hållbart fiske med levande kustsamhällen. Småskaligt fiske med passiva redskap som nät och bur ger högre intäkter och skapar lokala arbetstillfällen, skriver Conrad Stralka.Foto:HASSE HOLMBERG

För några decennier sedan landades varje år mer än hundra tusen ton Östersjötorsk. I dag är fisket nödstoppat och för nästa år föreslås förbud mot riktat torskfiske.

Torskbeståndet är i så dåligt skick att all form av riktat fiske är direkt skadligt och allvarligt riskerar en eventuell framtida återhämtning. De torskar som finns kvar är små och klena och duger inte längre som livsmedel.

Orsakerna till torskkrisen kan vara flera, ekologiska faktorer som syrebrist och födobrist är några. Men den främsta orsaken, och den som samhället haft rådighet över, är ett hårt fisketryck i form av storskalig bottentrålning. Trots att signalerna har funnits länge, har fisket tillåtits pågå ända till i somras.

Fiskepolitiken regleras på EU-nivå och fiskekvoterna förhandlas varje år av medlemsländernas fiskeministrar. Svenska ministrar har inte varit särskilt framgångsrika i att försvara Östersjötorsken. I princip varje år har ministerrådet beslutat om större kvoter än de vetenskapliga rekommendationerna.

När Eskil Erlandsson (C) tillträdde som landsbygdsminister menade ha att man måste acceptera systemet, sitta med vid bordet, för att kunna påverka. Hans efterträdare Sven Erik Bucht (S) var alltid nöjd efter förhandlingarna, 2017 sa han efter att torskkvoterna i Östersjön fastställts: ”Det gynnar vår fiskenäring, våra kustsamhällen och förser både oss och framtida generationer med hälsosamma livsmedel.”

Det är oklart om Bucht, vars målsättning var att gynna fiskenäringen trots tydliga bevis på ett krisande torskbestånd, kände till hur stor fiskenäringen egentligen är. I hela Sverige finns det knappt tusen yrkesfiskare, De flesta av dem på västkusten. En handfull svenska båtar fiskar torsk i Östersjön. Det är inte särskilt många fler i de andra länderna.

Trots detta ansåg Bucht och de andra fiskeministrarna att yrkesfiskarnas kortsiktiga rätt till intäkter var viktigare än Östersjöns miljö.

Yrkesfiskarna har en helt unik position som ger dem rätt att exploatera en gemensam resurs, fisken, på ett sätt som inte är hållbart. Samtidigt drabbas till exempel skogsägarna av miljöbestämmelser som direkt inkräktar på deras äganderätt. Varför behandlas dessa näringar så olika?

Det är många yrken, företag och branscher som förändras och försvinner, inte minst på grund av hänsyn till miljö och hållbarhet. Av vilken anledning ska yrkesfisket vara undantaget?

Största delen av torskfisket har skett med stora bottentrålare och huvuddelen av torskarna är så små att de inte duger för humankonsumtion utan mals till fiskmjöl.

Fiskelobbyn har i årtionden spridit bilden av det svenska fisket som småskaligt, uthålligt och en del av levande kustsamhällen. Det är en bild som rimmar illa med verkligheten. När de stora trålarna tagit upp fisken och förtjänsten blir det inte mycket kvar till kustfiskarna, men bilden av en fiskaffär i Skillinge är ju mer tilltalande än en fiskmjölsfabrik i Skagen.

Hur ska då framtidens fiske se ut? Det går att kombinera ett hållbart fiske med levande kustsamhällen. Småskaligt fiske med passiva redskap som nät och bur ger högre intäkter och skapar lokala arbetstillfällen.

Samtidigt utgör de 1,5 miljoner svenskar som fritidsfiskar varje år grunden för den marina turism som sysselsätter cirka 30 000 personer längs den svenska Östersjökusten.

Det är dessa former av fiske och näringar som landsbygdsministern ska försvara när hon förhandlar i Bryssel.

I dagarna samlas EU fiskeministrar för att besluta om nästa års fiskekvoter i Östersjön. De vetenskapliga rekommendationerna och EU-kommissionens förslag är förbud mot riktat torskfiske i det östra beståndet. Att inte besluta enligt förslaget kommer att få ödesdigra konsekvenser. Trots det höjs röster för ett fortsatt fiske.

Landsbygdsminister Jennie Nilsson (S) är inte tyngd av tidigare beslut och i år är hon uppbackad av miljöminister Isabella Lövin (MP). För dem bör det vara möjligt att prioritera rätt: Östersjöns miljö framför fiskenäringen, småskaligt, kustnära fiske framför storskalig bottentrålning.

Conrad Stralka, verksamhetschef, Baltic Sea 2020

Baltic Sea 2020 är en privat stiftelse vars mål är att fram till år 2020 bidra till konkreta åtgärder för en friskare Östersjö.


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?