Annons

Ansvar för skolan kostar

REPLIK. Utredningen för en mer likvärdig skola hade i uppgift att lägga förslag som motverkar skolsegregationen och förbättrar resursfördelningen. En lång rad förslag lämnades och betänkandet är nu ute på remiss (SOU 2020:28). 

Björn Åstrand.
Björn Åstrand.Foto:Anna-Lena Wallström

Ett av utredningens förslag handlar om ersättningen till friskolor. Orsaken är att kommuner har ett större ansvar än enskilda huvudmän, bland annat då de har att garantera plats för alla elever. Kommunen har alltså ansvaret att hantera att antalet elever av demografiska skäl varierar kraftigt. Utredningen visar att andelen elever som går i friskolor minskar under perioder då det finns ovanligt många barn i skolålder och ökar när antalet skolbarn är lågt. Detta innebär att kommunen i praktiken tar ansvaret för att antalet elever varierar. Utredningen visar även att merkostnaden för detta är betydande och föreslår därför att ett avdrag ska göras när bidragen till fristående skolor fastställs. 

Gabriel Heller-Sahlgren vid Institutet för Näringslivsforskning ifrågasätter att det är kommunerna som hanterar variationen och hävdar att analysen är känslig för valet av period. Till exempel verkar mönstret inte gälla under de senaste åren. Att resultatet är känsligt för valet av tidsperiod är emellertid en självklar konsekvens av den verklighet som utredningen beskriver. 

Utredningen relaterar nämligen andelen elever i friskolor till hur elevantalet avviker från långsiktig trend. Sedan början av 2010-talet har elevantalet ökat stadigt, varför det inte finns några större avvikelser från trenden att analysera. Gabriel Heller-Sahlgrens poäng är alltså att han inte hittar något mönster när han väljer en period då det – helt i linje med utredningens analys – omöjligen går att hitta något. Detta betyder inte att resultatet är känsligt utan att analysen är korrekt. 

Utredningens huvudresultat baseras på perioden 1997 till 2018. Under dessa år ökade elevantalet i början, varefter det minskade fram till 2010 då kullarna åter började öka i storlek. Oavsett startår för analysen mellan 1997 och 2009 så erhålls det förväntade och redovisade resultatet att andelen elever i friskolor faller när elevantalet är ovanligt högt, vilket betyder att det är kommunerna som hanterar variationen.

Undersöker man bara perioden 2001 till 2010, när elevantalet sjönk trendmässigt och stabilt, så finns inte heller då något samband. Orsaken är densamma som under perioden som Gabriel Heller-Sahlgren lyfter fram: för att analysera hur avvikelser från trend påverkar något så krävs det att sådana finns. Att det går att hitta tidsintervall när avvikelserna är små eller obefintliga underminerar inte utredningens analys och slutsats.

Gabriel Heller-Sahlgren lyfter även på oklara grunder in generella befolknings- och inkomstförändringar i sin modell, vilket tenderar att göra de statistiska sambanden något svagare. Detta tillför inget till analysen av vilka aktörer som anpassat verksamheten till förändringar i elevantalet. Som varje utredare och forskare vet kan detta sätt att föra in diverse variabler generera vilka resultat som helst. Det ter sig därför mest som ett sätt att förvirra. 

Vidare har Gabriel Heller-Sahlgren synpunkter på de mått på elevantal och elevfördelning som utredningen använder. Det går att diskutera men vi konstaterar att huvudresultatet står sig väl även för dessa alternativa mått.

Gabriel Heller-Sahlgren menar vidare att utredningen överdriver merkostnaderna som variationen medför och presenterar alternativa beräkningar. Beräkningar av detta slag kräver antaganden och alternativa antaganden ger andra svar. Med en rimlig tidshorisont för beräkningarna så leder Gabriel Heller-Sahlgrens antaganden till att merkostnaden minskar från utredningens 8,4 till 7,1 procent – en mycket måttlig förändring. Utredningens analys står sig även i detta avseende.

Skälen till skillnaden i beräknad merkostnad är flera. Utredningens beräkning av kostnaden för variation inkluderar skolmåltider och lärverktyg som kan ses som rörliga. Under antagandet att dessa är helt rörliga minskar dock merkostnaden från 8,4 till 8,0 procent – knappast en avgörande skillnad.

Vidare hävdas att beräkningen av avvikelsen från trend blir felaktig med utredningens metod. Sådana fall kan uppstå, men metoden för korrigering gör bara skillnad för kommuner med negativ befolkningstrend. I kommuner med friskolor bodde emellertid betydligt mer än hälften av eleverna i kommuner med positiv trend. Detta bör därför ha små konsekvenser för utredningens resultat.

Gabriel Heller-Sahlgren använder vidare årsvisa kostnader för att beräkna genomsnittlig variationskostnad, medan utredningen har använt kostnad för 2018. Båda metoderna har sina brister, men det finns inget som pekar på att utredningens ansats skulle vara sämre. Då 2018 var ett år med många elever var de fasta kostnaderna per elev ovanligt låga, vilket snarast talar för att utredningen underskattar merkostnaderna. Sammantaget innebär en rad förändringar i beräkningsmetod, inte alla självklara, en mycket måttlig förändring av resultatet. 

Gabriel Heller-Sahlgren menar även att utredningens beräkningar av likvärdighet i resurser mellan huvudmännen är missvisande. Bland annat hävdas att momskompensationen som friskolorna får hanteras fel, men det stämmer inte. De kostnader som friskolorna rapporterar in innehåller momskostnader som uppskattas till 6 procent. Effekten för kostnadsjämförelserna är inte 6 procent på friskolornas kostnader inklusive moms, utan på deras kostnader exklusive moms. Hans beräkning ger ett mer förmånligt utfall för friskolorna, men det är utredningen som har gjort rätt.  

Vidare hävdas att vi dubbelräknar kompensationen för nyanlända elever. I utredningen beräknas dels en kostnadsskillnad baserad på ett socioekonomiskt index, dels en särskild kompensation för nyanlända elever. Eftersom nyanlända elever ingår det socioekonomiska indexet menar Heller Sahlgren att vi gör en dubbelräkning. Återigen anser vi att kritiken inte stämmer. 

Utredningens grund är fördelningssystemen i fem stora kommuner: Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala och Nacka. Alla har i sina ersättningsmodeller en kompensation baserad på socioekonomiskt index och därtill en separat ersättning för nyanlända elever. Så har även vi gjort. Gabriel Heller-Sahlgren menar att detta är fel, men det är praxis. Vi vill även framhålla att förslaget till kommunalt avdrag inte baseras på jämförelsen av finansiell likvärdighet. 

Utredningens förslag till avdrag grundas i att kommunerna hanterar elevvariationen vilket ger betydande merkostnader med både vår och Gabriel Heller-Sahlgrens metod. Att ett avdrag för merkostnader i dag är förbjudet resulterar därför i en överkompensation av de fristående skolorna i förhållande till deras uppdrag. 

 

Björn Åstrand, utredare, Utredningen om en mer likvärdig skola
Anders Norrlid, kommittésekreterare, Utredningen om en mer likvärdig skola
Jonas Vlachos, kommittésekreterare, Utredningen om en mer likvärdig skola

Läs Gabriel Heller-Sahlgrens debattartikel här.

Läs svar på denna artikel från Gabriel Heller-Sahlgren här.
 


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Mercedes-BenzAnnons

Elbil, laddhybrid, diesel eller bensin – här är rätt teknik för dig

Plötsligt pratar alla om eldrivna bilar och frågan infinner sig: Borde även jag gå över till ett laddbart alternativ?

– Det beror på helt på dina förutsättningar, körvanor och prioriteringar. Många vinner på att byta till en eldriven bil, men inte alla, säger Ulrich Szymczak, Produkt Management Mercedes-Benz Sverige.

Läs mer om elektrifierade bilar från Mercedes-Benz 

Andelen elektrifierade bilar efter våra vägar ökar i allt snabbare takt. Enligt Bil Sweden’ s novemberrapport 2020 har andelen laddbara bilar som nyregistrerats ökat med 113 procent i jämförelse med samma period förra året.

Det finns många anledningar till den – för vår miljö – positiva utvecklingen:

• En ökad miljöhänsyn. Allt fler vill minska sitt klimatavtryck och då är det betydligt bättre att välja en bil som helt eller delvis drivs av el framför en modell med förbränningsmotor.  

• Bättre totalekonomi. En rad politiska beslut har de senaste åren knuffat konsumenterna i rätt riktning, det vill säga mot att välja elektricitet framför fossila bränslen. En laddbar bil har normalt ett dyrare inköpspris, men det kompenseras av en klimatbonus, lägre beskattning, lägre förmånsvärde (för den som kör tjänstebil), lägre servicekostnad och lägre driftskostnad. Summan på nedersta raden talar därför ofta till den laddbara bilens fördel.

• Utvecklad teknik. Batterierna blir allt kraftfullare samtidigt som de blir lättare och mindre. Det ökar framför allt bilens räckvidd (hur långt den går på eldrift), men även hur snabbt batteriet går att ladda. Mercedes-Benz eldrivna lyxsedan EQS, som lanseras nästa år, får exempelvis en räckvidd på hela 700 kilometer.

• Utbyggd infrastruktur. Laddmöjligheterna längs våra vägar förbättras hela tiden vilket underlättar planeringen och ökar tryggheten. Både politiker och biltillverkare har insett att ett väl utbyggt nät av laddstationer är avgörande för att konsumenterna ska välja bilar med eldrift.

• Modellutbudet. I takt med konsumenternas ökade efterfrågan lanseras allt fler laddbara modeller vilket gör att det finns attraktiva alternativ för alla behov. Ett exempel är Mercedes-Benz som idag har 26 olika laddhybrider att välja mellan – från kompakta A-Klass till den stora premiumsuven GLE. Dessutom finns två elbilar i portföljen – suven EQC och familjebussen EQV. 

Innan 2022 är slut räknar Mercedes-Benz med att ha tio elbilar, och ett 50-tal laddhybrider, i portföljen.

Men, trots att många argument talar till den laddbara bilens fördel, passar den inte alla.

– Det finns många som fortfarande tycker att en bensin- eller dieseldriven bil är ett bättre alternativ. Framför allt de som inte har möjligheten att ladda bilen vid bostaden och/ eller på jobbet, säger Kim Larsson, KAM Fleet Sales på Mercedes-Benz Sverige. 

Fler anledningar?

Att el/laddhybrider har ett högre inköpsvärde än motsvarande diesel/bensinbil kompenseras av många faktorer. Jämför man i en TCO modell (Total Cost of Ownership) så påverkar restvärde, bonus, vägskatt, bränslekostnad, sociala avgifter för förmånsvärde bil/bränsle kalkylen positivt. Den i inköp dyrare laddhybriden blir ofta billigare än jämförbar diesel, men körsträcka och innehavstid påverkar kalkylen.

Så hur länge får vi se fossildrivna bilar på våra vägar?

– Övergångsperioden kommer säkert att vara ganska lång. Över 30% av de bilar som registreras idag är laddhybrider eller rena elbilar, detta kommer att öka succesivt med tillgången och utbudet av icke fossildrivna alternativ. Mercedes har som ambition att vara helt koldioxidneutralt till 2039, det ger ett visst tidsperspektiv, menar Lisa Wulkan, KAM Fleet Sales på Mercedes-Benz Sverige.

Provköra en Elbil eller Laddhybrid? Boka här!  

FAKTA/Fördelar och nackdelar – så funkar teknikerna

Bensin och diesel (förbränningsmotor)

Fördelar 

• Lägre inköpspris än en laddhybrid eller elbil i motsvarande modell.

• Väldigt stort utbud i många prisklasser.

• Kräver ingen laddstation.

• Lång räckvidd.

Nackdelar

• Högre utsläpp av koldioxid än de laddbara alternativen. Högst med bensin, därefter diesel.

• Högre driftskostnad, fordonsskatt och servicekostnad.

Laddhybrid (elmotor och förbränningsmotor)

Fördelar

• Bilen är utrustad med både en förbränningsmotor och elmotor vilket förenar det bästa av två världar. Ofta klarar du dig på eldrift utan lokala utsläpp och vid längre resor tar förbränningsmotorn vid. 

• Lägre utsläpp än de bilar som enbart har förbränningsmotor.

• Du får klimatbonus från staten.

• Lägre driftskostnad och fordonsskatt än motsvarande modell med förbränningsmotor. 

Nackdelar

• Förbränningsmotorn släpper ut koldioxid.

• Högre inköpspris än de fossildrivna alternativen. 

• Kräver tillgång till laddstation för att du ska kunna nyttja elmotorn.

Elbil (enbart elmotor)

Fördelar

• Inga lokala utsläpp under körning.

• Ger högst klimatbonus.

• Normalt lägst drift- och servicekostnad.

• Kräver ofta minst underhåll.

• Går tystare än bilar med förbränningsmotor.

Nackdelar

• Högst inköpspris.

• Har ofta en kortare räckvidd än motsvarande modell med förbränningsmotor.

• Kräver tillgång till laddstation. 

Läs mer här 

Mer från Mercedes-Benz

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Mercedes-Benz och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?