Annie Lööf: Inför ett ”yrkeshögskolelyft”

DEBATT. Sverige står inför ett stort liberalt projekt där frihet ska främjas, regler och skatter undanröjas och den svenska modellen förnyas. Nu presenterar vi fem förslag som underlättar omställning på arbetsmarknaden och stärker företagen, skriver Annie Lööf, Martin Ådahl och Emil Källström, Centerpartiet. 

MER PENGAR. Yrkeshögskolorna är ett av svensk arbetsmarknads mest framgångsrika projekt. Vi vill se ett ”yrkeshögskolelyft”, där Yrkeshögskolan stärks och får en högre grad av fasta anslag, skriver Annie Lööf, Emil Källström (bilden) och Martin Ådahl.
MER PENGAR. Yrkeshögskolorna är ett av svensk arbetsmarknads mest framgångsrika projekt. Vi vill se ett ”yrkeshögskolelyft”, där Yrkeshögskolan stärks och får en högre grad av fasta anslag, skriver Annie Lööf, Emil Källström (bilden) och Martin Ådahl.Foto:Jessica Gow/TT
Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitiska talesperson (C).
Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitiska talesperson (C).Foto:Janerik Henriksson

Sverige ska vara ett land där alla människor, infödda som inflyttade, både kan och förväntas göra en livsresa, bygga sin tillvaro och få egenmakt att forma sina liv, oberoende av postnummer och bakgrund. 

Det stora liberala projekt som Sverige nu står inför är att fortsätta bygget av en möjligheternas ekonomi. Där människors frihet främjas, där regler och skatter som hindrar jobb och tillväxt röjs undan och där frågan var du vill alltid är överordnad frågan om varifrån du kommer. 

För att nå dit måste vi förnya den svenska modellen. Arbetsmarknaden måste öppnas upp. Enkelhet och flexibilitet måste vara grundprinciper, med en trygghet byggd på stärkt kompetens genom hela livet. Kombinationen flexibilitet-utbildning-omställning behövs för att möta de nya kompetensbehov som hela tiden uppstår på arbetsmarknaden. Det ska aldrig vara för sent att ställa om och byta karriär, att rusta sig inför nya utmaningar och få möjlighet att ta nya steg på arbetsmarknaden. 

För att nå dit, och för att få människor att växa, är utbildning och vidareutbildning helt avgörande.

Inför Centerpartiets partistämma senare i september presenterar vi fem förslag som ger fler möjligheten till utveckling och omställning i arbetslivet och som stärker våra företag. Vi vill:

- Genomföra ett ”yrkeshögskolelyft”. Yrkeshögskolorna är ett av svensk arbetsmarknads mest framgångsrika projekt, med stora samhällsekonomiska vinster. I dag får nio av tio jobb inom ett år efter avslutad utbildning. Genom att anpassa utbildningarna till näringslivets behov ger yrkeshögskolan sina studenter möjlighet till nya, specialiserade karriärer. 

Framgångarna visar tydligt vinsterna av att skala upp Yrkeshögskolans verksamhet ytterligare. Vi vill se ett ”yrkeshögskolelyft”, där Yrkeshögskolan stärks och får en högre grad av fasta anslag. Det skulle öka långsiktigheten i verksamheten, som i dag ofta hämmas av osäkra, kortsiktiga projektanslag och temporära utbildningar.

Vi vill också se finansiering till fler förberedande utbildningar, där kortare påbyggnadsutbildningar ska kunna ingå. Privata och offentliga arbetsgivare ska också få möjlighet att kunna delfinansiera platser på yrkeshögskolor när de ser stora behov av kompetenser utöver det som staten bedömt vara en nödvändig nivå. 

På så sätt kan vi bättre anpassa utbildningarna för det lokala och regionala näringslivets behov och än mer effektivt möta kompetensbehovet, hos inte minst våra små och växande företag. Ett Yrkeshögskolelyft blir på så sätt en vinst för både samhället, företagen och den enskilda individen.

- Införa ett kompetensavdrag. Svenska företags konkurrenskraft bygger på hög kompetens. Många av våra företag är också väldigt bra på att se till att deras anställda får möjlighet till vidareutbildning och kompetenshöjande insatser. Risken att företag förlorar värdet av en sådan investering, exempelvis om den anställde byter jobb, gör dock att vissa företag avstår från detta. 

Det ligger dock i såväl samhällets som den enskildas intresse i att människor vidareutbildas. Centerpartiet vill därför att företagens incitament att investera i personalens kompetens förstärks, genom ett kompetensavdrag. 

- Höja gränsen för studielån från 56 år till 60 år. Det ordinarie utbildningssystemet, med högskolor och universitet, är i huvudsak anpassat för unga. För att även äldre personer ska få möjlighet att vidareutbilda sig och byta karriär senare i livet vill vi att åldersgränsen för studielån ska höjas från 56 år till 60 år. 

- Satsa på lärlingar. Lärlingsutbildningar har varit en framgångsrik modell i många andra länder. Genom att kombinera anställning och utbildning lär man sig yrket under tiden man jobbar. Vuxna måste i högre grad kunna gå lärlingsutbildningar med studiemedel, studielån och stöd till organisatörerna. 

Vi vill också fortsätta bygga ut lärlingssystemet för unga. Ge företag möjlighet att anställa lärlingar på gymnasienivå med en timlön som motsvarar fullt studiemedel och kraftigt öka det bidrag som går till arbetsgivaren som anställer en gymnasielärling. Så knyter vi skolan närmare de riktiga jobben och öppnar fler dörrar för unga in till arbetsmarknaden.

- Satsa på Yrkesvux. Yrkesvux ger den som saknar gymnasieutbildning, eller den som har en gymnasial yrkesutbildning, en chans att läsa in ämnen för att få behörighet till yrkesutbildningar. Det ger fler människor en ny chans i yrkeslivet. 

Dessutom erbjuder Yrkesvux utbildningar till många yrken där det i dag råder kompetensbrist, vilket ger arbetsgivarna en bättre möjlighet att hitta kompetent arbetskraft. 

Genom att satsa på fler platser inom Yrkesvux ökar våra chanser att möta kompetensbristen inom områden som exempelvis vården, barnomsorgen, plåtslageri och VVS. Det är ett effektivt sätt att ge fler chansen att ställa om och samtidigt bygga våra företag och vårt samhälle starkare.

Att alla som kan jobba också gör det och att företagen ges möjlighet att anställa och fortsätta utvecklas, det är grunden för ett starkt och välmående Sverige. Då måste arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken gå hand i hand. Då måste vi ha ett utbildningssystem som rustar våra elever väl redan i unga år, men som också gör det möjligt för den som hunnit bli lite äldre att byta spår, ställa om och lära nytt. Då måste Sverige vara en plats där såväl företagen som den enskilda individen ges bästa tänkbara förutsättningar till utveckling och tillväxt. 

Dessa fem förslag gör människor, företag och Sverige som land bättre rustade inför morgondagen. 

Annie Lööf, partiledare (C)

Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson (C)

Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson (C)


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från Lunds universitetAnnons

Rätt vård för barncanceröverlevare

Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.
Helena Linge, vd för startup-bolaget Concidera Health och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Utvecklingen under de senaste decennierna inom barnonkologi är fantastisk – i dag överlever de flesta barn som drabbas av cancer. Dock är risken stor att patienterna får sena effekter av sin behandling. Det här är något som Lundabolaget Concidera Health vill motverka med hjälp av strukturerad hälsodata. 

I dag finns ungefär 11 000 barncanceröverlevare i Sverige. Patientgruppen behöver regelbunden medicinsk tillsyn. Detta eftersom minst 70 procent av barncanceröverlevare riskerar att drabbas av sena komplikationer efter sina behandlingar – till exempel en andra cancer, hjärtpåverkan eller infertilitet. 

– I dag blir friskförklarade barn tidigt informerade om att seneffekter kan drabba dem. Så var inte fallet för patienter som behandlades för 40 år sedan, då både information och uppföljning ofta var ofullständig och sporadisk, säger Thomas Wiebe, docent i pediatrik och pensionerad barnonkolog och tillägger: 

– Som läkare under 1990-talet var det svårt att få en överblick och förståelse för patientens behandlingshistorik – all information låg gömd i tjocka pärmar med journalhandlingar. Därför beslutade jag mig, efter ett anslag från Barncancerfonden, att skapa ett digitalt och populationsbaserat kvalitetsregister – BORISS.  

Läs mer om de seneffekter som kan drabba barncanceröverlevare

Omfattande arbete med register 

Thomas Wiebes målsättning med BORISS var att skapa en god överblick av patientens behandlingshistorik. I ett mycket omfattande arbete registrerades data om alla individer som diagnostiserats med barncancer i södra sjukvårdsregionen sedan 1970 och framåt. 

– När jag och Thomas möttes 2015 började vi utbyta tankar och idéer kring hur vi skulle kunna använda BORISS på ett innovativt sätt. Dessa idéer lade grunden för Concidera Health, säger Helena Linge, vd för startup-bolaget och forskare vid Lunds universitet inom fältet ”Sena effekter efter barncancerbehandling”.

Digital tillgång till strukturerad hälsodata

Med BORISS som grund har de utvecklat ett webbaserat system som genererar beslutsunderlag. Systemet CiCADA består av dels en digital rapport som visar överlevarens behandlingshistorik, dels ett digitalt verktyg som riskstratifierar populationen av överlevare och gör det möjligt att kalla rätt person i rätt tid till vården. 

Nu färdigställs ytterligare en del som ska sprida kunskap i vårdkedjan om patientgruppen och vilka seneffekter de kan drabbas av. Hela systemet CiCADA, där verktygen ingår, är inom kort klart för användning.

– En digital tillgång till strukturerad hälsodata ökar informations- och patientsäkerheten och är en förutsättning för medicinsk uppföljning. Personerna kan leva längre och friskare liv om de får rätt hjälp. Tidig upptäckt av seneffekter sparar också kostnader och tid i vården, säger Helena Linge. 

AI kan berika 

Dessutom undersöker de i ett forskningsprojekt om det går att finna nya samband mellan behandling och seneffekter. 

– I projektet arbetar vi med metodik lånad från AI-fältet och vår målsättning är att forskningsresultaten ska vävas in i de digitala verktygen. Vi kan genom strukturerad hälsodata göra stor skillnad i människors liv, inte bara genom forskning utan också genom konkret praktisk användning inom vården, avslutar Helena Linge. 

Ta del av ytterligare AI-satsningar vid Lunds universitet 

Fakta om Concidera Health AB

Forskningen bedrivs vid Kliniska Vetenskaper, Medicinska Fakulteten Lunds universitet, i samarbete med RISE, Climber och Region Skåne; och stöds av Vinnova och Barncancerfonden. 

Vårdprogram för överlevare har utformats av Svenska Arbetsgruppen för Långtidsuppföljning efter Barncancer. 

Concidera Health AB grundades 2018 med stöd av universitets Holdingbolag. 

Läs mer här!

 

Mer från Lunds universitet

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Lunds universitet och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?