1515
Annons

Annie Lööf: Inför ett ”yrkeshögskolelyft”

DEBATT. Sverige står inför ett stort liberalt projekt där frihet ska främjas, regler och skatter undanröjas och den svenska modellen förnyas. Nu presenterar vi fem förslag som underlättar omställning på arbetsmarknaden och stärker företagen, skriver Annie Lööf, Martin Ådahl och Emil Källström, Centerpartiet. 

MER PENGAR. Yrkeshögskolorna är ett av svensk arbetsmarknads mest framgångsrika projekt. Vi vill se ett ”yrkeshögskolelyft”, där Yrkeshögskolan stärks och får en högre grad av fasta anslag, skriver Annie Lööf, Emil Källström (bilden) och Martin Ådahl.
MER PENGAR. Yrkeshögskolorna är ett av svensk arbetsmarknads mest framgångsrika projekt. Vi vill se ett ”yrkeshögskolelyft”, där Yrkeshögskolan stärks och får en högre grad av fasta anslag, skriver Annie Lööf, Emil Källström (bilden) och Martin Ådahl.Foto:Jessica Gow/TT
Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitiska talesperson (C).
Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitiska talesperson (C).Foto:Janerik Henriksson

Sverige ska vara ett land där alla människor, infödda som inflyttade, både kan och förväntas göra en livsresa, bygga sin tillvaro och få egenmakt att forma sina liv, oberoende av postnummer och bakgrund. 

Det stora liberala projekt som Sverige nu står inför är att fortsätta bygget av en möjligheternas ekonomi. Där människors frihet främjas, där regler och skatter som hindrar jobb och tillväxt röjs undan och där frågan var du vill alltid är överordnad frågan om varifrån du kommer. 

För att nå dit måste vi förnya den svenska modellen. Arbetsmarknaden måste öppnas upp. Enkelhet och flexibilitet måste vara grundprinciper, med en trygghet byggd på stärkt kompetens genom hela livet. Kombinationen flexibilitet-utbildning-omställning behövs för att möta de nya kompetensbehov som hela tiden uppstår på arbetsmarknaden. Det ska aldrig vara för sent att ställa om och byta karriär, att rusta sig inför nya utmaningar och få möjlighet att ta nya steg på arbetsmarknaden. 

För att nå dit, och för att få människor att växa, är utbildning och vidareutbildning helt avgörande.

Inför Centerpartiets partistämma senare i september presenterar vi fem förslag som ger fler möjligheten till utveckling och omställning i arbetslivet och som stärker våra företag. Vi vill:

- Genomföra ett ”yrkeshögskolelyft”. Yrkeshögskolorna är ett av svensk arbetsmarknads mest framgångsrika projekt, med stora samhällsekonomiska vinster. I dag får nio av tio jobb inom ett år efter avslutad utbildning. Genom att anpassa utbildningarna till näringslivets behov ger yrkeshögskolan sina studenter möjlighet till nya, specialiserade karriärer. 

Framgångarna visar tydligt vinsterna av att skala upp Yrkeshögskolans verksamhet ytterligare. Vi vill se ett ”yrkeshögskolelyft”, där Yrkeshögskolan stärks och får en högre grad av fasta anslag. Det skulle öka långsiktigheten i verksamheten, som i dag ofta hämmas av osäkra, kortsiktiga projektanslag och temporära utbildningar.

Vi vill också se finansiering till fler förberedande utbildningar, där kortare påbyggnadsutbildningar ska kunna ingå. Privata och offentliga arbetsgivare ska också få möjlighet att kunna delfinansiera platser på yrkeshögskolor när de ser stora behov av kompetenser utöver det som staten bedömt vara en nödvändig nivå. 

På så sätt kan vi bättre anpassa utbildningarna för det lokala och regionala näringslivets behov och än mer effektivt möta kompetensbehovet, hos inte minst våra små och växande företag. Ett Yrkeshögskolelyft blir på så sätt en vinst för både samhället, företagen och den enskilda individen.

- Införa ett kompetensavdrag. Svenska företags konkurrenskraft bygger på hög kompetens. Många av våra företag är också väldigt bra på att se till att deras anställda får möjlighet till vidareutbildning och kompetenshöjande insatser. Risken att företag förlorar värdet av en sådan investering, exempelvis om den anställde byter jobb, gör dock att vissa företag avstår från detta. 

Det ligger dock i såväl samhällets som den enskildas intresse i att människor vidareutbildas. Centerpartiet vill därför att företagens incitament att investera i personalens kompetens förstärks, genom ett kompetensavdrag. 

- Höja gränsen för studielån från 56 år till 60 år. Det ordinarie utbildningssystemet, med högskolor och universitet, är i huvudsak anpassat för unga. För att även äldre personer ska få möjlighet att vidareutbilda sig och byta karriär senare i livet vill vi att åldersgränsen för studielån ska höjas från 56 år till 60 år. 

- Satsa på lärlingar. Lärlingsutbildningar har varit en framgångsrik modell i många andra länder. Genom att kombinera anställning och utbildning lär man sig yrket under tiden man jobbar. Vuxna måste i högre grad kunna gå lärlingsutbildningar med studiemedel, studielån och stöd till organisatörerna. 

Vi vill också fortsätta bygga ut lärlingssystemet för unga. Ge företag möjlighet att anställa lärlingar på gymnasienivå med en timlön som motsvarar fullt studiemedel och kraftigt öka det bidrag som går till arbetsgivaren som anställer en gymnasielärling. Så knyter vi skolan närmare de riktiga jobben och öppnar fler dörrar för unga in till arbetsmarknaden.

- Satsa på Yrkesvux. Yrkesvux ger den som saknar gymnasieutbildning, eller den som har en gymnasial yrkesutbildning, en chans att läsa in ämnen för att få behörighet till yrkesutbildningar. Det ger fler människor en ny chans i yrkeslivet. 

Dessutom erbjuder Yrkesvux utbildningar till många yrken där det i dag råder kompetensbrist, vilket ger arbetsgivarna en bättre möjlighet att hitta kompetent arbetskraft. 

Genom att satsa på fler platser inom Yrkesvux ökar våra chanser att möta kompetensbristen inom områden som exempelvis vården, barnomsorgen, plåtslageri och VVS. Det är ett effektivt sätt att ge fler chansen att ställa om och samtidigt bygga våra företag och vårt samhälle starkare.

Att alla som kan jobba också gör det och att företagen ges möjlighet att anställa och fortsätta utvecklas, det är grunden för ett starkt och välmående Sverige. Då måste arbetsmarknadspolitiken och utbildningspolitiken gå hand i hand. Då måste vi ha ett utbildningssystem som rustar våra elever väl redan i unga år, men som också gör det möjligt för den som hunnit bli lite äldre att byta spår, ställa om och lära nytt. Då måste Sverige vara en plats där såväl företagen som den enskilda individen ges bästa tänkbara förutsättningar till utveckling och tillväxt. 

Dessa fem förslag gör människor, företag och Sverige som land bättre rustade inför morgondagen. 

Annie Lööf, partiledare (C)

Martin Ådahl, arbetsmarknadspolitisk talesperson (C)

Emil Källström, ekonomiskpolitisk talesperson (C)


Debatt: Politiska bråket om kraftslag måste få ett slut

Vi, företrädare för såväl vind- som kärnkraft, vill ha ett slut på det politiska bråket i energidebatten, skriver Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi, och Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige.

Foto:Heiko Junge

Det finns ingen motsättning mellan de båda kraftslagen vind- eller kärnkraft. Det handlar inte om att välja det ena eller det andra. Efterfrågan på el växer så snabbt och stort att det finns utrymme för alla sorters fossilfri elproduktion att vara med och möta behovet. Svensk politik måste samlas, med målet att skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land Sveriges elanvändning på 140 terawattimmar (TWh) har länge varit relativt konstant. Men nu har en snabb och dramatisk ökning inletts. Vi väntas behöva dubbelt så mycket el redan inom 20 år. 

Den huvudsakliga förklaringen är klimatomställningen av industrin och transporterna. Stora satsningar görs nu för att tillverka bland annat fossilfritt stål, vätgas och batterier. Det här är marknader där Sverige kan bli världsledande. Med stärkt industriell konkurrenskraft både stoppar vi klimatutsläpp och skapar tillväxt av jobb och skatteintäkter från norr till söder. De länder som lyckas bäst med industrins elektrifiering är framtidens vinnare. Sverige bör ta chansen att gå i täten.

Samtidigt visar det tragiska kriget i Ukraina på vikten av trygg och inhemsk försörjning av energi. Rysslands export av olja och naturgas till Europa finansierar kriget man inlett. EU har därför tagit fram en plan för att göra Europa oberoende av ryska bränslen till 2030. Unionen vill se snabba investeringar i ny elproduktion, och Sverige både kan och måste vara med och bidra.

Vår elproduktion måste nu byggas ut snabbt och stort. För att möta det växande elbehovet krävs en utbyggd produktion på omkring 10 TWh per år. Det är en mycket stor utmaning, men som är fullt möjlig att klara. Vindkraften ensam byggs ut med 7 TWh per år 2022–2024.

Däremot är den framtida utbyggnaden av elproduktionen hotad. Dagens utbyggnad av vindkraft sker genom tillstånd från tidigare år, men att få tillstånd blir allt svårare och det tar lång tid. En aktuell sammanställning visar till exempel att kommunerna stoppade 8 av 10 vindkraftverk i fjol. Även för ny kärnkraft skulle tillståndsprocesserna sannolikt vara ett problem. Därtill får nya reaktorer, enligt nuvarande lagstiftning, endast byggas på befintliga kärntekniska anläggningar – vilket stoppar utbyggnad av små modulära reaktorer (SMR).

Och trots att det krävs snabba och kraftfulla åtgärder har svensk politik annat för ögonen. Inför valet i september fokuseras det återigen på positioneringar och låsningar istället för lösningar. Det ges en bild av att Sverige nu står inför ett val mellan att bygga vindkraft eller kärnkraft. Men behovet av el ökar så snabbt och mycket att det finns utrymme för alla fossilfria kraftslag. Vi kommer under lång tid framöver behöva producera el från kärnkraft, vindkraft och alla de andra kraftslag som vi använder i dag som bidrar till att vi når klimatmålen, samtidigt som vi är öppna för att släppa fram nya tekniker. Tillsammans kan alla kraftslagen bidra till att Sverige även framöver har tillgång till el till konkurrenskraftiga priser – en av våra starkaste konkurrensfördelar i dag.

För att nå dit krävs politisk samling. Målet ska vara att i bred enighet skapa förutsättningar för marknaden att producera all den el som vårt land behöver. Fokus behöver ligga på vilka egenskaper elsystemet som helhet ska leverera för att möta samhällets behov. Svensk energi- och klimatpolitik måste tas på största allvar. Riksdagsvalet i september handlar inte bara om de kommande fyra åren, utan om landets välfärd och industriella framtid. 

Politikens viktigaste roll i relation till energisystemet är att ha en vision om ett klimatneutralt Sverige som också är en ledande industrination. Och därtill långsiktiga regelverk med incitament som styr i rätt riktning. Bara då kommer marknadens aktörer att investera i den mycket stora skala som vi nu måste för att klara omställningen. 

Kortsiktiga opinionsmässiga vinster på energiområdet sker på bekostnad av Sveriges möjligheter att uppnå klimatmålen och att vara den ledande industrinationen. Låt gärna denna insikt bidra till det mod och den politiska handlingskraft som krävs för att skapa förutsättningar för ett fossilfritt Sverige genom en långsiktig och bred energiöverenskommelse.

Daniel Badman, VD Svensk Vindenergi

Johan Svenningsson, VD Uniper Sverige


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?