Annons

Ändringar i skattelagen otillräckliga

DEBATT. På onsdagen lade utredningen om förenklade skatteregler för egenföretagare, som bygger på januariavtalet, fram sitt betänkande. Många delar innebär klara förbättringar, men flera viktiga förslag saknas. Det skriver fyra experter i utredningen, som företräder Svenskt Näringsliv, Företagarna, LRF och Fastighetsägarna.

Ulla Werkell, Fastighetsägarna, Katarina Bartels, Svenskt Näringsliv, Urban Rydin, LRF och Patrick Krassén, Företagarna.
Ulla Werkell, Fastighetsägarna, Katarina Bartels, Svenskt Näringsliv, Urban Rydin, LRF och Patrick Krassén, Företagarna.

Det är allmänt vedertaget att experter i skatteutredningar får lämna särskilda yttranden. Tyvärr har vi denna gång nekats att skriva ett särskilt yttrande. Som expert i en utredning, har man haft möjlighet att sätta sig in i och på djupet penetrera de frågor som utreds. Att som remissinstans kunna ta del av särskilda yttranden från olika experter som del av betänkandet kan således i hög grad bidra till att den för lagstiftning så viktiga beredningsprocessen fungerar tillfredsställande.

De flesta av Sveriges omkring 800 000 enskilda näringsidkare har inga anställda och liten omsättning. Men det finns en betydande andel som har såväl anställda som betydande tillgångar i verksamheten, och över en kvarts miljon företagare har sin huvudsakliga inkomst från sin enskilda firma. Hur regelverken för beskattning av dessa företagare utformas, är av stor vikt för entreprenörskap, försörjning och tillväxt. Som företrädare för de enskilda näringsidkarna, vill vi här lyfta fram de huvudpunkter där vi anser att utredningens förslag hamnar fel eller är otillräckliga.

Behåll expansionsfonden. Enligt vår erfarenhet används expansionsfonder ofta för expansion genom långsiktiga investeringar och något alternativ presenterar inte utredaren. En av grundtankarna bakom dagens fondsystem är att tillhandahålla instrument för egen finansiering och expansion, vilket bland annat medför en möjlighet att spara lågbeskattade vinstmedel som kan användas för investeringar i tillgångar för näringsverksamheten. Detta motiverar en ordning där hela vinsten kan sparas i företaget. Ett borttagande av expansionsfonden skulle därtill förändra dagens neutralitet mellan företagsformerna. Expansionsfonden ger också en beskattning motsvarande den som gäller för aktiebolagens behållna vinstmedel.

Bevara avsättningsreglerna. Avsättning till periodiseringsfond ska enligt förslaget inte få göras med vinstmedel från återförd periodiseringsfond. Detta motiveras med att den tidsfaktor som finns i systemet för periodiseringsfond ska upprätthållas i praktiken. Den gällande lagregleringen är dock tydlig och ordningen framgår av förarbetena till lagen. Förslaget strider därför mot lagstiftarens ursprungliga vilja. Nuvarande ordning är också den som gäller för aktiebolag. Vi kan inte se att den föreslagna ordningen är mer logisk eller gynnsam än den gällande och därmed kan den inte heller ses som en förenkling.

Underlätta ombildningar. Enligt det lagda förslaget ska periodiseringsfonder äldre än sex år inte kunna överföras när en enskild firma ombildas till aktiebolag. Inte heller ska det, som i dag, vara möjligt att överföra hela årets resultat ombildningsåret till aktiebolaget. Utredningens motivering, att överskott genererade i en viss legal miljö också med nödvändighet ska beskattas i densamma, står i strid med dagens – i stort väl fungerande – lagstiftning gällande omstruktureringar. Att periodiseringsfonder äldre än sex år inte ska kunna överföras till aktiebolag och fortsätta fungera som periodiseringsfonder har vi förståelse för, men sådana fonder borde efter att ha skattats av i aktiebolaget kunna föras över till beskattade vinstmedel, för att underlätta ombildningar av näringsverksamheter.

Eftersträva enhetliga uppräkningsregler. I utredningen föreslås att sparad räntefördelning endast ska räknas upp med statslåneräntan, och inte ingå som en post i det normala kapitalunderlaget. I det parallella 3:12-regelverket för fåmansföretag sker uppräkningen av sparade gränsbelopp med statslåneräntan plus tre procentenheter. Enkelhets- och likabehandlingsskäl, som båda anges som viktiga motiv i utredningens direktiv, talar för att uppräkningsräntan även för sparad räntefördelning bör sättas till denna nivå.

Behåll övergångsposten. Den skapades för att driftsförluster som uppkommit innan reglerna om räntefördelning infördes 1993 inte ska påverka kapitalunderlagen. Tanken har fortsatt giltighet, men även rättssäkerhetsskäl gör att vi motsätter oss slopandet.

Den aktuella utredningen har sammanfattningsvis lagt fram ett förslag som överlag skulle innebära förbättringar för de enskilda näringsidkarnas beskattning. Med de tillägg och förändringar som vi har beskrivit, skulle det dock kunna bli ännu bättre.

Katarina Bartels, Svenskt Näringsliv

Patrick Krassén, Företagarna

Urban Rydin, LRF

Ulla Werkell, Fastighetsägarna

Experter i utredningen om förenklade skatteregler för egenföretagare (SOU 2020:50)


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?