1515
Annons

Ändra konkursreglerna

DEBATT. De företag som utnyttjar de nya statliga åtgärderna riskerar att hamna i ett läge då kontrollbalansräkning måste upprättas vilket kan leda till konkurs, likvidation och personligt betalningsansvar. Om stödpaketen ska få effekt måste reglerna ändras, anser Dan Brännström och Bengt Ivarsson.

Dan Brännström och Bengt Ivarsson.
Dan Brännström och Bengt Ivarsson.

Coronapandemin drabbar många människor i vårt land. Utöver medicinska effekter medför pandemin även ekonomiska konsekvenser. I det kortare perspektivet drabbas företag i en mängd olika branscher, i ett längre påverkas ekonomin för staten, regioner och kommuner. I slutänden får detta allvarliga konsekvenser för enskilda människor, både företagare och anställda.

Regering och riksdag har beslutat om olika åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av pandemin. Flertalet av dessa innebär en möjlighet för företag att få skjuta betalningar framför sig, därutöver erbjuds stöd med bland annat permitteringslöner. Att skjuta betalningar på framtiden är sällan en hållbar lösning. Här behövs större eftergifter där staten till exempel efterskänker krav på arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Annars ligger skulden i balansräkningen kvar och hjälpen till företaget riskerar att bli en björntjänst för företagaren. 

Den som driver ett aktiebolag ansvarar normalt sett inte för bolagets skulder annat än om ägaren gått i borgen för någon skuld. Men ett personligt betalningsansvar kan uppkomma när skatter inte betalas i tid eller företaget inte gör en kontrollbalansräkning då det finns anledning att anta att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat.

Vad gäller det så kallade ställföreträdaransvaret för skatter har Skatteverket aviserat att man avser att ändra praxis under pandemin och inte kräva in betalning från bolagets ställföreträdare, dock avgränsat till fall där anstånd medgivits. Detta är otillräckligt. För att skapa trygghet för företagaren måste regeringen agera för att få till stånd ett moratorium av det personliga betalningsansvaret för skatter. Men det krävs mer än så. 

I många företag minskar nu intäkterna på ett dramatiskt sätt. Om en förlust uppkommer som innebär att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat måste bolaget omgående upprätta en kontrollbalansräkning. Görs inte det får bolagets företrädare ett betalningsansvar för samtliga skulder som förfaller till betalning efter den tidpunkt kontrollbalansräkningen borde ha varit upprättad. Många företagare saknar dessvärre kännedom om regelverket, och med tanke på att aktiebolag numera endast behöver ha ett aktiekapital om 25.000 kronor uppkommer behovet att upprätta en kontrollbalansräkning fort för många företag. Detta gäller inte minst tjänsteproducerande bolag som har få materiella tillgångar som skulle kunna tas upp till högre värde. 

Från det att en kontrollbalansräkning upprättats har bolaget åtta månader på sig att få ekonomin i balans genom att återställa hela aktiekapitalet. Lyckas man inte med det måste bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs eller så får det drivas vidare men då med fullständigt personligt betalningsansvar för bolagets ställföreträdare, på motsvarande sätt som i en enskild firma.

För att effekterna av coronapandemin inte ska leda till ett personligt betalningsansvar för bolagens ställföreträdare krävs att reglerna om kontrollbalansräkning upphävs, i vart fall fram till utgången av 2021. Annars riskerar vi inte bara konkurser för företag utan även konkurser för företagare. Det skulle allvarligt fördröja en ekonomisk återhämtning när pandemin väl är över. 

Ett upphävande av ovanstående regler innebär inte att ett företag kan agera vårdslöst till skada för andra. Det finns skadeståndsregler i aktiebolagslagen som kan tillämpas om ett företag avsiktligt eller av oaktsamhet skadar leverantörer, kreditgivare eller andra. Om företagaren gör sig skyldig till brott kan skadeståndsansvar också uppkomma. 

Det är synnerligen angeläget att lagändringarna genomförs omgående för att bidra till att antalet konkurser blir så få som möjligt och att de företag och företagare som ska hjälpa till att få Sverige på fötter igen får tydliga och bra spelregler utan inbyggda fällor. För, som Baloo sjunger i Djungelboken, en björntjänst gör ju ingen glad!

 

Dan Brännström, vice ordförande, Almega Tjänsteföretagen, tidigare generalsekreterare, FAR
Bengt Ivarsson, advokat och konkursförvaltare, tidigare ordförande, Sveriges advokatsamfund

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från FlasheyeAnnons

”Extra ögon” larmar om oförutsedda händelser innan de sker

Den så kallade lidartekniken har tidigare varit dyr och avancerad - men nu ska den göras tillgänglig för alla. Sensorer som ser avvikelser som människor har svårt att upptäcka, som fungerar lika bra i mörker som i dagsljus och dessutom inte inkräktar på integriteten kommer snart vara vardag i flera branscher, menar Flasheyes vd och grundare Ulf Lindström.

Sensorerna skannar sin miljö med tusentals mätningar och skapar en 3D-modell. De kan ”se” volymer, former och avstånd, däremot kan den inte identifiera personer. När priserna nu sjunker ser Flasheye möjligheten att fler ska kunna använda den smarta tekniken.

– Vi vill demokratisera tekniken. Den gör som mest nytta när vem som helst kan ha råd med den, sätta upp och drifta den, säger Ulf Lindström, vd och grundare.

Inom kort kommer Flasheye lansera ett teknikpaket till aktörer inom säkerhetsbranschen där kunden smidigt kan installera och anpassa tekniken i sina befintliga system. Det följs av en liknande lösning för industrin. 

Hindrar olyckor och produktionsstopp

Många industrier använder fortfarande videokameror för att övervaka produktionen. En teknik som har funnits länge och har begränsningar.

– Det mänskliga ögat har inte möjlighet att se mindre avvikelser. Sensorerna fungerar som extra ögon och larmar direkt om något håller på att hända. Då undviker man kostsamma produktionsstopp, säger Ulf Lindström. 

Brett användningsområde

Inom en snar framtid spår Ulf att tekniken även kommer att appliceras i flera branscher, bland annat i vården, i trafiken och på byggarbetsplatser. 

– 3D-bilden visar volymen och dess rörelse och riktning, inga kläder eller ansiktsdrag. Säkerheten förbättras när rörliga föremål kan vara synliga och följas utan att det inkräktar på integriteten.

Om Flasheye: 

Flasheye grundades 2019 av Ulf Lindström med lång bakgrund inom industrin, där felhändelser som inte upptäcks i tid kan få förödande konsekvenser. Större tillgänglighet av avancerad teknik med hög kapacitet ger nytta i både industrin och samhället 

Läs mer på flasheye.se 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Flasheye och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Hyrorna i Stockholm behöver höjas med 9,5 procent

Onsdag 28 september 2022 startar den största samlade hyresförhandlingen i Sverige, ramavtalsförhandlingen för Stockholm. Hyrorna måste höjas rejält - i Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023, skriver företrädare för Fastighetsägarna Stockholm. 

I dag inleds Sveriges största samlade hyresförhandling om ett ramavtal för nästa års bostadshyror i Stockholm. Förhandlingen berör direkt nästan 100 000 hushåll i huvudstaden, men i förläningen handlar det om hyresnivåerna i hela Stockholmsregionen. För första gången ska dessa förhandlingar utgå från en modell som bostadsmarknadens parter tagit fram tillsammans. Det är en modell som gör att hyresgästerna inte drabbas fullt lika hårt som många andra hushåll, eftersom hyresvärdarna själva får bära stora delar av kostnadsökningarna. Trots det behöver hyrorna behöva höjas mer än vad vi vant oss vid. I Stockholm handlar det om en höjning med 9,5 procent från den 1 januari 2023. 

Den ekonomiska verkligheten har förändrats snabbt, radikalt och brutalt. Stigande räntor, hög inflation och ett krig i vår del av världen innebär att kostnaderna ökar för alla, både företag och hushåll. Det finns tyvärr heller ingenting som pekar på att de stigande priserna i samhället är ett snabbt övergående problem. Konsumentpriserna är i dagsläget nio procent högre än för ett år sedan. För bygg- och producentpriser handlar det om ökningar med 15 till 25 procent. Det väsentligt höjda ränteläget innebär i praktiken att många fastighetsägare behöver hantera tresiffriga ränteuppgångar.  

I denna nya verklighet inleds nu förhandlingarna om nästa års justering av hyrorna i landets lägenheter. Vi har stor respekt för de förhandlingar som stundar och är mycket tacksamma att bostadsmarknadens parter – Hyresgästföreningen, Sveriges Allmännytta och Fastighetsägarna – enats om en ny, kostnadsbaserad modell där vi har en samsyn om vilka faktorer som ska vara styrande. Samsynen kring grunderna är en styrka, även om modellen nu sjösätts under utmanande omständigheter.   

Om modellen bara hade tagit hänsyn till årets kostnadsutveckling, skulle hyrorna behöva höjas med upp mot 25 procent. Det kommer dock inte att ske, vilket modellen är en garanti för. Det beror på att hyresjusteringen ska bygga på ett snitt av utvecklingen i år och under de närmast föregående åren. För Stockholms del pekar modellen på att hyreshöjningen därför bör kunna stanna på cirka 9,5 procent under 2023. Detta trots att kostnadsökningen för hyresvärdarna är väsentligt högre och handlar om bland annat stigande fjärrvärmepriser, förvaltningskostnader och taxor för vatten- och avlopp. 

9,5 procent är samtidigt en stor höjning jämfört med det vi har vant oss vid. Hyresgästkollektivet är dock skyddat mot många av de kostnader som drabbar den som äger sitt boende. Räntekostnaden för ett bostadslån på tre miljoner kronor, med en räntebindningstid på tre månader, har under året ökat med cirka 2 000 kronor per månad efter ränteavdrag. Om Riksbankens prognos slår in, kommer ökningen om ett halvår att handla om drygt 5 000 kronor per månad. Lägg till de mycket kraftigt ökade kostnaderna för el- och värme så handlar ökningen för många hushåll om minst det dubbla. Utöver detta kan många bostadsrättsföreningar behöva justera sina avgifter för att hantera föreningens gemensamma lån. 

Tack vare den nya hyresförhandlingsmodellen kommer hyresgäster att skyddas mot många av de kostnadsökningar som med full kraft slår mot alla som äger sitt boende. För en normal hyreslägenhet om tre rum och kök motsvarar den föreslagna justeringen av hyran ungefär 700 kronor mer i månaden. Skillnaden mellan dessa 700 kronor och de faktiska kostnaderna kommer hyresvärden att få stå för. Det blir en rejäl ekonomisk utmaning för många hyresvärdar, av vilka majoriteten utgörs av mindre företag med små marginaler. Företag vars enda intäkt är hyran.  

Trots de ekonomiska utmaningarna, avser vi hedra den överenskommelse som träffats mellan bostadsmarknadens parter. Gör vi så, bedömer vi att förutsättningarna för hyresrättens långsiktiga utveckling kommer att stärkas. Om den nya modellen faller, gäller det omvända. Då kommer möjligheten att bygga nya hyresrätter och underhålla befintliga lägenheter att försvåras avsevärt. Tillsammans med Hyresgästföreningen har vi därmed ett stort ansvar att axla i de kommande hyresförhandlingarna.

Oskar Öholm, Vd, Fastighetsägarna Stockholm

Nathalie Brard, förhandlingschef, Fastighetsägarna Stockholm

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera