1515

Ändra konkursreglerna

DEBATT. De företag som utnyttjar de nya statliga åtgärderna riskerar att hamna i ett läge då kontrollbalansräkning måste upprättas vilket kan leda till konkurs, likvidation och personligt betalningsansvar. Om stödpaketen ska få effekt måste reglerna ändras, anser Dan Brännström och Bengt Ivarsson.

Dan Brännström och Bengt Ivarsson.
Dan Brännström och Bengt Ivarsson.

Coronapandemin drabbar många människor i vårt land. Utöver medicinska effekter medför pandemin även ekonomiska konsekvenser. I det kortare perspektivet drabbas företag i en mängd olika branscher, i ett längre påverkas ekonomin för staten, regioner och kommuner. I slutänden får detta allvarliga konsekvenser för enskilda människor, både företagare och anställda.

Regering och riksdag har beslutat om olika åtgärder för att mildra de ekonomiska effekterna av pandemin. Flertalet av dessa innebär en möjlighet för företag att få skjuta betalningar framför sig, därutöver erbjuds stöd med bland annat permitteringslöner. Att skjuta betalningar på framtiden är sällan en hållbar lösning. Här behövs större eftergifter där staten till exempel efterskänker krav på arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Annars ligger skulden i balansräkningen kvar och hjälpen till företaget riskerar att bli en björntjänst för företagaren. 

Den som driver ett aktiebolag ansvarar normalt sett inte för bolagets skulder annat än om ägaren gått i borgen för någon skuld. Men ett personligt betalningsansvar kan uppkomma när skatter inte betalas i tid eller företaget inte gör en kontrollbalansräkning då det finns anledning att anta att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat.

Vad gäller det så kallade ställföreträdaransvaret för skatter har Skatteverket aviserat att man avser att ändra praxis under pandemin och inte kräva in betalning från bolagets ställföreträdare, dock avgränsat till fall där anstånd medgivits. Detta är otillräckligt. För att skapa trygghet för företagaren måste regeringen agera för att få till stånd ett moratorium av det personliga betalningsansvaret för skatter. Men det krävs mer än så. 

I många företag minskar nu intäkterna på ett dramatiskt sätt. Om en förlust uppkommer som innebär att mer än halva aktiekapitalet är förbrukat måste bolaget omgående upprätta en kontrollbalansräkning. Görs inte det får bolagets företrädare ett betalningsansvar för samtliga skulder som förfaller till betalning efter den tidpunkt kontrollbalansräkningen borde ha varit upprättad. Många företagare saknar dessvärre kännedom om regelverket, och med tanke på att aktiebolag numera endast behöver ha ett aktiekapital om 25.000 kronor uppkommer behovet att upprätta en kontrollbalansräkning fort för många företag. Detta gäller inte minst tjänsteproducerande bolag som har få materiella tillgångar som skulle kunna tas upp till högre värde. 

Från det att en kontrollbalansräkning upprättats har bolaget åtta månader på sig att få ekonomin i balans genom att återställa hela aktiekapitalet. Lyckas man inte med det måste bolaget träda i likvidation eller försättas i konkurs eller så får det drivas vidare men då med fullständigt personligt betalningsansvar för bolagets ställföreträdare, på motsvarande sätt som i en enskild firma.

För att effekterna av coronapandemin inte ska leda till ett personligt betalningsansvar för bolagens ställföreträdare krävs att reglerna om kontrollbalansräkning upphävs, i vart fall fram till utgången av 2021. Annars riskerar vi inte bara konkurser för företag utan även konkurser för företagare. Det skulle allvarligt fördröja en ekonomisk återhämtning när pandemin väl är över. 

Ett upphävande av ovanstående regler innebär inte att ett företag kan agera vårdslöst till skada för andra. Det finns skadeståndsregler i aktiebolagslagen som kan tillämpas om ett företag avsiktligt eller av oaktsamhet skadar leverantörer, kreditgivare eller andra. Om företagaren gör sig skyldig till brott kan skadeståndsansvar också uppkomma. 

Det är synnerligen angeläget att lagändringarna genomförs omgående för att bidra till att antalet konkurser blir så få som möjligt och att de företag och företagare som ska hjälpa till att få Sverige på fötter igen får tydliga och bra spelregler utan inbyggda fällor. För, som Baloo sjunger i Djungelboken, en björntjänst gör ju ingen glad!

 

Dan Brännström, vice ordförande, Almega Tjänsteföretagen, tidigare generalsekreterare, FAR
Bengt Ivarsson, advokat och konkursförvaltare, tidigare ordförande, Sveriges advokatsamfund


Innehåll från Svenskt NäringslivAnnons

Företagarens vittnesmål om coronakrånglet: ”Varit absurt”

Lotta Boman driver Sigtunahöjden.
Lotta Boman driver Sigtunahöjden.Foto:Sigtunahöjden

Stress, krångel och uppgivenhet. Så beskriver Lotta Boman, som driver Sigtunahöjden med hotell, konferens och restaurang, allt krångel med krisstöden. Hon är på en resa i Byråkratisverige. 

– Det tar aldrig slut, säger hon.

Läs Lotta Bomans dagbok över krånglet med krisstöden 

Lotta Boman, vd och ägare på Sigtunahöjden med hotell, konferens och restaurang, konstaterar att det har blivit en sjuk arbetsbelastning. Det hon pratar om är tiden som hon tvingas lägga på administration och krångel kring regeringens utlovade krisstöd.

– Jag har aldrig jobbat så mycket i mitt liv som jag gör nu. Ändå har vi bara fem procent av omsättningen kvar, säger Lotta Boman.

Mödan har dock inte lönat sig. I skrivande stund har Sigtunahöjden inte fått några permitteringspengar utbetalda sedan i augusti.

– Hade jag vetat att vi skulle få vänta i åtta månader på permitteringspengarna hade jag sagt upp tio personer till, eller till och med stängt verksamheten, säger hon.

Lotta Boman och ekonomichefen Maria Steiner ägnar större delen av dagarna åt att administrera. De ligger på myndigheter, jagar revisorsintyg och underlag, kollar upp nya regler, förhandlar med fackförbund och ringer otaliga samtal. Och så börjar det om.

– Det är svårt att skriva ned allt vi gör, för det pågår hela tiden, säger Lotta Boman.

När Tidningen Näringslivet pratar med Lotta Boman har hon precis diskat klart efter lunchen. Hon har öppnat, piffat blommor, sett till att huset är fräscht, dukat, serverat. Just nu gör hon ”allt” i företaget. Maria Steiners dag äts upp av stödprocesser och administration.

– Hela min dag har bestått av att ta fram underlagen som ska in för att få revisorsintyget för att kunna söka omställningsstödet för mars, och när jag har skickat in alla underlagen så är det dags för nästa grej, säger hon och fortsätter:

– På Tillväxtverkets ansökan om korttidspermittering för december till maj väntar jag på revisorsintyg, men den granskningen har revisorerna inte gjort någon gång så där är jag nu åter tillbaka på punkten där jag måste fråga om vad de behöver för att kunna granska det här. Jag kan alltså inte skicka in ansökan för man får inte komplettera i efterhand, utan man måste skicka in allting på en gång till Tillväxtverket, säger hon.

Men för myndigheterna gäller andra regler, menar Lotta Boman.

– Det är det som är så fruktansvärt. Vi ska leverera på rätt dag, på rätt tid och lämna in. Men alla som ska leverera till oss behöver aldrig ge några besked, säger hon.

– Alltså det är första gången under mitt arbetsliv som det är omöjligt att planera framåt eller ändra beslut retroaktivt, fortsätter Lotta Boman.

Hon beskriver en mental stress som pågår dygnet runt och har gjort det i vecka efter vecka, månad efter månad.

Maria Steiner anser att det jobbigaste är att inte kunna påverka situationen

– Plötsligt är det något nytt intyg eller protokoll som ska in och så hamnar det utanför vår kontroll igen, och så tar det några veckor till. Det är en enorm frustration. Det spelar ingen roll hur duktiga vi är, vi får ändå inte ut något av det, säger hon.

Hon återkommer till revisorsintyget som ska intyga att krisen i företaget uteslutande beror på covid-19. Trots att de redan har fått detta intygat måste processen göras om för varje ny ansökan som skickas in, och processen är lika tidsödande varje gång.

– Inget blir lättare för att vi har gjort det tidigare, utan varje gång ställs vi inför något nytt, säger Lotta Boman.

Att Sigtunahöjden bakom krisen är ett välmående företag som har bidragit med skattepengar i alla år tycker hon glöms bort när det blåser. I de flesta kommuner bidrar företagen med 30 till 40 procent av de totala skatteintäkterna, men detta kommuniceras inte, menar hon. Istället talar finansministern om historiskt stora stödpaket till företagen.

– Jag skulle vilja ha svar från Magdalena Andersson om det är rimligt att det ska ta sex till tolv månader att få de utlovade stöden utbetalade. Om man har respekt för mig som företagare, och har tagit emot mina skattepengar i alla dessa år, så måste man också respektera mig i krisen, säger Lotta Boman.

 

Mer från Svenskt Näringsliv

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Svenskt Näringsliv och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?