1515
Annons

Ändra det ekonomiska ramverket för tio år av investeringar

DEBATT. Vi föreslår ett finanspolitiskt ramverk som uppnår vad S-regeringen lovat väljarna, nämligen sänkt arbetslöshet, ökat bostadsbyggande, en upprustning av infrastrukturen och inte minst – kraftigt sänkta koldioxidutsläpp, skriver Markus Kallifatides, ordförande S-föreningen Reformisterna och Daniel Suhonen, chef Katalys.

REFORMERA. Grunden för vår ekonomiska politik är ett reformerat finanspolitiskt ramverk som möjliggör tio år av storskaliga offentliga och privata investeringar, skriver Daniel Suhonen och Markus Kallifatides.
REFORMERA. Grunden för vår ekonomiska politik är ett reformerat finanspolitiskt ramverk som möjliggör tio år av storskaliga offentliga och privata investeringar, skriver Daniel Suhonen och Markus Kallifatides.Foto:Eva Lindblad/1001bild.se

Sverige befinner sig i ett krisläge. De sociala klyftorna i det svenska samhället ökar snabbare än de någonsin gjort under efterkrigstiden. Tron på den svenska demokratins förmåga är lägre än den varit sedan 1950. Och sedan 1950 har koldioxidhalten i luften över Sverige ökat till de högsta nivåerna på en miljon år. I årtionden har rubrikerna om kriser avlöst varandra: sämre skolor och längre vårdköer, hög arbetslöshet och kriminalitet i ett Sverige som klyvs mellan förort och innerstad, storstad och landsbygd, fattiga och rika. Elnätet räcker inte till vilket hotar industri och klimatomställning. Över 100 svenska kommuner väntas nu gå back. Resurserna räcker inte. Det nya normala är sociala kriser i skuggan av det allt mer överhängande hotet om ekologisk kollaps. Den som inte ser detta som ett krisläge för Sverige kommer aldrig se ett krisläge för vårt land.

Vi ser verkligheten, och vi har en plan för hur vi ska förändra den. Vi föreslår storskaliga samhällsinvesteringar för att vända kris till utveckling.

Sverige har på relativt kort tid gått från att vara ett av de mest jämlika länderna i världen till det samhälle där ojämlikheten just nu ökar snabbast. Den här utvecklingen förklaras ofta med så kallade oundvikliga faktorer såsom globalisering, EU-inträde och invandring. Men dessa förändringar har inte bara hänt. Brutaliseringen av det svenska samhället är konsekvenser också av politiska beslut tagna från 1980-talet och framåt.

Lägre skatter, minskade offentliga investeringar och individens allt större ansvar för försörjning och välfärd är medlen som systemförändringens krafter har använt för att öka ett fåtals privata kapitaltillgångar och den ökade makt det leder till. Resultatet är ökad ojämlikhet, brister i vården, skolan och omsorgen, kollapsande infrastruktur, bostadsbrist och handlingsförlamning inför klimathotet.

Läkartidningen visar att det i en majoritet av landstingen råder akut brist på personal inom primär-, specialist- och förlossningsvården. Vårdköerna har blivit längre på flera håll i landet, samtidigt som skandaler likt bygget av Nya Karolinska Sjukhuset (NKS) och nedläggningen av BB Sollefteå har underminerat förtroendet för sjukvården.

Även äldreomsorgen befinner sig i ett svårt läge. Det råder framför allt brist på äldreboenden eftersom kommuner har sålt de boenden de tidigare ägt eller saknar de resurser som krävs för att bygga fler. I skolan råder stor brist på utbildade lärare. Sveriges kommuner och landsting uppger att det skulle behövas upp emot 187 000 nya lärare fram till 2031 om behoven ska mötas. Sverige är det OECD-land där elevernas resultat sjunkit mest av alla mellan 2002 och 2012, även om resultatet vänt något de sista åren. Klyftan mellan barn med olika klassbakgrund har vuxit stadigt och är i dag större än OECD-genomsnittet. OECD hänvisar till den ökande ojämlikheten som det största problemet för det sjunkande skolresultatet. Klassbakgrund bestämmer i allt högre grad hur bra barn lyckas i skolan och de som slås ut är arbetarbarnen, särskilt pojkarna.

Sverige har också i jämförelse med övriga Norden en högre andel fattiga pensionärer. Måttet är att inkomsten ligger under 60 procent av medianinkomsten och används bland annat av Eurostat och SCB. Under denna nivå hamnar 12,1 procent av de äldre, eller 245 000 personer. En majoritet av dem är kvinnor som har haft arbetaryrken. Den gemensamma välfärd som tidigare minskade klyftor och utjämnade villkor har i dag blivit en motor för segregation, fattigdom och hopplöshet. 

Den övergripande förklaringen till allt detta består av enkelt bevisade och lättfattliga sammanhang. Den svenska välfärden har helt enkelt resursbrist på grund av att den svenska skattekvoten har minskat drastiskt sedan 1990-talet. År 1999 låg skattekvoten runt 49 procent, i dag 44 procent, efter att under Alliansregeringen varit nere på 42,5 procent. Varje procent motsvarar en hel försvarsmakt eller ett helt universitetsväsende!

Om skattekvoten 2017 hade legat på samma nivå som 1999 hade svenska staten haft ungefär 240 miljarder kronor mer i skatteintäkter bara under 2017. Parallellt med denna utveckling har Sverige fört en extrem budgetpolitik som lett till att vi har bland de lägsta så kallade statsskulderna i Europa, trots att den aktuella ekonomiska forskningen pekar på att detta snarast är till skada för Sveriges långsiktiga ekonomi och samhälle.

Sverige måste gå mot en ekonomisk politik och ett skattesystem som tydlig omfördelar resurser från de som har till dem som inte har, och från den finansiella spekulationen till de långsiktiga samhällsinvesteringarna. 

Vi föreslår i dag ett pensionslyft, arbetstidsreform, barnbidragslyft, ett statligt byggbolag, förstärkta anslag till skattemyndigheten, kronofogdemyndigheten och ekobrottsmyndigheten, enhetlig moms och kommunalskatt och många fler reformer som förändrar de många människornas liv till det bättre. Vi föreslår kraftigt höjda anslag till kommunernas och landstingens kärnverksamhet. 

Grunden för vår ekonomiska politik är ett reformerat finanspolitiskt ramverk som möjliggör tio år av storskaliga offentliga och privata investeringar inom bostäder, järnväg, grön energiproduktion, elnät, infrastruktur och kollektivtrafik, parallellt med offensiva och reella satsningar inom vård, skola och omsorg. Det vi har i dag är ett otidsenligt regelverk som utgör en hämsko för den ekonomiska, sociala och klimatmässiga utvecklingen i Sverige. Vi föreslår ett finanspolitiskt ramverk som uppnår vad S-regeringen lovat väljarna, nämligen sänkt arbetslöshet, ökat bostadsbyggande, en upprustning av infrastrukturen och inte minst – kraftigt sänkta koldioxidutsläpp. Reformen innehåller tre delar – dels att överskottsmålet ersätts med ett balansmål för driftsbudgeten över konjunkturcykeln, dels en separation mellan löpande drift av det offentliga och offentliga investeringar, och dels skapandet av en statlig investeringsbank.

Socialdemokraterna måste våga visa vägen ut ur krisläget och inge hopp för det svenska samhället och oss som bor här. Det är inte svårt. Det är inte dyrt i förhållande till vad vi alla vinner. Vi har aldrig haft bättre förutsättningar.

Vi kommer på torsdagen presentera dessa förslag vid Katalys ekonomisk-politiska seminarium i Almedalen. De innebär förändringar i beskattning för omfördelning, för finansiering av jämlikhetsskapande reformer och en statligt driven grön omställning av vårt samhälle. Vi visar på detta sätt hur detta första steg borde se ut för en verkligt framtidsinriktad socialdemokratisk regering.

Markus Kallifatides, ordförande S-föreningen Reformisterna

Daniel Suhonen, chef Katalys

Torsdag 4 juli kl 11.30 i Almedalen hålls Katalys ekonomisk-politiska seminarium där artikelförfattarna med flera medverkar.


Debatt: Svensk ekonomi rider ut stormen

Inflationen är hög, räntan stiger och börsen är skakig. Det är lätt att dras med i det negativa stämningsläget, skriver Martin Linder och Katarina Lundahl vid Unionen.

Enligt Unionens färska enkät till förbundets fackklubbar har företagen dock ovanligt starka framtidsförväntningar för kommande halvår. Orderböckerna är välfyllda, anställningsplanerna rekordstarka och kommande investeringar omfattande. Det är de mest positiva förväntningar vi sett under de tio år vi gjort undersökningen, vilket drivs av tjänstesektorn men tongångarna är positiva också i industrin.

I den konjunkturrapport Unionen presenterar idag visar vi att Sverige har goda förutsättningar att klara av de utmaningar som skapas av krig, inflation och svagare global konjunktur jämfört med många andra länder. 

Det finns framför allt fyra skäl till det: 

Sverige har ett gynnsamt utgångsläge. Ekonomiskt sett klarade vi av Coronakrisen bättre än de flesta andra länder. Svenska företag har tagit globala marknadsandelar under de senaste åren och lönsamheten i näringslivet är överlag god. Vi har färre hushåll med svag ekonomi jämfört med länder med större inkomstspridning. Vi har en stark arbetsmarknad och mycket hög sysselsättningsgrad. Dessutom finns det gott om statsfinansiella muskler att stötta hushållen vid behov.

Sverige är mindre beroende av rysk energi och ryska insatsvaror än till exempel konkurrentlandet Tyskland. Vårt beroende har minskat snabbt de senaste åren på ett sätt som inte alls skett i en del andra europeiska länder. Det ger oss mindre press uppåt på elpriserna, till nytta för hushåll och företag, och färre leveransstörningar. 

Svensk industri går oväntat bra. Vi bedömer att svensk export kommer fortsätta ta marknadsandelar. Vi exporterar mycket investeringsvaror och efterfrågan gynnas av uppdämda behov och klimatomställning. Det finns också delar av industrin som gynnas av rådande läge, t ex stålindustrin och skogs- och träindustrin.

Sverige har en stabil lönebildning med lägre risk för pris- och lönespiral än många andra länder. Vår lönebildningsmodell är förankrad i inflationsmålet, viket lägger grunden för en stabil löneutveckling i oroliga tider. Riksbanken har också tydligt visat att de håller fokus på inflationsmålet. Sammantaget ger det förutsättningar för en snabbare nedgång i inflationen, när de underliggande inflationsorsakerna ebbar ut. 

Självfallet finns det svagheter. Vi är en liten, öppen ekonomi som är beroende av omvärlden. Höjda priser på insatsvaror skapar utmaningar för många företag. Svenska hushåll har hög skuldsättning och därmed stor räntekänslighet, vilket påverkar konsumtionsutrymmet vid stigande räntor. Det blir viktigt att Riksbanken, samtidigt som de fokuserar på inflationsmålet, är lyhörda och inte höjer räntan för länge och för snabbt.

Sammantaget talar mycket ändå för att svensk ekonomi kommer kunna rida ut dessa oroliga tider bättre än många andra ekonomier. Det ger oss en konkurrensfördel och gör att fler välbetalda jobb relativt sett hamnar hos oss och ger utsikter för en god reallöneutveckling på sikt för svenska hushåll. 

 Martin Linder, ordförande Unionen 

Katarina Lundahl, chefsekonom Unionen


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?