ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Anders Sundström: Regeringen hotar gruvnäringen

  • GODTYCKLIGT. Konkurrenskraften för en viktig exportnäring försämras när nedsättningen av gruvindustrins dieselskatt slopas som en del i den gröna skatteväxlingen. Därtill är miljönyttan osäker, skriver artikelförfattarna. På bilden: Anders Sundström. Foto: Jack Mikrut

DEBATT. I januariöverenskommelsen mellan regeringen och stödpartierna ingår en grön skatteväxling på 15 miljarder. Den slår oproportionerligt hårt mot norra Sverige, där både exportnäringen och jobb i glesbygd hotas, skriver Anders Sundström, ordförande i gruvbolaget Kaunis Iron och tidigare näringsminister (S), med flera.

Regeringens gröna skatteväxling startar med en kraftig skattehöjning riktad mot tre dagbrottsgruvor norr om polcirkeln. De är basen i den lokala ekonomin. Samtidigt är miljönyttan osäker.

I finansdepartementets förslag som presenterades i förra veckan står tydligt att högre kostnader för metallbrytning ”kan medföra en viss risk för koldioxidläckage, det vill säga att gruvbrytning och därmed utsläpp av koldioxid flyttar till länder som inte är bundna av motsvarande utsläppsrestriktioner”. Därtill tillstår man att ”sysselsättningen i branschen kan påverkas negativt”.

Effekten som man på sikt vill uppnå är en minskning med 0,05 procent av utsläppen i Sverige från en verksamhet som ger betydande exportintäkter.

Vi ser det som ett dråpslag mot ett enskilt företag, en straffskatt på en privat investering som utan offentligt stöd lyckats etablera gruvverksamhet i Pajala, omsätter 1,2 miljarder – allt på export – och därtill sysselsätter 350 personer. Ett tydligt exempel på den glesbygdsutveckling som regeringen, Centerpartiet och Liberalerna i och med Januariöverenskommelsen säger sig stödja, men som hittills försvårats av byråkratiska tillståndsprocesser och myndigheters grundlösa ifrågasättande.

Resultatet blir att förutsättningar för investering i glesbygd försämras och att ett ekosystem av småföretag som är beroende av gruvan i Kaunisvaara hotas.

Vi är inte emot en omställning och elektrifiering av gruvindustrins arbetsfordon. Det har i själva verket pågått sedan många år, drivet av säkerhets- och arbetsmiljöskäl i underjordsgruvor.

Gruvindustrin leder en digitalisering och elektrifiering som nu följs av andra industrier. Men förslaget förefaller sakna insikt om de begränsningar som finns i andra delar av näringen, exempelvis dagbrott i arktiskt klimat med temperaturer kring minus 30 grader och utan nödvändig infrastruktur för elektrifiering.

När berörda företag inte har möjlighet att byta till ett alternativ när skattehöjningen sker, så uteblir den skatteväxling som är själva syftet. Tvärtom, om förändringen leder till de konsekvenser som finansdepartementet varnar för så kommer både arbetstillfällen och skatteintäkter att gå förlorade.

Vi tycker förslaget är ogenomtänkt och orättvist då nedsättningen är kvar för skogs- och jordbruk. Norra Sverige drabbas ensidigt, medan skogs- och jordbruk i främst mellersta och södra Sverige behåller sitt stöd.

Om regeringen anser att gruvnäring är en viktig del av svenskt näringsliv måste man ta ett helhetsgrepp. Långsiktiga omställningar ska möjliggöras av omedelbara insatser, högre miljöskatter som motiveras av offentliga investeringar och en glesbygdspolitik som tar vara på affärsmässiga möjligheter med riktiga jobb.

Staten beslutade redan 2012 satsningar på en förbättrad infrastruktur kring Pajala för att stödja effektiva transporter med höjd säkerhet och betydligt minskade dieselutsläpp som följd.

Denna satsning har inte fullföljts men är den viktigaste insatsen för att snabbt minska utsläpp med bibehållen konkurrenskraft. Infrastrukturpaketet måste genomföras och omedelbara åtgärder vidtas för att förbättra vägstandard genom uträtning och ökad bärighet.

Med beslut som dessa avgör regeringen vilken utveckling man vill se i orter som Gällivare, Svappavaara och Pajala. Låt oss inte gå bakåt, utan gemensamt formulera en väg framåt.

Anders Sundström, ordförande Kaunis Iron 

Per-Erik Lindvall, vd Kaunis Iron 

Patrik Snell, vd och ägare till Snells Entreprenad i Pajala som sköter lastning i gruvan 

Lennart Häggroth, vd och ägare till LTH i Kiruna som sköter trucktransporterna i gruvan 

Boris Lindberg, vd i Gisab från Gällivare som sköter produktionen i anrikningsverket

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies