1515
Annons

Allt stål måste vara fossilfritt

DEBATT. Frågan om det finns en betalningsvilja för fossilfritt stål är vilseledande. I en ekonomi som når klimatmålen måste allt stål vara fossilfritt oavsett pris. Det skriver några forskare i en replik till ”Är det gröna stålet verkligen grönt” av Henrekson, Sandström och Terjesen 1/4.

SSAB:s järnverk i Oxelösund
SSAB:s järnverk i OxelösundFoto:Marcus Ericsson/TT

Den 1 April publicerade de tre forskarna Magnus Henreksson, Christian Sandström och Siri Terjesen, en debattartikel där de ifrågasätter om fossilfritt stål verkligen är fossilfritt. Skälen skulle vara att (i) den fossilfria elen inte räcker och att den som finns skulle göra mer klimatnytta i Polen, (ii) de ifrågasätter om det verkligen finns en betalningsvilja för fossilfritt stål, och (iii) de undrar om ifall stödet från staten inte skulle göra bättre nytta hos ”morgondagens innovatörer”. Argumenten har stora brister.

För att uppnå klimatmålen i Parisavtalet ska Sverige, EU och resten av världen minska de globala utsläppen av växthusgaser till noll de kommande 30 åren. Den konflikt som forskarna målar upp mellan att minska utsläppen i polsk kolkraft eller svensk stålindustri finns inte eftersom bägge måste reducera sina utsläpp till noll de kommande årtiondena. Detta är en stor utmaning, inte minst för elsystemens utveckling. Det kräver stora investeringar i ny elproduktion och starkare elnät men potentialen för förnybar el är tillräcklig, både i Norden och EU. 

Frågan som författarna lyfter om det finns en betalningsvilja för fossilfritt stål är vilseledande. I en ekonomi som når klimatmålen måste allt stål vara fossilfritt oavsett pris. På vägen dit kommer det finnas en period då fossilfritt stål kommer konkurrera med ”fossilt stål”. Effektivare användning och återvinning av stål är viktiga delar av lösningen men primärproduktion behövs också. En av tankarna bakom EU:s handelssystem med utsläppsrätter (EU ETS) är att det fossila stålet tvingas betala för sina utsläpp och därmed blir dyrare. Dessutom diskuteras inom EU flera andra kompletterande policyåtgärder som t.ex. krav på grön upphandling och klimattullar vilket gör att ståltillverkarna inte behöver lita enbart på en extra betalningsvilja från kunderna. På sikt kommer det inte finnas plats för fossilt stål på marknaden.

Den sista frågan författarna lyfter – om staten bör stödja detta projekt eller satsa på andra – är en viktig fråga. Svaret är inte enkelt. På lång sikt måste stålindustrin bära sina egna kostnader precis som alla andra branscher. Det kan dock finnas goda anledningar för staten att stödja och reducera riskerna för de företag som går i bräschen för en omställning. Inom basindustrin är klimatprojekten ofta så pass dyra och osäkra att någon form av initialt offentligt stöd kan vara nödvändigt och samhällsekonomiskt klokt. På motsvarande sätt har förnybara energitekniker växt fram och blivit konkurrenskraftiga, tack vare stöd för utveckling och tidiga marknader. 

Parisavtalet har ändrat förutsättningarna för klimatpolitiken. Nu är inte frågan vilka utsläpp som skall minska. Alla utsläpp måste bort till 2045-2050. Det går att diskutera om Sverige skall ta sig an den polska kolkraften före den svenska stålindustrin. En aspekt är att investeringshorisonten för stålindustrin och annan tung industri ligger på mellan 20 och 30 år. Det gäller alltså att börja i god tid före 2045. Det är i detta perspektiv vi bör se Sveriges unika satsningar på fossilfritt stål – och se vilka steg vi kan ta mot fossilfrihet i resten av den tunga industrin. 

Fredrik NG Andersson , docent, nationalekonomi, Lunds universitet

Max Åhman, docent, miljö-och energisystem, Lunds universitet

Fredric Bauer, forskare, miljö-och energisystem Lunds universitet

Lars J Nilsson, professor, miljö-och energisystem, Lunds universitet

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SEK Svensk ElstandardAnnons

Bakom kulisserna i det uppkopplade samhället

Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.
Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Framtidens standardisering stavas elbilar och smarta kläder. Den fossilfria omställningen väntar runt hörnet – och det är standarder som gör den möjlig.

 – Vi kommer prata betydligt mer om standarder i framtiden. Det blir ännu viktigare när vi ska ställa om till solceller, vindkraft och batterier, säger Thomas Korssell, vd på SEK Svensk Elstandard.

Alla kommer i kontakt med standarder – men få vet om det. Idag tar vi knappar, larmsystem, automatiska belysningssystem och självkörande vattenspridare för givet. Enligt Thomas Korssell är det tack vare standarder vi kan göra det.

– Det finns en anledning till att du kan starta din elvisp hemma när du sitter i bilen och ha sockerkakan färdig när du kommer hem, skrattar han.

Ett ännu mer uppkopplat samhälle

Enligt Thomas Korssell behöver inte alla förstå de bakomliggande orsakerna till varför saker fungerar som de gör, eftersom han tror att standarder i framtiden allt mer kommer paketeras som färdiga lösningar.

– Snart kommer fler vara sina egna elproducenter, utan att man för den sakens skull måste vara en expert i frågan. Produkterna och tjänsterna räknar exempelvis ut energianvändning, energislag och vädertecken – för att man enklare ska kunna optimera sin egen energiförbrukning, säger han.

Vidare menar Thomas Korssell att bilpooler och laddstationer i förlängningen är standarder. Likaså smarta klockor och andra ”wearables”. Det finns många faktorer som spelar in för att olika smarta system ska kunna kommunicera med varandra – allt från cybersäkerhet till funktion och design.

– Man kan säga att standarder egentligen är tekniska regler för samverkan – både mellan varandra och i olika system. Men det är nog lite enklare att förklara det som anledningen till att man kan fjärrstyra sitt sockerkaksbak, säger Thomas Korssell.

Läs det senaste från SEK Svensk Elstandard här.  

Högaktuellt engagemang

Även om inte alla behöver förstå de bakomliggande principerna, är det desto viktigare att engagera sig tidigt i standardiseringsarbetet om man arbetar i branschen. För att Sverige ska kunna fortsätta vara ett framgångsrikt innovationsland krävs det att man har koll på omvärlden så att man kan attrahera rätt sorts kompetens.

– Dessutom skapar det förutsättningar för ett stort nätverk, som i sin tur leder till en bättre förståelse för energisituationen i världen.

Nyfiken på att påverka elstandarder? Anmäl dig här.  

Fakta:
SEK Svensk Elstandard är en ideell organisation, utsedd av regeringen att ansvara för all elektroteknisk standardisering i Sverige. SEK är svensk nationalkommitté i IEC och alla svenska företag, myndigheter, organisationer, högskolor och universitet kan delta i standardiseringsarbetet.

Besök SEK Svensk Elstandards hemsida.  

Mer från SEK Svensk Elstandard

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SEK Svensk Elstandard och ej en artikel av Dagens industri

Debatt: Farliga argument i valrörelsen

Sverige är beroende av engagerade entreprenörer. Vi är tillgångar och inte mjölkkossor eller problem, skriver entreprenörerna Thomas Sonesson och Pigge Werkelin.

Foto:Pax Engström Nyström för Dagens Industri

När man lyssnar på den politiska debatten är det svårt att som entreprenör att inte reagera. Vi ska tydligen lösa alla samhällsutmaningar själva. Vi ska ansvara för vår egen säkerhet – justitieministern tycker till exempel att företagen själva skall skydda sig bättre mot kriminella. Vi ska finansiera försvaret med beredskapsskatt. Vi ska ansvara för att integrera nyanlända (vilket statsministern nämnt om en lösning på integrationsutmaningarna) och många andra pålagor i en ständigt växande karta av administrativa och tvingande regler. I vår vardag ska vi dessutom vara statens ständigt skattebetalande mjölkkossa för att finansiera välfärden och skapa arbeten. 

Det klart att man då funderar på vad som sägs och hur det påverkar mitt företagande och andras vilja att starta företag. Signalerna är frekventa när det pratas om vad vi som entreprenörer skall ansvara för - men regeringen lyfter inte så mycket vad vi skapar. 

Vi som företagare har naturligtvis ett stort ansvar att vara förebilder och visa vägen framåt genom att skapa arbeten, ha schyssta villkor och driva innovation. De flesta entreprenörer använder dessutom sin drivkraft till ideella uppdrag och blir otroligt stolta om de kan bidra till samhällsnytta oavsett var det är. Vi ser entreprenörskapet som kittet i samhället eftersom det har både närheten till de anställdas vardag och drivkraften mot att bygga vidare. Som entreprenör är man en del av samhällets alla olikheter. Något som torde vara unikt i dagens samhälle. 

Entreprenörer älskar utmaningar. Framför allt går vi i gång på att skapa konkreta och handlingskraftiga lösningar. Det kan vara allt från att ideella initiativ som gratis aktiviteter för barn i utsatta områden till kommersiella företag som tjänar pengar på att stärka tryggheten i samma område.  

Men vi entreprenörer ogillar omotiverad byråkrati, orimliga skatter och en företagarfientlig attityd.  Därför är det bekymmersamt att den nuvarande regeringen verkar gå till val på populistiska vallöften som beredskapsskatt och att bekämpa vinster företag. Som entreprenör är man aldrig populist – för då försvinner kunderna. Just nu verkar dock väldigt många politiker vara det. När man hör statsministerns hårda kommunikation och sätt att angripa motståndare är det väl populism om något. 

Som entreprenör lyssnar man inte så mycket på ideologi som på sakfrågor. Vi är mer hands-on och funderar på hur vi skall lösa ett problem än att fundera på vems fel är. Där är vi entreprenörer långt mer tränade än många politiker. Samtidigt hoppas och tror vi att det finns de politiker som jobbar med att få saker och ting gjorda på riktigt. Vi tror de allra flesta väljare vill ha politiker som är genomförare i stället för att de driver plakatpolitik, har högt tonläge eller har målat in sig i ett hörn. 

I dagens samhälle får man inte heller missa att entreprenörer också är mobila. Vårt arbetsfält och kontaktnät är internationellt. Vi kan arbeta från ett kontor i New York, en co-working i Uppsala eller en strand i Thailand. Något som allt fler väljer att göra. Det betyder också att vi är känsliga för politisk klåfingrighet och en attityd där man vill straffa entreprenörerna. Känner vi oss inte välkomna här i Sverige är det lätt att låta flyttlasset gå till mer företagsvänliga länder. Vi har sett det förr. Socialdemokraterna lyckades få framgångsrika entreprenörer som Kamprad och Rausing att lämna landet. Nu är det lättare än någonsin att lämna Sverige och med den retorik som statsministern och hennes kollegor bedriver är risken stor att vi hamnar i samma läge som vi en gång var. Det vore förödande för landets utveckling.

Sverige behöver nyfikna, kunskapssökande och kreativa människor som ser möjligheter när andra ser problem. Kort och gott – vi behöver entreprenörer och företagare som är risktagare, innovatörer och samhällsbyggare. Att samtidigt vilja sitt eget, medarbetarnas och Sveriges bästa är inget motsägelsefullt utan en unik kombination som är värd att värna. Om Sverige bara skulle ha politiker skulle inget skapas, om vi bara hade entreprenörer skulle det bli rörigt. Vi behöver varandra, men då måste statsministern och hennes allierade se oss som tillgångar och inte som mjölkkossor eller problem. 

Thomas Sonesson, entreprenör och under många år vd för Gallerix

Pigge Werkelin, entreprenör och initiativtagare till bland annat Gotlandsflyg 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera