Annons

Allan Widman (L): Regeringen kommer att böja sig i försvarsfrågan

DEBATT. Regeringen är oense med C och L om storleken på framtida anslag till försvaret – en fråga som bedömare menar kan hota Januariöverenskommelsen. All logik talar för att regeringen kommer att vika ned sig i den kommande budgetpropositionen, skriver Liberalernas försvarspolitiske talesperson Allan Widman.

UPPRUSTNING. På kortare sikt kommer regeringen, när den fogar sig i försvarsberedningens förslag, att hantera de politiska riskerna. Som nog främst består i att rädda det pågående budgetsamarbetet och därmed tills vidare hålla Januariöverenskommelsen vid liv, skriver Allan Widman.
UPPRUSTNING. På kortare sikt kommer regeringen, när den fogar sig i försvarsberedningens förslag, att hantera de politiska riskerna. Som nog främst består i att rädda det pågående budgetsamarbetet och därmed tills vidare hålla Januariöverenskommelsen vid liv, skriver Allan Widman.Foto:Josefine Stenersen
UPPRUSTNING. Som anhängare av svenskt Nato-medlemskap måste nästa etappmål för de borgerliga partierna vara försvarsanslag på minst 2 procent av BNP, skriver Allan Widman, till höger.
UPPRUSTNING. Som anhängare av svenskt Nato-medlemskap måste nästa etappmål för de borgerliga partierna vara försvarsanslag på minst 2 procent av BNP, skriver Allan Widman, till höger.Foto:Naina Helèn Jåma/TT, Naina Hel n Jåma/TT

Den 10 maj i år höll de borgerliga ledamöterna i försvarsberedningen en presskonferens i riksdagshuset. 

Bakgrunden var att Socialdemokraterna och Miljöpartiet erkänt att finansieringen av beredningens förslag till nytt försvarsbeslut saknade förankring i regeringen. Enighet rådde om beställningen, men inte betalningen.

När regeringen inom kort presenterar den kommande budgetpropositionen finns därför ett stort intresse för hur inriktningen för försvarsanslaget kommer att se ut 2022. 

Till och med 2021 råder bred enighet om hur anslaget ska ökas, men 2022 ska försvarsberedningens nivåhöjningar börja gälla. Alltså de höjningar som regeringen inte kunde ställa sig bakom i våras och som ledde till att försvarsberedningen sprack.

All sakfråge- och spelpolitisk logik talar för att regeringen i budgetpropositionen kommer att vika ned sig i försvarsfrågan.

Givet de höjningar av försvarsanslaget som nu klubbas runt om i Europa och våra närmaste grannländer måste även Sverige visa att vi tar det försämrade säkerhetsläget på allvar. 

Signalerna från omvärlden är entydiga: Den som inte tar ansvar för sin egen säkerhet kan inte räkna med hjälp från andra. Det gäller naturligtvis i än högre grad för länder som likt Sverige hävdar militär alliansfrihet. 

Ändå har Sverige på två årtionden gått från bäst till sämst i Skandinavien, mätt som försvarets andel av ekonomin. Det duger inte.

I dagsläget är försvarsberedningens rapport det enda sammanhållna underlaget för en proposition som finns. Något som också vidimeras av berörda myndigheter. 

Att, som regeringen varit inne på, börja välja och vraka bland rapportens olika förslag skulle leda till obalanser som på sikt blir väsentligt dyrare att rätta till, om det ens går.

Regeringen ser för närvarande den egna försvarspolitiken som en framgång. Löfven I-regeringen lyckades slå in en kil mellan de borgerliga partierna i det förra försvarsbeslutet 2015. Och försvarsminister Peter Hultqvist har med begränsade medel skickligt marknadsfört Socialdemokraterna som ett genuint försvarsvänligt parti. Något hans personliga popularitet också är ett kvitto på.

Borgerlighetens enade front på presskonferensen i maj måste mot den bakgrunden ha varit en veritabel mardröm för statsministern.  

Alliansen mellan M, C, L och KD bildades just vid tiden för försvarsbeslutet 2004. Då bröt C upp från ett långvarigt försvarssamarbete med S. Strax därefter kunde Alliansen ta regeringsmakten. Det är rimligen inte något som Socialdemokraterna vill se i repris. 

Därtill vet man också att det i riksdagen genom Sverigedemokraterna finns en stabil majoritet för försvarsberedningens förslag.

När regeringen nu ska göra en avvägning mellan kostnaderna för nästa försvarsbeslut å ena sidan, och de politiska risker som följer av att avstå å den andra, torde valet bli enkelt. Det är min fasta övertygelse att försvarsmakten kommer att få de anslag som försvarsberedningen föreslagit.

Det bör påpekas att de borgerliga partierna på längre sikt inte kommer att nöja sig inte med det anslag på 1,5 procent av BNP som försvarsberedningen föreslagit fram till 2025. För även om dessa höjningar är procentuellt stora räcker inte pengarna särskilt långt. 

Visserligen leder de till viss kvantitativ ökning på armésidan, men i övrigt räcker de i princip bara till ett vidmakthållande av det som finns eller redan är beslutat. 

Som anhängare av ett svenskt medlemskap i Nato måste nästa etappmål för de borgerliga partierna vara minst 2 procent av BNP.

På kortare sikt kommer regeringen, när den fogar sig i försvarsberedningens förslag, att hantera de politiska riskerna. Som nog främst består i att rädda det pågående budgetsamarbetet och därmed tills vidare hålla Januariöverenskommelsen vid liv.

Allan Widman, försvarspolitisk talesperson Liberalerna

Innehåll från EKNAnnons

Knepet som hjälper tyska exportföretag i tuffa tider – som svenska bolag också kan använda

I länder som Tyskland är kreditförsäkringar en standardlösning för exporterande företag. I Sverige är det inte alls lika vanligt.

Vad beror det på?

Thorsten Metzner från Exportkreditnämnden, EKN, förklarar varför och vad svenska exportörer kan tjäna på att använda verktyget mer – inte minst i tuffa tider.

Läs mer om hur du kan säkra finansiering för din fortsatta tillväxt 

Du har 25 års erfarenhet från bank- och kreditförsäkringsbranschen i Tyskland och Sverige. Hur ser du på skillnaderna mellan länderna?

– Bank- och kreditförsäkringsbranschen ser på många sätt helt annorlunda ut i Sverige och när jag flyttade hit blev jag överraskad av hur ovanligt det var att använda kreditförsäkringar här. I Tyskland är det en standardlösning för exporterande företag.

Varför är kreditförsäkringar så populära i Tyskland?

– De minskar risken att inte få betalt av slutkunden, säkerställer kassaflödet – vilket skapar trygghet i likviditetsplaneringen – och är i stort sett en förutsättning för att använda fakturafinansieringslösningar i Tyskland. Kreditförsäkringar höjer även kvaliteten på företagens kundfordringar, vilket optimerar företagens rating och ger dem bättre lånevillkor.

Sedan ska man inte glömma att själva godkännandeprocessen för kreditförsäkringen är en kvalitetskontroll. Om en slutkund nekas kreditförsäkring är det en värdefull varningsklocka för företaget.

Varför tror du att kreditförsäkringar är ett mindre vanligt verktyg i Sverige?

– Kreditförsäkringar är i grund och botten ett sätt att begränsa risker och jag tror att den svenska inställningen till risk skiljer sig från den tyska. Sverige drabbades inte lika hårt av finanskrisen som Tyskland och många av dagens svenska företagsledare har bara sett goda tider på marknaden.

Det finns en koppling mellan tyskarnas användning av fakturafinansiering och kreditförsäkringarnas popularitet i Tyskland. Kan du berätta om den?

– I Tyskland är fakturafinansiering, framför allt att sälja sina fakturor utan regress vilket innebär att risken för utebliven betalning överförs till det företag som köper fakturorna, en mycket väletablerad finansieringsform för alla sorters företag. Privata företag som vill erbjuda fakturafinansieringstjänster behöver samarbeta med kreditförsäkringsföretag med hänsyn till lagkrav. I Sverige är fakturafinansiering inte alls lika populärt. Jag skulle säga att Sverige ligger några steg efter många europeiska länder här.

Skulle du vilja se att fler svenska företag upptäckte kreditförsäkringar?

– Ja, inte minst nu. Vi står inför den mest utmanande och osäkra marknadssituationen sedan kanske andra världskriget. Nu är det extra viktigt att säkerställa sina tillgångar – och kundfordringar är en av de mest värdefulla tillgångar som företag har.

Vilka typer av affärer kan EKN försäkra och när bör man vända sig till en privat aktör?

EKN:s garanti för kundfordringar kan användas för att försäkra korta som långa och stora som små affärer. Den kan dock inte användas för affärer till höginkomstländer där kredittiden är under 24 månader. Vill du försäkra den sortens affärer finns flera privata bolag att vända dig till.

Läs mer om hur du kan få hjälp med att finansiera din exportsatsning 

 

Mer från EKN

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med EKN och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera