1515

Alla företag måste inse att de är mål för spioner

Fallet med den 47-årige konsult som nyligen dömdes till tre års fängelse för att ha sålt hemliga uppgifter från Scania till Ryssland är ett aktuellt exempel på att skandinaviska länder är måltavlor för spionageverksamhet från främmande makt. Målet med spionage har dock skiftat, skriver tidigare chefen för danska säkerhetspolisen Jakob Scharf.

GREPS MED PENGAR I PÅSE. 47-åringen greps 2019 med 27 800 kronor i en platspåse på en restaurang i Stockholm under ett möte med den ryske diplomaten.
GREPS MED PENGAR I PÅSE. 47-åringen greps 2019 med 27 800 kronor i en platspåse på en restaurang i Stockholm under ett möte med den ryske diplomaten.Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Spionage är inte längre en kvarleva från kalla kriget, där militära anläggningar fotograferades, myndighetspersonal rekryterades och utrikes- och säkerhetspolitisk information stals av andra stater. I stället är målet industrispionage, som i högre grad handlar om att skaffa sig uppgifter som har ett kommersiellt eller forskningsmässigt värde – och som även kan användas i den globala konkurrensen. Och alla är sårbara.

Scania/Volvo-fallet, där den 47-årige mannen i februari 2019 blev anhållen under ett möte med en rysk underrättelseofficer på en restaurang i Stockholm, är dessvärre inte en engångsföreteelse.

Mönstret upprepas i andra skandinaviska länder, där företagsanställda har avslöjats med att under en period och vid upprepade tillfällen ha träffat en rysk underrättelseagent och lämnat ut känsliga uppgifter i utbyte mot betalning.

I Danmark blev en rysk kemiingenjör i maj 2021 dömd till tre års fängelse för att ha vidaresålt forskningsresultat till en person från en rysk underrättelsetjänst. Den ryska medborgaren var i ett antal år anställd på Danmarks Tekniske Universitet (DTU) och senare på företaget Serenergy. Serenergy är en pionjär inom upparbetning av grön vätgas och bränsleceller. Bränslecellerna omvandlar vätgas till elektrisk energi för en fossilfri energiteknik.

Även i Norge blev en 50-årig man i augusti 2020 åtalad för spionage efter att ha blivit arresterad på en restaurang i Oslo tillsammans med en rysk diplomat. Mannen var anställd på olje- och gasavdelningen i DNV GL, som bland annat testar och kontrollerar kvaliteten på utrustning i olje- och gasindustrin samt i den maritima industrin.

Dessa fall visar på ett ökat hot från industrispionage och att statliga aktörer i stigande grad är involverade. Under de senaste årtiondena har underrättelse- och säkerhetstjänster – med goda skäl – fokuserat på terroristhotet från icke-statliga aktörer, och även om underrättelse- och säkerhetstjänsterna i offentliga rapporter pekar på behovet av att stärka kontraspionageinsatserna är frågan om vi i de skandinaviska länderna är tillräckligt rustade för att möta utmaningarna?

Tyvärr är den traditionella synen att spionage är något som underrättelse- och säkerhetstjänsterna tar hand om, men om vi följer detta resonemang är det lite som att säga att det är polisens uppgift att förhindra inbrott och att man därför inte behöver låsa dörren för att hålla tjuven borta.

Med andra ord måste alla delar av samhället – även företag och forskningsinstitutioner – erkänna och förhålla sig till hotet. Globala resurser måste naturligtvis nyttjas och vi ska vara öppna för att samarbeta över landsgränser, vilket också omfattar att attrahera kompetenser från utlandet. Men det finns en annan sida av myntet som kräver uppmärksamhet om vi ska kunna undvika att främmande makter får oberättigad tillgång till och kan utnyttja industriella konkurrensfördelar och framtidsorienterade forskningsresultat.

Företag och forskningsinstitutioner måste därför öka medvetenheten om att de kan vara ett potentiellt mål för spionage.

Bra spionage är oftast det som offret inte inser har ägt rum. Spionagehotet är särskilt kopplat till länder som Ryssland, Kina och Iran, men man får inte vara naiv gällande det faktum att traditionellt vänligt sinnade länder också har ett intresse att ta till sig de nya möjligheter som globalisering och digitalisering innebär. Och då talar vi om länder med avancerade resurser som har både vilja och förmåga att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter.

Det är fråga om en extrem maktobalans när statliga aktörer i allt större utsträckning är involverade i industrispionage. Men ökad medvetenhet om hotet skapar även möjligheter för ökad motståndskraft, och här är kunskapen om motåtgärder helt central.

Lika självklart som det är för en verksamhet att ha en god överblick över sina kritiska tillgångar, lika naturligt bör det vara att ha en överblick över de åtgärder som skyddar dessa tillgångar.

Under de senaste åren har jag sett flera exempel på hur bristande kunskap, ofta ackompanjerat av en viss grad av beröringsångest, bidrar till en ökad exponering för industrispionage. Till exempel kan bakgrundskontroller vid rekrytering av personal och forskare vara en bra långsiktig försäkring, särskilt om det kombineras med satsningar som syftar till att bygga upp och upprätthålla en sund säkerhetskultur.

Det innebär inte att alla ska mötas med misstänksamhet eller att man inte kan samarbeta med till exempel Ryssland eller Kina. Men företag bör ha tydliga ramverk och rutiner på plats, liksom man måste vara rustad till att genomföra ytterligare utredningar om något verkar ovanligt eller misstänkt.

Samtidigt måste man i den offentliga debatten ha modet att adressera och artikulera de utmaningar och sårbarheter som existerar när det kommer till industrispionage. Det ska vara möjligt att kunna tala öppet om spionagehotet från specifika länder utan rädsla för att förnärma någon.

Därför har både företag och politiker ett medansvar i debatten. Ju friare och öppnare samhällsdebatten om utmaningarna från industrispionage är, desto lättare är det att skapa en ökad medvetenhet om dessa utmaningar och få alla – även företag – till att dela ansvaret för att förebygga och bekämpa industrispionage.

 

Jacob Scharf

Direktör för CERTA Intelligence & Security, var tidigare generaldirektör för Politiets Efterretningstjeneste (PET) i Danmark 2007–2014


Innehåll från KardexAnnons

Lagerhantering och logistik – är ditt företag tillräckligt konkurrenskraftigt?

Kardex hjälper företag att bättre utnyttja sina lagerlokaler och intralogistiska processer.
Kardex hjälper företag att bättre utnyttja sina lagerlokaler och intralogistiska processer.

Den utökning av näthandel som vi har sett under senare år tillsammans med ett förändrat kundbeteende driver nu på utvecklingen av nya, automatiserade lösningar. Inom lager ser vi nu förbättrad lagerhantering med hjälp av smarta lagerautomater. Automater som leder till förbättrad logistikhantering, bättre utnyttjande av yta och resurser samt förbättrad service. 

Den snabba digitalisering i samhället som vi har sett under de senaste åren gör nu att dagens kunder ställer helt andra krav på effektivitet och snabbhet när de beställer produkter, detta oavsett om det gäller privatmarknad eller B2B. 

– Det krävs att tillverkande och distribuerande företag verkligen ser över sin lagerhantering för att möta kundernas nya krav. Det är inte längre effektivt att ha helt manuella lösningar på lager, utan företagen behöver skynda på sin automatisering för att vara konkurrenskraftiga, säger Nicklas Lövqvist, Area Sales Manager New Business på Kardex.

Bättre utnyttjande av lageryta

Kardex, en av världens ledande tillverkare av lagerautomater och skräddarsydda lagerlösningar, hjälper sina kunder att effektivisera sin lagerhantering. 

– Många företag arbetar idag med manuell lagerhantering, vi hjälper dem att bättre utnyttja sina lagerlokaler. Det här gör att våra kunder vid exempelvis stark tillväxt eller högre krav på snabbare hantering av varor, inte behöver bygga till eller flytta till större lokaler. Våra lagerautomater ger 80 till 90 procent bättre nyttjande av den yta man har. 

Effektivare, säkrare plock

Många företag har fortfarande manuell hantering på lager med traditionella plockhyllor som är cirka två meter höga, berättar Nicklas Lövqvist. Detta trots att de kanske har en takhöjd på 8-12 meter. 

– Våra automatiserade lagerautomater bygger på höjden, vi kan bygga dem så att hela höjden upp till tak nyttjas. Maskinerna är kompakta, yteffektiva och gör att hanteringen av varor går 3 till 4 gånger snabbare än med manuell hantering. Lagerautomater ger minskad golvyta, renare lager, mindre felplock, minskade arbetskostnader och optimerad inventering. Dessutom skapas bättre ergonomi då varan levereras i rätt höjd för medarbetaren, med minimal belastningspåverkan.

Skalbara system underlättar tillväxt

Med flexibla skräddarsydda system hjälper Kardex idag kunder i så vitt skilda branscher som handel, elektronik, medtech, vård, fordon och livsmedelsindustri där det många gånger finns mycket specifika krav för hantering av varorna. 

– Vi jobbar nära våra kunder, med personlig rådgivning i ett långsiktigt samarbete. Våra lösningar gör att du kan börja med en mindre lösning och sedan allt eftersom att behovet ökar, skala upp automationen på ett enkelt sätt utan att den dagliga verksamheten påverkas. Det medför också en lägre investeringskostnad för att komma igång. Många av våra lösningar skräddarsys helt efter våra kunder behov och vår smarta mjukvara går enkelt att integrera med befintliga VMS- eller kundspecifikasystem. Vi skapar även lösningar ihop med partners där vi exempelvis integrerar robotplock och automatiserade flöden längs hela lagerkedjan, säger Nicklas Lövqvist. 

Om Kardex

Vi har funnits sedan 1880 och är idag en av världens ledande tillverkare av lagerautomater och skräddarsydda lagerlösningar. Vi har 1 650 anställda i 30 länder, i Sverige 30 anställda och kontor i Göteborg. 

Läs mer om Kardex och våra lösningar

Se våra 3D demonstrationer i vår virtuella utställningslokal 

 

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Kardex och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?