Annons

Alla företag måste inse att de är mål för spioner

Fallet med den 47-årige konsult som nyligen dömdes till tre års fängelse för att ha sålt hemliga uppgifter från Scania till Ryssland är ett aktuellt exempel på att skandinaviska länder är måltavlor för spionageverksamhet från främmande makt. Målet med spionage har dock skiftat, skriver tidigare chefen för danska säkerhetspolisen Jakob Scharf.

GREPS MED PENGAR I PÅSE. 47-åringen greps 2019 med 27 800 kronor i en platspåse på en restaurang i Stockholm under ett möte med den ryske diplomaten.
GREPS MED PENGAR I PÅSE. 47-åringen greps 2019 med 27 800 kronor i en platspåse på en restaurang i Stockholm under ett möte med den ryske diplomaten.Foto:Björn Larsson Rosvall/TT

Spionage är inte längre en kvarleva från kalla kriget, där militära anläggningar fotograferades, myndighetspersonal rekryterades och utrikes- och säkerhetspolitisk information stals av andra stater. I stället är målet industrispionage, som i högre grad handlar om att skaffa sig uppgifter som har ett kommersiellt eller forskningsmässigt värde – och som även kan användas i den globala konkurrensen. Och alla är sårbara.

Scania/Volvo-fallet, där den 47-årige mannen i februari 2019 blev anhållen under ett möte med en rysk underrättelseofficer på en restaurang i Stockholm, är dessvärre inte en engångsföreteelse.

Mönstret upprepas i andra skandinaviska länder, där företagsanställda har avslöjats med att under en period och vid upprepade tillfällen ha träffat en rysk underrättelseagent och lämnat ut känsliga uppgifter i utbyte mot betalning.

I Danmark blev en rysk kemiingenjör i maj 2021 dömd till tre års fängelse för att ha vidaresålt forskningsresultat till en person från en rysk underrättelsetjänst. Den ryska medborgaren var i ett antal år anställd på Danmarks Tekniske Universitet (DTU) och senare på företaget Serenergy. Serenergy är en pionjär inom upparbetning av grön vätgas och bränsleceller. Bränslecellerna omvandlar vätgas till elektrisk energi för en fossilfri energiteknik.

Även i Norge blev en 50-årig man i augusti 2020 åtalad för spionage efter att ha blivit arresterad på en restaurang i Oslo tillsammans med en rysk diplomat. Mannen var anställd på olje- och gasavdelningen i DNV GL, som bland annat testar och kontrollerar kvaliteten på utrustning i olje- och gasindustrin samt i den maritima industrin.

Dessa fall visar på ett ökat hot från industrispionage och att statliga aktörer i stigande grad är involverade. Under de senaste årtiondena har underrättelse- och säkerhetstjänster – med goda skäl – fokuserat på terroristhotet från icke-statliga aktörer, och även om underrättelse- och säkerhetstjänsterna i offentliga rapporter pekar på behovet av att stärka kontraspionageinsatserna är frågan om vi i de skandinaviska länderna är tillräckligt rustade för att möta utmaningarna?

Tyvärr är den traditionella synen att spionage är något som underrättelse- och säkerhetstjänsterna tar hand om, men om vi följer detta resonemang är det lite som att säga att det är polisens uppgift att förhindra inbrott och att man därför inte behöver låsa dörren för att hålla tjuven borta.

Med andra ord måste alla delar av samhället – även företag och forskningsinstitutioner – erkänna och förhålla sig till hotet. Globala resurser måste naturligtvis nyttjas och vi ska vara öppna för att samarbeta över landsgränser, vilket också omfattar att attrahera kompetenser från utlandet. Men det finns en annan sida av myntet som kräver uppmärksamhet om vi ska kunna undvika att främmande makter får oberättigad tillgång till och kan utnyttja industriella konkurrensfördelar och framtidsorienterade forskningsresultat.

Företag och forskningsinstitutioner måste därför öka medvetenheten om att de kan vara ett potentiellt mål för spionage.

Bra spionage är oftast det som offret inte inser har ägt rum. Spionagehotet är särskilt kopplat till länder som Ryssland, Kina och Iran, men man får inte vara naiv gällande det faktum att traditionellt vänligt sinnade länder också har ett intresse att ta till sig de nya möjligheter som globalisering och digitalisering innebär. Och då talar vi om länder med avancerade resurser som har både vilja och förmåga att få tillgång till sekretessbelagda uppgifter.

Det är fråga om en extrem maktobalans när statliga aktörer i allt större utsträckning är involverade i industrispionage. Men ökad medvetenhet om hotet skapar även möjligheter för ökad motståndskraft, och här är kunskapen om motåtgärder helt central.

Lika självklart som det är för en verksamhet att ha en god överblick över sina kritiska tillgångar, lika naturligt bör det vara att ha en överblick över de åtgärder som skyddar dessa tillgångar.

Under de senaste åren har jag sett flera exempel på hur bristande kunskap, ofta ackompanjerat av en viss grad av beröringsångest, bidrar till en ökad exponering för industrispionage. Till exempel kan bakgrundskontroller vid rekrytering av personal och forskare vara en bra långsiktig försäkring, särskilt om det kombineras med satsningar som syftar till att bygga upp och upprätthålla en sund säkerhetskultur.

Det innebär inte att alla ska mötas med misstänksamhet eller att man inte kan samarbeta med till exempel Ryssland eller Kina. Men företag bör ha tydliga ramverk och rutiner på plats, liksom man måste vara rustad till att genomföra ytterligare utredningar om något verkar ovanligt eller misstänkt.

Samtidigt måste man i den offentliga debatten ha modet att adressera och artikulera de utmaningar och sårbarheter som existerar när det kommer till industrispionage. Det ska vara möjligt att kunna tala öppet om spionagehotet från specifika länder utan rädsla för att förnärma någon.

Därför har både företag och politiker ett medansvar i debatten. Ju friare och öppnare samhällsdebatten om utmaningarna från industrispionage är, desto lättare är det att skapa en ökad medvetenhet om dessa utmaningar och få alla – även företag – till att dela ansvaret för att förebygga och bekämpa industrispionage.

 

Jacob Scharf

Direktör för CERTA Intelligence & Security, var tidigare generaldirektör för Politiets Efterretningstjeneste (PET) i Danmark 2007–2014

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Innehåll från SileonAnnons

Banker behöver växla upp tempot när BNPL-marknaden växer

I takt med konsumenternas ökande efterfrågan på flexibla betaltjänster växer marknaden för Buy Now Pay Later (BNPL) snabbt runt om i världen. Samtidigt är det många banker som halkar efter i utvecklingen och riskerar att tappa marknadsandelar om de inte agerar fort.

– Vi ser att bolag som kan erbjuda BNPL-tjänster växer och tar marknadsandelar från retailbankernas kaka där konsumentkredit är en viktig del av verksamheten. Det här gör att alla internationella banker, inklusive de svenska, nu måste börja agera på konsumenternas förändrade köpbeteenden och efterfrågan, och också börja erbjuda BNPL-tjänster, menar David Larsson, vd på Sileon.  

Det pågår ett tydligt skifte på betal- och kreditmarknaden där de yngre generationerna styr efterfrågan på den digitala och flexibla upplevelsen som BNPL-lösningar tillför. Enligt en rapport från Insider Intelligence i februari 2022 väntas marknaden för BNPL-tjänster nå ett transaktionsvärde på 680 miljarder dollar globalt redan år 2025*. Det innebär en fördubbling av den marknadsstorlek man prognostiserade för några år sedan. För att hänga med i trenden bör man dock agera snabbt, något som kan vara utmanande för banker.

– Svårigheterna för bankerna är att möta den här utvecklingen själva, då många av dem sitter fast i gammal, komplex infrastruktur. Det gör att det krävs stora resurser och tunga IT-investeringar för bankerna om de själva internt ska bygga upp en BNPL-plattform, säger David Larsson. 

Kort ”time to market”

Svenska Sileon, som verkar på den internationella marknaden, erbjuder sina kunder en flexibel och innovativ BNPL-plattform. Genom plattformen kan banker få tillgång till en fullt skalbar BNPL-funktionalitet i egen regi. 

– En BNPL-tjänst måste vara flexibel och det måste gå snabbt att få ut erbjudandet till marknaden. Med vår modulära SaaS-lösning kan bankerna lansera sitt BNPL-erbjudande på endast några veckor. Vår tjänst är enkel att använda, fullt skalbar och går att anpassa med olika erbjudanden till olika kundgrupper på olika marknader och i olika länder, förklarar David Larsson. 

Till skillnad från att bygga en BNPL-plattform internt, blir det oftast betydligt snabbare, enklare och billigare för banker att använda Sileons SaaS-lösning. Då BNPL-tjänsten är fullständigt modulär kan Sileons kunder välja om de vill använda delar av den för att utöka sitt eget betalerbjudande eller satsa på en helhetslösning.

– Vi är ganska ensamma om det här erbjudandet på marknaden. Väljer man Sileon får man även en framtidssäkring på köpet, då vi ligger i framkant och ständigt utvecklar tjänsten för att hela tiden möta konsumenternas ständigt föränderliga behov. Våra kunder kan känna sig trygga i att det är det här vi kan och som vi alla verkligen brinner för, avslutar David Larsson.  

Om Sileon

Sileon är ett globalt fintech-bolag som erbjuder en innovativ SaaS-baserad Buy Now Pay Later (BNPL) funktionalitet till banker, långivare och fintechs. Med Sileons modulära SaaS-lösning får kunder snabbt tillgång till en skalbar, kostnadseffektiv och API-baserad BNPL plattform – i egen regi.

Läs mer här 

*Statistik från Insider Intelligence, publicerad 3 februari 2022

 

Mer från Sileon

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Sileon och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera