ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS DI LIVE BEVAKNINGAR
ANNONS

Alecta-vd:n: Riksgälden måste börja ta gröna obligationer på allvar

  • FRANSKLÄXA. Frankrike emitterade 2017 den då största statliga gröna obligationen om initialt 7 miljarder euro. Vi vill dela med oss av några konkreta tips som vi mottagit i våra diskussioner med den franska riksgälden, skriver Magnus Billing och Åke Iverfeldt. Foto: Evelina Carborn, Anette Andersson

DEBATT. Riksgälden har gång efter annan uttalat sin skepsis mot att emittera statliga gröna obligationer. Det är med eftertryck vi nu vill be myndigheten att tänka om och inhämta lärdomar från sin franska motsvarighet, skriver Alectas vd Magnus Billing och Mistras vd Åke Iverfeldt.

I mars kom Klimatpolitiska rådets första årsrapport. Rådet inrättades som en del i det klimatpolitiska ramverket 2017, och inledde sin verksamhet under fjolåret. Rådet är ett oberoende expertorgan som ska utvärdera om regeringens politik främjar målet om noll utsläpp 2045.

I sin rapport konstaterar Rådet att Sveriges minskningstakt vad gäller utsläpp av växthusgaser har bromsat in och att det krävs betydande politiska åtgärder för att kunna nå målet.

Bland annat fokuserar Rådet på inrikes transporter som svarar för en tredjedel av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och pekar på att det finns såväl teknisk som ekonomisk potential att 2030 nå målet om 70 procent minskade utsläpp. Men det kräver fokuserade och omfattande insatser som kan främjas av tydlig politisk styrning.

I det här perspektivet ser vi att en statlig grön obligation kan vara en räkenskap över de klimatinsatser som riksdagen beslutar om i samband med budgeten, och kopplar långsiktiga svenska pensionskronor till en utveckling i samhällets realekonomi.

Riksgälden, den myndigheten som nu fått i uppdrag att se över möjligheterna för emission av en svensk statlig grön obligation, har gång efter annan uttalat sin skepsis mot arbetet.

Med tanke på hur viktigt arbetet är, och med inspiration från föregångsländer såsom Frankrike, vill vi säkerställa att myndigheten tar arbetet på största allvar.

I egenskap av långsiktiga aktörer och förvaltare av tjänstepensioner samt forskningskapital i en av staten skapad stiftelse vill vi uppmuntra Riksgälden i sitt arbete med att pröva möjligheterna för emission av en statlig grön obligation, att vara lyhörda för samtiden, och ta intryck av den franska motsvarigheten till Riksgäldens erfarenheter.

Vi vill därför dela med oss av några konkreta tips som vi mottagit i våra diskussioner med den franska riksgälden, AFT, och som i delar lyftes 2018 i den statliga offentliga utredning om marknaden för gröna obligationer, som leddes av Mats Andersson.

Sverige och Frankrike har sedan drygt ett och ett halvt år ett uttalat samarbete för grön utveckling, bland annat inom finans. Frankrike fick stor uppmärksamhet i slutet av 2017 när de emitterade den då största statliga gröna obligationen om initialt 7 miljarder euro och med en löptid på 22 år.

Den franska riksgälden AFT delar bland annat med sig av följande erfarenheter, som vi vill ge som medskick till Riksgälden:

Skapa ett tydligt ramverk och rapporteringsstruktur tidigt i processen för att säkra processens integritet oavsett politiskt läge.

Lägg särskild vikt vid att ramverket för gröna statliga obligationer är robust och uthålligt när nya vetenskapliga rön innebär en utveckling/förflyttning av vad som anses grönt.

Inom det franska ramverket ingår finansiering av satsningar på förnybar energi, energieffektiviseringar, hållbara transporter och andra insatser med tydlig miljövinning.

Likt i Frankrike är det inte möjligt i Sverige att öronmärka obligationsintäkter till specifika omställningsinvesteringar.

Det är en svaghet eftersom en direkt koppling mellan investerade pengar och dess effekt på klimatomställningen skapar tydlighet, tillförlighet och engagemang.

Det är viktigt att tidigt i processen ta fram struktur för en mycket transparent redovisning av vilka investeringar som kvalificerats som gröna, samt dess klimateffekter.

Etablera ett organ med hög vetenskaplig integritet med ansvar för att utvärdera arbetet löpande redan tidigt i processen. Det kan agera rådgivande i att avgöra vilka typer av investeringar som ska kvalificera som gröna utifrån en systemsyn och vid var given tid.

Beakta att prissättningen bör möta investerarnas krav på likviditet och vara i linje med den svenska statens traditionella obligationer. I den franska processen var statsräntekurvan riktmärket som bidrog till att obligationen kraftigt övertecknades.

Genom processen med att ta fram en statlig grön obligation och den regelbundna rapporteringen, kommer långsiktiga investerare och allmänheten kunna få en tydligare och mer samlad översikt över statliga investeringar i grönt utvecklingsarbete. Med avseende på kapitalvolymer, men också de åtgärder som regeringen vidtar för att främja klimat och miljö, samt vilka effekter som faktiskt uppnås – en bild som ofta är svår att få samlad, eftersom ansvaret ligger utspritt på olika departement.

Det här är en utveckling som vi är övertygade om att svenska medborgare och pensionssparare vill vara med i. Så det är med eftertryck vi nu vill be Riksgälden att beakta möjligheterna med en statlig grön obligation och dess värde i en omställning mot ett mer klimatanpassat samhälle.

Magnus Billing, vd Alecta
Åke Iverfeldt, vd Mistra, Stiftelsen för Miljöstrategisk Forskning

Läs svar från Riksgälden här. 

Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.
Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies