1515
Annons

Akut behov av reformer

DEBATT: Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur och BNP-tillväxten är relativt sett hög. Men tillståndet i ekonomin är långt ifrån så gott som många har velat påskina under det gångna året, skriver Entreprenörskapsforums Johan Eklund och Per Thulin.

DYSTRA UTSIKTER. Om produktiviteten ska förbättras krävs genomgripande reformer. Det finns ännu förslag från Lindbeckkommissionen och Globaliseringsrådet som är värda att lyfta.
DYSTRA UTSIKTER. Om produktiviteten ska förbättras krävs genomgripande reformer. Det finns ännu förslag från Lindbeckkommissionen och Globaliseringsrådet som är värda att lyfta.Foto:Johan Nilsson/TT

I en ny publikation från Entreprenörskapsforum, ”250 miljarder fattigare! Svensk produktivitetsutveckling 1950–2027”, skriver vi att svenskt välstånd med stor sannolikhet hade varit betydligt högre om Sverige på senare år förmått genomföra ekonomiska reformer i samma omfattning som skedde i samband med 1990-talskrisen.

Om Sverige hade bedrivit en mer effektivitets- och entreprenörskapsorienterad politik under de gångna två årtiondena hade vi haft möjligheter att befinna oss betydligt högre upp i den så kallade välståndsligan. Vi visar även vad de tilltagande matchningsproblemen och stigande vakanstalen – som är ett av våra största problem – kostar Sverige i form av uteblivna inkomster.

I dag är den svenska ekonomiska utvecklingen långtifrån så stark som de senaste BNP-siffrorna ger sken av. BNP per capita – vilket är ett bättre mått på produktivitets- och välståndsutveckling – utvecklas svagare och Sveriges ekonomiska försprång gentemot OECD-snittet har sedan krisen 2008 minskat. Sett på lite längre sikt framgår att den relativa försämringen sedan början av 1970-talet är dramatisk. Sverige placerade sig 1970 på plats fyra i OECD:s välståndsliga för att 2017 ha fallit till plats tolv.

Försämringen i arbetsmarknadens funktionssätt och de tilltagande matchningsproblemen motsvarar enligt våra beräkningar mer än 250 miljarder kronor. Sverige är med andra ord minst 250 miljarder kronor fattigare – eller har rättare sagt 250 miljarder lägre inkomster per år – än vad som vore möjligt. Det motsvarar 25.000 kronor per person. Beräkningarna ska tolkas med försiktighet, men de visar på magnituden av effektivitetsproblemen i vår ekonomi. Dessa 250 miljarder bedömer vi är en låg skattning av välståndsförlusterna.

I skrivande stund befinner sig Sverige, tillsammans med en stor del av världsekonomin, i en högkonjunktur som sannolikt går mot sitt slut. Enligt SCB:s tidiga sammanställning 2018 växte den svenska ekonomin under andra kvartalet i år med cirka 3,3 procent jämfört med andra kvartalet 2017.

Bakom dessa höga tillväxttal döljer sig en betydligt svagare utveckling av BNP per capita, som följer det faktum att befolkningen i Sverige har ökat relativt kraftigt. Under 2017 växte till exempel ekonomin med 2,3 procent samtidigt som befolkningen ökade med 1,3 procent. Sett över ett längre perspektiv ser svensk produktivitetsutveckling ut att bli historiskt låg, till och med sämre än under stagnationsåren på 1970-talet.

Till detta ska läggas att de ineffektiviteter och svagheter som svensk ekonomi har döljs av en huvudsakligen globalt bestämd högkonjunktur och en synnerligen expansiv penningpolitik. På sikt finns en risk att Sverige fortsätter sin kräftgång nedåt i välståndsligan.

Med en enkel analys belyser vi dels att Sverige presterar under sin ekonomiska potential och att detta har negativa välståndseffekter, dels att det finns två vägar till förbättring:

Genom att minska ineffektiviteten i den svenska ekonomin kan betydande vinster uppnås.

Genom att bedriva en ekonomisk politik som gynnar innovationer och entreprenörskap kan svensk ekonomi bli starkare och välståndet högre.

Under kommande mandatperiod finns ett uppdämt behov av att fokusera på frågor som rör den svenska produktiviteten. Detta kommer kräva en lika ambitiös och genomgripande reformagenda som den som följde 1990-talskrisen. Fokus i detta arbete bör inriktas på tillväxtens mikrofundament och incitamentsstrukturer i svensk ekonomi.

Många av de 113 reformförslag som Assar Lindbecks ekonomikommission lade fram 1993 får betraktas som utbudsreformer. Likaså hade Globaliseringsrådet 120 reformförslag 2009 med en tydlig koppling till ekonomins utbudssida. Bland dem finns fortfarande många idéer att lyfta. Det handlar om att angripa de källor till ineffektivitet som finns inom ett flertal områden i ekonomin: arbetsmarknaden, utbildningssystemet, näringspolitiken, bostadsmarknaden, infrastrukturen och skatterna. Dessa områden överlappar dessutom varandra på ett många gånger olyckligt sätt. Därtill krävs en politik som reducerar hinder för entreprenörskap, innovation och uppskalning.

Vår bild är alltså att Sverige har betydande behov av reformer av ekonomins mikrofundament och att tillståndet i ekonomin är långt ifrån så gott som många har velat påskina under det gångna året. Fördelningspolitik har fått företräde framför effektivitetsfrågor, vilket resulterat i att det finns mindre att fördela och att välfärden för majoriteten av svenska befolkningen är lägre än vad den annars hade varit.

Sverige har fallit tillbaka i välståndsligan och produktivitetsutvecklingen är historiskt låg. Detta syns genom en trendmässig nedgång i svensk produktivitetstillväxt, som är större än för de flesta andra OECD-länder, och att svensk BNP per capita i dag växer långsammast i Europa. Men med rätt och systematiskt utformad ekonomisk politik kan Sverige sannolikt återta sin position i välståndsligan.

Johan Eklund, vd, Entreprenörskapsforum och professor BTH samt JIBS
Per Thulin, forskare, Entreprenörskapsforum och ekon dr, KTH


Debatt: Demokratierna runt Östersjön måste samarbeta

Det har aldrig varit viktigare för de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön att flätas samman i långsiktiga samarbeten, skriver Peter Egardt, Anders Ljunggren och Pär Nuder

ordföranden i Samarbetsfonden Sverige-Estland.

Rysslands brutala invasionskrig i Ukraina har ritat om Europas säkerhetspolitiska karta. Men även dess ekonomiska. 

I takt med att sanktionerna mot Putin-regimen får effekt kommer handelsflödena till och från Ryssland med rätta att strypas. Samtidigt står världen redo för att bistå i återuppbyggnaden av Ukraina.

Om detta råder stor enighet. Men vi vill höja ett varningens finger för att Rysslands krig i ekonomiska termer riskerar att smitta av sig på andra länder, som för tre decennier sedan var underkastade rysksovjetisk ockupation. Det finns tecken som tyder på att utländska investeringar i Baltikum har bromsat upp. 

Estland, Lettland och Litauen har genomgått en remarkabel ekonomisk och politisk utveckling sedan 1991, då de baltiska staterna blev självständiga. Många företag, inte minst svenska, bidrog med omfattande investeringar som gjorde att det moderna Baltikums välstånd och välfärd kunde byggas upp.

I början fanns ett stort mått av solidaritet i ansträngningarna att stödja de pånyttfödda fria och självständiga republikerna. Men snart upptäckte utländska företag att Estland, Lettland och Litauen även var intressanta kommersiella marknader med en nyfiken och välutbildad arbetskraft. Efter femtio år i planekonomiska bojor kunde entreprenörskap och företagsamhet äntligen frigöras. 

Facit ser vi i dag, trettio år senare. Ekonomierna har växt och utländska investeringar och företag är en självklarhet i Estland, Lettland och Litauen. Samtidigt är de baltiska staterna respekterade medlemmar i EU, Euro-området och Nato, vilket bidrar till att göra dem till intressanta marknader för utländskt kapital långt utanför Östersjöregionen. 

Men sedan den 24 februari, då Ryssland invaderade Ukraina, har man i de baltiska staterna kunnat notera en ökad försiktighet bland utländska investerare: ”Vi vill avvakta och se vart geopolitiken tar vägen. De baltiska staterna var liksom Ukraina en del av Sovjetunionen”, är dessvärre en förekommande attityd.

Vi menar att denna tvehågsenhet bygger på okunskap och fördomar. Det var länge sedan som Estland, Lettland och Litauen var ”gamla Sovjet-republiker”. I själva verket är det lättare att bilda företag och göra affärer där än i många andra europeiska länder. Det har inte förändrats sedan Ryssland invaderade Ukraina. 

Vi är ordförande i de tre samarbetsfonder, som den svenska regeringen 2018 beslutade att inrätta i samband med att Estland, Lettland och Litauen firade 100 år. Fonderna, som är självständiga stiftelser, har till uppgift att främja utbytet mellan Sverige och de baltiska staterna. Särskild tonvikt ska läggas på nätverksbyggande mellan unga på ömse sidor om Östersjön. I fondernas ändamålsparagraf lyfts fram att entreprenörskap ska understödjas. 

Mot den här bakgrunden är vi mycket glada över att SEB och Swedbank – två stora svenska aktörer i Baltikum – har beslutat att under tre år stödja våra fonders ledarskapsprogram. De svenska bankernas långsiktiga engagemang i Estland, Lettland och Litauen är av avgörande betydelse för ländernas ekonomiska utveckling.

Ledarskapsprogrammet kommer att knyta samman unga ledare inom näringsliv, politik, kultur, akademin, frivilligorganisationer och offentlig sektor. Under tre års tid kommer över 150 av morgondagens ledare i våra länder att mötas och knyta band till nytta för hela Östersjöregionen. Vi behöver mer av detta. Kunskapen om varandra är för låg på ömse sidor om Östersjön. 

De finska och svenska ansökningarna om medlemskap i Nato kommer förstås att stärka relationerna mellan försvarsmakterna i regionen. Men Nato-gemenskapen kommer att smitta av sig på fler områden än de rent militära. Nya samverkansformer och affärsmöjligheter öppnar upp sig. 

Vi uppmanar fler svenska företag att följa i SEB:s och Swedbanks spår! Vi välkomnar fler företag att stödja de tre samarbetsfonderna. 

Nu är inte läge att dra ned på vare sig kontakter eller svenska investeringar i Estland, Lettland och Litauen. Tvärtom. Nu mer än någonsin måste de fullvärdiga demokratierna runt Östersjön flätas samman.

 

Peter Egardt

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Litauen

Anders Ljunggren

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Lettland

Pär Nuder

Ordförande i Samarbetsfonden Sverige-Estland

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?