Annons

Akut behov av reformer

DEBATT: Sveriges ekonomi befinner sig i en högkonjunktur och BNP-tillväxten är relativt sett hög. Men tillståndet i ekonomin är långt ifrån så gott som många har velat påskina under det gångna året, skriver Entreprenörskapsforums Johan Eklund och Per Thulin.

DYSTRA UTSIKTER. Om produktiviteten ska förbättras krävs genomgripande reformer. Det finns ännu förslag från Lindbeckkommissionen och Globaliseringsrådet som är värda att lyfta.
DYSTRA UTSIKTER. Om produktiviteten ska förbättras krävs genomgripande reformer. Det finns ännu förslag från Lindbeckkommissionen och Globaliseringsrådet som är värda att lyfta.Foto:Johan Nilsson/TT

I en ny publikation från Entreprenörskapsforum, ”250 miljarder fattigare! Svensk produktivitetsutveckling 1950–2027”, skriver vi att svenskt välstånd med stor sannolikhet hade varit betydligt högre om Sverige på senare år förmått genomföra ekonomiska reformer i samma omfattning som skedde i samband med 1990-talskrisen.

Om Sverige hade bedrivit en mer effektivitets- och entreprenörskapsorienterad politik under de gångna två årtiondena hade vi haft möjligheter att befinna oss betydligt högre upp i den så kallade välståndsligan. Vi visar även vad de tilltagande matchningsproblemen och stigande vakanstalen – som är ett av våra största problem – kostar Sverige i form av uteblivna inkomster.

I dag är den svenska ekonomiska utvecklingen långtifrån så stark som de senaste BNP-siffrorna ger sken av. BNP per capita – vilket är ett bättre mått på produktivitets- och välståndsutveckling – utvecklas svagare och Sveriges ekonomiska försprång gentemot OECD-snittet har sedan krisen 2008 minskat. Sett på lite längre sikt framgår att den relativa försämringen sedan början av 1970-talet är dramatisk. Sverige placerade sig 1970 på plats fyra i OECD:s välståndsliga för att 2017 ha fallit till plats tolv.

Försämringen i arbetsmarknadens funktionssätt och de tilltagande matchningsproblemen motsvarar enligt våra beräkningar mer än 250 miljarder kronor. Sverige är med andra ord minst 250 miljarder kronor fattigare – eller har rättare sagt 250 miljarder lägre inkomster per år – än vad som vore möjligt. Det motsvarar 25.000 kronor per person. Beräkningarna ska tolkas med försiktighet, men de visar på magnituden av effektivitetsproblemen i vår ekonomi. Dessa 250 miljarder bedömer vi är en låg skattning av välståndsförlusterna.

I skrivande stund befinner sig Sverige, tillsammans med en stor del av världsekonomin, i en högkonjunktur som sannolikt går mot sitt slut. Enligt SCB:s tidiga sammanställning 2018 växte den svenska ekonomin under andra kvartalet i år med cirka 3,3 procent jämfört med andra kvartalet 2017.

Bakom dessa höga tillväxttal döljer sig en betydligt svagare utveckling av BNP per capita, som följer det faktum att befolkningen i Sverige har ökat relativt kraftigt. Under 2017 växte till exempel ekonomin med 2,3 procent samtidigt som befolkningen ökade med 1,3 procent. Sett över ett längre perspektiv ser svensk produktivitetsutveckling ut att bli historiskt låg, till och med sämre än under stagnationsåren på 1970-talet.

Till detta ska läggas att de ineffektiviteter och svagheter som svensk ekonomi har döljs av en huvudsakligen globalt bestämd högkonjunktur och en synnerligen expansiv penningpolitik. På sikt finns en risk att Sverige fortsätter sin kräftgång nedåt i välståndsligan.

Med en enkel analys belyser vi dels att Sverige presterar under sin ekonomiska potential och att detta har negativa välståndseffekter, dels att det finns två vägar till förbättring:

Genom att minska ineffektiviteten i den svenska ekonomin kan betydande vinster uppnås.

Genom att bedriva en ekonomisk politik som gynnar innovationer och entreprenörskap kan svensk ekonomi bli starkare och välståndet högre.

Under kommande mandatperiod finns ett uppdämt behov av att fokusera på frågor som rör den svenska produktiviteten. Detta kommer kräva en lika ambitiös och genomgripande reformagenda som den som följde 1990-talskrisen. Fokus i detta arbete bör inriktas på tillväxtens mikrofundament och incitamentsstrukturer i svensk ekonomi.

Många av de 113 reformförslag som Assar Lindbecks ekonomikommission lade fram 1993 får betraktas som utbudsreformer. Likaså hade Globaliseringsrådet 120 reformförslag 2009 med en tydlig koppling till ekonomins utbudssida. Bland dem finns fortfarande många idéer att lyfta. Det handlar om att angripa de källor till ineffektivitet som finns inom ett flertal områden i ekonomin: arbetsmarknaden, utbildningssystemet, näringspolitiken, bostadsmarknaden, infrastrukturen och skatterna. Dessa områden överlappar dessutom varandra på ett många gånger olyckligt sätt. Därtill krävs en politik som reducerar hinder för entreprenörskap, innovation och uppskalning.

Vår bild är alltså att Sverige har betydande behov av reformer av ekonomins mikrofundament och att tillståndet i ekonomin är långt ifrån så gott som många har velat påskina under det gångna året. Fördelningspolitik har fått företräde framför effektivitetsfrågor, vilket resulterat i att det finns mindre att fördela och att välfärden för majoriteten av svenska befolkningen är lägre än vad den annars hade varit.

Sverige har fallit tillbaka i välståndsligan och produktivitetsutvecklingen är historiskt låg. Detta syns genom en trendmässig nedgång i svensk produktivitetstillväxt, som är större än för de flesta andra OECD-länder, och att svensk BNP per capita i dag växer långsammast i Europa. Men med rätt och systematiskt utformad ekonomisk politik kan Sverige sannolikt återta sin position i välståndsligan.

Johan Eklund, vd, Entreprenörskapsforum och professor BTH samt JIBS
Per Thulin, forskare, Entreprenörskapsforum och ekon dr, KTH


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RegSmart Life ScienceAnnons

Stort behov av regulatorisk kunskap inom läkemedelsindustrin

Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.
Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare och Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare, RegSmart Life Science.

En möjliggörare med gedigen regulatorisk grund från både myndighet och industri. Så beskriver RegSmart Life Science grundare, Marie Gårdmark och Agneta Larhed, bolaget som hjälper både företag och forskare med allt från produktutveckling till regulatoriska frågor. 

Det var redan på apotekarutbildningen vid Uppsala universitet som Marie Gårdmark och Agneta Larhed lärde känna varandra. I dag har Marie en bred bakgrund inom läkemedelsutveckling och regulatoriska frågeställningar och Agneta har stor erfarenhet inom formuleringsutveckling av läkemedel – en riktigt bra kombination enligt de själva: 

– Vi kommer båda från tjänster på Läkemedelsverket. Jag var chef för tillståndsverksamheten rörande läkemedel och Agneta var vetenskapligt ansvarig inom området farmaci och bioteknologi. Under våra år på myndigheten såg vi att det fanns ett stort behov av regulatorisk kunskap inom industrin, framförallt bland småföretagare och forskare. Det sådde fröet till RegSmart. När erbjudandet kom att starta ett bolag tillsammans med Center for Translational Research så kändes det som ett enkelt beslut, säger Marie Gårdmark, Farm Dr, vd och grundare. 

– Det som gör oss unika på marknaden är vår bredd. Vi balanserar regulatoriska, vetenskapliga och kommersiella behov och förutsättningar vilket är värdefullt i arbetet med så väl tidig utveckling som inför marknadsgodkännande. Jag och Marie kompletterar varandra och vi har ett bra helhetsperspektiv med fokus på företagens mål, tillägger Agneta Larhed, Farm Dr, senior konsult och grundare. 

Använda riktlinjer på rätt sätt

Just helhetsperspektivet är extra viktigt poängterar Marie Gårdmark. Det gäller att utgå från vilka produkter som bolaget faktiskt vill ha ut på marknaden i slutändan – något som mindre företag inte alltid tänker på: 

– De blir lätt uppslukade av den fas som de befinner sig i just nu och inför de problem de möter dagligdags. Genom att istället ha ett klart affärsmål med sin produkt från start, blir det lättare att förstå vad man behöver göra för att nå dit. Här är det viktigt att veta hur man kan ta hjälp av riktlinjer och regler under resans gång för att uppnå sina kommersiella intressen, säger Marie Gårdmark. 

Men, det handlar inte bara om att läsa riktlinjer – det  gäller också att förstå sammanhanget, säger Agneta Larhed. RegSmarts roll är att vara lösningsfokuserade och deras arbete går snarare ut på att förstå syftet med riktlinjerna, och hjälpa kunden att förstå vart lagstiftningen är på väg. 

– Då får man bättre koll på vad man behöver eller inte behöver göra, och kan se både närliggande risker och möjligheter i utvecklingsarbetet. Vi har tre ledord som vi utgår från: vetenskaplighet, regulatorisk relevans och fit for purpose. Fit for purpose innebär att man utgår ifrån det man vill uppnå och därefter bestämmer vilka studier eller tester man ska göra istället för att bara hålla sig fast vid en riktlinje och göra som man alltid har gjort, säger Marie Gårdmark. 

Stort engagemang och framåtanda 

I augusti firar bolaget ett år och utvecklingen har varit över de båda grundarnas förväntan. De har nyligen rekryterat tre nya spetskompetenser som ska täcka upp inom dels det medicintekniska området, dels inom läkemedelstillverkning. 

– Det är väldigt roligt att få ta del av så många spännande idéer från företag och forskare som jobbar med alla dessa fantastiska utvecklingsprojekt inom läkemedel och medicinteknik. Det finns ett sådant engagemang och en stark framåtanda, vilket är härligt att kunna vara en del av! säger Agneta Larhed.

– För oss är det viktigt att bidra till utvecklingen av life science-sektorn i Sverige och det är något som vi gör på olika sätt. Det kan till exempel handla om att hjälpa små forskande företag med regulatorisk kunskap så tidigt som möjligt i utvecklingsprocessen. Det regulatoriska behöver inte förhindra eller försvåra – det gäller bara att fokusera på sin produkt och se möjligheterna, avslutar Marie Gårdmark.

Fakta RegSmart Life Science
RegSmart Life Science AB bildades i augusti 2019. Företaget är en del av koncernen Center for Translational Research tillsammans med Clinical Trial Consultants, Lablytica och ClinSmart. I dagsläget har företaget fem anställda och kontor i Uppsala. RegSmart täcker regulatoriska frågeställningar för både läkemedel och medicintekniska produkter och har en global inriktning med fokus på den europiska och amerikanska marknaden.
EXTERN LÄNK: Läs mer här 

Mer från RegSmart Life Science

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med RegSmart Life Science och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?