1515

”Aggressiva affärsmodeller driver människor in i skuldfällan”

Den växande överskuldsättningen kräver effektiva politiska åtgärder för att komma till rätta med vissa långivares aggressiva affärsmodeller. Regeringen bör nu tillsätta en bred statlig utredning, där olika insatser som skulle kunna minska överskuldsättningen ställs mot varandra, skriver Gabriella Göransson och Jukka Ruuska från affärs- och kreditinformationsföretaget UC.

Foto:Fredrik Sandberg / TT

Kronofogdens statistik visar att det finns drygt 400 000 skuldsatta personer i Sverige som inte har lyckats betala tillbaka sina lån. Konsekvenserna för den som är skuldsatt kan vara katastrofala. Oro inför privatekonomin, skamkänslor, sociala problem, stress och ohälsa är vanligt.

Överskuldsättningen innebär också mycket stora samhällskostnader. Redan år 2008 uppskattade Kronofogden de kostnader som beror på produktionsbortfall och sjukvårdskostnader till 30–50 miljarder kronor per år.

För att minska överskuldsättningen krävs effektiva politiska åtgärder. Just nu står ett förslag i centrum av den politiska debatten. Flera riksdagsledamöter, myndigheter, företag och organisationer driver på för att regeringen ska tillsätta en utredning om att införa ett statligt skuldregister.

Det föreslagna skuldregistret ska innehålla information om alla svenskars samtliga skulder. Tanken är att om kreditgivare kan få se alla skulder den som ansöker om ett lån har, så kan de fatta mer ansvarsfulla kreditbeslut.

I Sverige finns i dag flera privata kreditupplysningsföretag som har, eller har möjlighet att ha, egna kreditregister med information om svenskarnas lån. Denna information ingår i de kreditupplysningar som långivare köper från oss när de ska fatta beslut om en låneansökan från en privatperson. Inget kreditupplysningsföretag har dock ett heltäckande kreditregister. UC:s kreditregister är det mest kompletta, med 100-procentig täckning av säkrade bolån och 98-procentig täckning av konsumtionslån.

Om det införs ett statligt skuldregister så skulle det relativt sett kunna missgynna oss på UC, eftersom vi i dag har det mest kompletta kreditregistret, medan det skulle kunna gynna våra konkurrenter eftersom de i dag inte kan konkurrera med samma kvalitet som vi. Vilka kreditupplysningsföretag som gynnas beror dock mycket på hur det statliga skuldregistret utformas.

Syftet med UC:s affärsverksamhet är att minska överskuldsättningen i samhället. Vi tycker att det vore djupt olyckligt om frågan om överskuldsättning och ett eventuellt statligt skuldregister reduceras till en dragkamp mellan olika kommersiella egenintressen. Debatten måste i stället föras utifrån ett samhällsperspektiv, med det övergripande syftet att skydda människor från att hamna i överskuldsättning.

Ur det perspektivet är en fördel med ett statligt skuldregister att det skulle kunna tvinga alla kreditgivare att rapportera in sina krediter så att registret blir heltäckande. Det skulle vara en förbättring mot dagens situation, då det av naturliga skäl inte går att tvinga kreditgivare att rapportera in lån till ett privat kreditupplysningsföretag. Det är också därför som UC:s kreditregister enbart har 98-procentig och inte 100-procentig täckning av konsumtionslån.

När det gäller alla statliga insatser – och särskilt de som kostar skattepengar – är det viktigt att ställa olika möjliga åtgärder mot varandra och välja de som bedöms ha störst effekt. I frågan om ett eventuellt statligt skuldregister är UC:s bedömning att ett sådant skulle ha marginell effekt på överskuldsättningen. Detta eftersom mer information i sig inte skulle minska den osunda kreditgivningen.

Huvudorsaken till överskuldsättningen ligger i att vissa företag som ger så kallade konsumtionslån har affärsmodeller som bygger på högt risktagande. De tar så hög ränta, ibland upp till 40 procent, att de går med vinst även om en stor andel av låntagarna inte kan betala tillbaka. Därför ger de också lån till personer som egentligen inte bör få lån.

Om vi lyckas påverka dessa kreditgivares aggressiva affärsmodeller – ja, då kommer vi att ha kommit långt när det gäller att minska överskuldsättningen. Här skulle ett statligt skuldregister inte ha någon som helst effekt. Vad som krävs är i stället politiska åtgärder som gör det mindre ekonomiskt attraktivt för kreditgivare att låna ut pengar till personer som har hög risk att inte kunna betala tillbaka. Det kan till exempel handla om att införa en absolut preskriptionstid på konsumtionslån eller att ändra avräkningsreglerna för skuldsatta hos Kronofogden.

Därutöver har Konsumentverket gett flera intressanta förslag på politiska åtgärder som kan minska överskuldsättningen, bland annat att skulder hos inkassobolag ska synliggöras i kreditupplysningar och att spel på all form av kredit ska förbjudas.

För att minska överskuldsättningen krävs effektiva politiska åtgärder på många områden. Regeringen bör därför inte begränsa en utredning till ett eventuellt statligt skuldregister. Utredningen bör i stället få ett brett mandat att undersöka olika möjliga åtgärder, inklusive ett eventuellt statligt skuldregister, för att minska överskuldsättningen. På så sätt kan utredningen göra en samlad bedömning och föreslå de medmänskligt och samhällsekonomiskt mest effektiva åtgärderna.

En bred utredning om överskuldsättning skulle ha stort stöd bland både allmänheten och riksdagsledamöter, enligt en Sifoundersökning och en riksdagsenkät genomförd av UC. Fyra av fem svenskar och 69 av 72 svarande riksdagsledamöter tycker att en statlig utredning om hur överskuldsättningen kan minska är ett bra förslag.

Vi på UC har svårt att se att det skulle finnas ett enda vettigt argument mot en sådan bred utredning. Tvärtom borde alla aktörer som verkligen menar allvar med att vilja minska överskuldsättningen – politiker, myndigheter, företag och organisationer – välkomna vårt förslag.

Konsumenternas överskuldsättning ökade enbart under förra året med 4,6 miljarder kronor. Vi har därför en konkret fråga till Sveriges finansmarknadsminister Åsa Lindhagen: Vill du låta utreda hur överskuldsättningen kan minska?

 

Gabriella Göransson, vice vd och kreditinformationschef, UC AB

Jukka Ruuska, vd, UC AB


Innehåll från WintAnnons

När är bästa tiden att starta bolag? Nu! Tycker Wint!

Visserligen går visan ”juli, augusti och september, härlig sommar är det då”, men det är väl ändå en sanning med modifikation. När augusti är över är i alla fall jobbhösten här. Kanske är semestern precis slut och istället har funderingarna kring jobbet tagit vid. Kanske förde sommaren med sig en tanke om att leva den där drömmen, våga satsa helt eller bara våga prova lite, vid sidan om. Och kanske känns tanken på ett eget aktiebolag lite avlägsen. Men, om inte nu, så när är det då dags att starta aktiebolag?

– Vi tycker inte att det finns någon anledning att vänta, tvärtom. Du kan ju fortsätta som anställd och samtidigt starta ett aktiebolag. De två har ingenting med varandra att göra, säger Ulrika Ahl, Marknadschef på den automatiserade bokföringstjänsten Wint. Vi är ekonomitjänsten som gör det enkelt att starta bolag. Vi på Wint har breddat vårt erbjudande de senaste månaderna och erbjuder nu de som vill starta ett nytt bolag mer hjälp på traven. För även om det kanske inte låter så svårt är det mängder av punkter på att göra listan som måste bockas av i rätt ordning, fortsätter Ulrika.

Läs också: Så kan du få ett kostnadsfritt AB från Wint

Allt som behövs är ditt aktiekapital

För att själv starta ett aktiebolag i Sverige idag behöver alla minst 25 000 kronor i aktiekapital. Bestäm dig. Skapa stiftelseurkunden och gör en bolagsordning. Starta bankkonto och sätt in ditt aktiekapital och få ett bankintyg. Skriv under stiftelseurkunden och efter det behöver ditt bolag registreras hos Bolagsverket och verksamt.se. Där går det kanske att tro att det är färdigt, men nej, då behöver du teckna och upprätta aktier, anmäla en verklig huvudman och så betala alla avgifter också. Sen är det bara att vänta. Under sommaren har handläggningstiderna nämligen blivit långa och det tar tid innan allt godkänts av respektive myndighet.

Ja, det går att hitta tusen anledningar att inte starta aktiebolag, både för att det känns krångligt men också för att det tar tid. Kontakter med banken, Skatteverket och Bolagsverket är tidskrävande och mest av allt känns det som en lång lista av saker som bara slukar energi. Myndigheter är svåra att få tag på, papper ska signeras och det ska öppnas konton och nya bankavtal. Och så ska man våga.

Lagerbolag gör det möjligt att vara igång nästan direkt

Har du modet räcker det numera med att ha 25 000 kronor att stoppa in i ditt aktiekapital. Det är pengar som alltid behövs för att starta upp, de kan inte delas upp och måste finnas tillgängliga från start.

– Aktiekapitalet, det är allt som behöver finnas på plats för att du ska vara igång. Vi gillar inte att vänta. Vem gör det? Det bästa är ju att ha bestämt sig och känna att något händer! Därför har vi den här lösningen med att vi ger dig som vill starta ett helt nytt bolag ett lagerbolag. Då är allt som går att förbereda förberett. Genom att vi erbjuder nya kunder ett aktiebolag finns det ingen tid mellan beslut och att kunna kontakta sin första kund, berättar Ulrika

En annan fördel att inte vänta tills efter årsskiftet är möjligheten att ta utdelning tidigare.

– Du får bara ta utdelning vid varje årsbokslut vid årsskiftet, och även om det är lite sorgligt att nyårsafton bara är fyra månader bort, gör det att du kan ta din första utdelning om 16 månader, istället för om 24 som du behöver vänta om du startar i januari.

– Det är enkelt att starta företag.

Ta reda på hur du kan starta bolag genom Wint

 

Mer från Wint

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Wint och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?