1515

Äganderätten attackeras av staten på flera fronter

DEBATT. Äganderätten är en grundsten i den svenska rättsordningen men hotas av godtyckliga inskränkningar på flera håll. Det måste bli tydligt i ny lag att alla skall ha en effektiv möjlighet att överklaga myndighetsbeslut till domstol – inte till regeringen – när staten inkräktar på den, skriver affärsjuristen Claes Sjölin.

Äganderättens betydelse för ekonomisk utveckling är helt grundläggande och är en av grundstenarna för vår rättsordning. Ingen skall behöva tåla att det allmänna inskränker användningen av mark. När äganderättsinskränkningar tillåts genom expropriation, eller ”annat sådant förfogande”, skall staten ersätta förlusten fullt ut. Samma rätt till ersättning gäller vid åtgärder som liknar expropriation, som när mark tas i anspråk för till exempel naturreservat, allmän väg eller lekplats.

Senare års erfarenheter har emellertid lärt oss att andra intressen tar över inom vissa områden. Ett sådant område handlar om missriktade miljökrav när skogsägare förbjuds att avverka sin skog. Ett annat gäller att strandskydd inskränker fastighetsägares användning av sin mark utan kompensation.

Utvidgade strandskyddsområden från 100 till 300 meter har drabbat många och debatterats flitigt sedan länsstyrelser runt om i landet beslutade om sådana skyddsområden 2014.

Ett sådant länsstyrelsebeslut drabbade häromåret en mindre fastighet avsedd för bostadsändamål, med nyanlagt kommunalt vatten och avlopp i tomtgränsen, som efter beslutet blivit värdelös.

Efter överklagande viftade regeringen bort äganderättsskyddet med motiveringen att regeringen ”inte kan” pröva rätten till ersättning.

För det lilla fastighetsbolaget som äger fastigheten och som planerat att bygga småhus i den växande kommunen, återstod att gå vidare till Högsta förvaltningsdomstolen, vars dom avkunnades mer än tre år efter länsstyrelsens beslut.

Domen är ingen uppmuntrande läsning. Någon rätt till ersättning för brott mot äganderättsskyddet fick bolaget inte. Att de tog mer än tre år att få en domstolsprövning skall enligt Högsta domstolen ge rätt till ersättning, men inte så enligt Högsta förvaltningsdomstolens mening.

I februari 2017 riktade fastighetsbolaget skadeståndsanspråk till Justitiekanslern. Vanligtvis skall JK meddela beslut inom sex månader, men här dröjde det närmare två år innan bolaget fick sina anspråk prövade i sak av staten. Att JK, som ju är statens ombud, ”funderade” så länge har olika skäl. Vad skulle hända om JK tvingades medge ens ett blygsamt skadestånd? I stort sett varje litet kustavsnitt och vattendrag berörs ju av strandskydd. Många drabbade strandägare skulle sannolikt ”haka på” bolaget i fråga.

I den principiellt viktiga frågan om ersättning för statens äganderättskränkning konstaterade JK att staten visserligen inskränkt bolagets rätt till sin fastighet, men tyckte ändå inte att detta stred mot äganderättsskyddet. Någon motivering för den ståndpunkten lämnade JK inte. Inte med ett ord berörs betydelsen av HD:s prejudikat om att staten skall ”avhålla sig från” att inkräkta på grundläggande rättigheter, att alla skall ha en effektiv möjlighet att överklaga myndighetsbeslut till domstol ”så fort” staten kränker en konventionsrättighet, eller att rätten till en rättvis rättegång gäller i ”alla rättegångar i domstol”.

Oroande röster höjs också om politiserade utredningar. I januari riktade Stefan Johansson och Ulf Stenberg på SvD debatt (24/1) kritik mot en utredning gällande bostadsbyggande, i vilken den statliga utredaren och vänsterpartisten Nooshi Dadgostar på fullt allvar föreslår att kommuner, efter beslut av länsstyrelse, skall kunna lösa in privat mark utan ersättning.

Hur det blivit så här illa kan diskuteras. Frågan är hur det skall gå att vända utvecklingen och få stopp på förfallet. På justitiedepartementet är man klar över att betydande lagändringar krävs. Det måste bli tydligt i ny lag att alla skall ha en effektiv möjlighet att överklaga myndighetsbeslut till domstol – inte till regeringen – när staten kränker en konventionsrättighet, och att man i den domstolen tillförsäkras en rättvis rättegång.

Regeringen säger sig ”följa rättsutvecklingen noga”, vilket i klartext betyder att det inte är tal om några lagändringar förrän staten förlorar en rättighetstvist i allmän domstol. En sådan skamlös attityd är förfärande: mänskliga rättigheter som inkräktar på statens intressen hålls på avstånd. Och ändamålet helgar medlen.

Claes Sjölin, affärsjurist


Innehåll från PrimeQAnnons

Framtidens nya normer stavas molntjänster

Covid-19 har minst sagt påverkat – och som följd förändrat – hela världen. Vi har behövt skapa dramatiska förändringar kring hur vi lever, interagerar och gör affärer. Personlig kontakt kommer fortfarande vara viktig, men för att kunna utvecklas och nå de resultat vi önskar behöver vi rätt förutsättningar. I många fall, och framförallt i framtiden, innebär rätt förutsättningar verktyg som möjliggör och förenklar vårt arbete. En grundförutsättning kommer att vara molntjänster – nu mer än någonsin.

– Molntjänster är ofta enkla att implementera och ta till sig, vilket tydligt bevisats i coronatider. De företag som lyckas anpassa sig till den nya verkligheten och tar till sig nya verktyg och arbetssätt är de som klarat sig bäst i den nya ordningen. Utan verktyg som Teams och Zoom hade samarbete och produktivitet stannat av totalt för många företag, säger Jörgen Svensson, affärsområdeschef IT på PrimeQ.

Svenska PrimeQ som specialiserat sig på innovativa paketerade produkter och tjänster inom IT, telefoni, ekonomi och affärssystem ser en stor produktivitetsökning hos sina kunder.

– Vi ser även en ökad innovationskraft och ett ökat intresse för tjänster som automatiserar och förenklar. Det är väldigt spännande att se utvecklingen hos våra kunder och ett fokus som skiftar från ”smör och bröd” till mer innovativa tjänster som exempelvis Microsoft Power Platform med sina ”zero/low code development-tools”, säger Jörgen Svensson.

Ett konkret exempel är en app som bokar arbetsplatser – ett behov som uppstått och ökat i och med de senaste årets händelser. Med traditionella arbetssätt skulle det kunna ta upp till flera månader att få igång en app som denna, men med moderna molntjänster kan man säkerställa att produktionen görs på bara några timmar. 

Se möjligheter och ta vara på momentum

– När vi sakta går tillbaka till en mer normaliserad vardag tror vi att medvetna val är nyckeln till framgång. Medvetna val när det gäller strategi och implementering av molntjänster, men även arbetssätt och processer. Vårt tips är att noga tänka igenom vilka erfarenheter ni vill ta med er från covid-19 och använda det momentum som skapats. Reflektera över vad ni gjort bra och hur ni vill jobba när samhället återgår till ett mer normalt samhälle, säger Jörgen Svensson.

Även om man kan se många positiva effekter till följd av den snabba utvecklingen så har det varit ont om tid för reflektion och analys. Det har inte funnits tid för företagen att göra genomtänkta, medvetna och strategiska val vid införande av nya molntjänster. I vissa fall ser vi även att säkerheten har blivit lidande som följd av detta. Beslut måste fattas och då är det är lätt hänt att man är rädd att missa tåget och blir stressad. 

– Ta ett steg tillbaka och fundera igenom strategin kring er resa mot molnet. Glöm inte de mjuka värdena för en långsiktigt hållbar och lyckad förändringsresa, säger Jörgen Svensson.

Läs mer om PrimeQ på www.primeq.se

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med PrimeQ och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?