Annons

Accelerera industrins fortbildning nu

DEBATT. Om Sverige ska stå sig i den globala konkurrensen behöver minst hälften av dem som arbetar i industrin fortbildas. Regeringen bör nu ta chansen att sätta en bra modell för det livslånga lärandet, anser bland andra vd:arna för Ericsson, AB Volvo, Volvo Cars, Scania och SKF.

RUSTA UPP. När många industriarbetare är korttidspermitterade är det ett gyllene tillfälle för fortbildning.
RUSTA UPP. När många industriarbetare är korttidspermitterade är det ett gyllene tillfälle för fortbildning.Foto:Fredrik Sandberg/TT

När den tekniska utvecklingen går framåt förändras industriföretagens förutsättningar och kompetensbehov. Beräkningar från World Economic Forum visar att minst hälften av alla som arbetar i industrin behöver fortbildning för att fullt ut kunna utnyttja den industriella digitaliseringens möjligheter. Men för bara ett halvår sedan var en massiv fortbildningsinsats omöjlig, industrin gick på högvarv. I dag är läget dramatiskt annorlunda.

Coronakrisen har öppnat upp en värdefull möjlighet för industriföretagen att fortbilda sina medarbetare. Det är viktigt att poängtera att detta är något annat än den kompetensutveckling som företagen arbetar med löpande. De flesta medarbetarna behöver från en månad upp till ett år av högskolestudier. Totalt motsvarar fortbildningsbehovet i industrin 150.000 helårsutbildningar. Som jämförelse genomför Chalmers, KTH och Luleå Tekniska Universitet sammanlagt varje år drygt 25.000 helårsutbildningar.

Samtidigt som delar av industrin står stilla har svenska universitet och högskolor blixtsnabbt ställt om hela sitt utbud så att all utbildning genomförs på distans. Vi befinner oss just nu i ett unikt läge där industrins medarbetare kan lägga stor del av sin tid på fortbildning samtidigt som universiteten ställt om sina utbildningar på ett sätt som gör att de snabbt går att skala upp för nya målgrupper.

Erfarenheter från Vinnovas strategiska innovationsprogram Produktion 2030 visar att ett modulbaserat kursutbud är en nyckel för att snabbt skala upp och skräddarsy kunskapsspridning för olika målgrupper och behov – parallellt för yrkesverksamma och grundutbildningens studenter. Det kan handla om utbildningsmoduler för 5g i tillverkning, AI för underhåll av maskiner eller om hur robotar kan samarbeta med människor.

Men så länge lärosätena saknar riktade resurser för att ta hand om de tusentals ingenjörer som behöver fortbildning så kommer begreppet livslångt lärande inte vara annat än ett utbildningspolitiskt buzzword. Nuvarande modell – där staten inte tydligt tar sin del av fortbildningsansvaret – är ett hot mot Sveriges långsiktiga konkurrenskraft, särskilt som vi nu riskerar att gå miste om potentialen i att många medarbetare är korttidspermitterade.

Det kommer snart en tid när samhället sakta men säkert återgår till det normala. Då behöver svenska företag stå rustade med kunskap för att möta den nya globala konkurrensen från de länder som passat på att bygga upp sin styrka under krisen. Vår uppfattning om den långsiktiga potentialen för livslångt lärande i svensk industri är att 100.000 yrkesverksamma årligen behöver genomföra någon form av utbildningsinsats i lärosätenas regi.

Det är lovvärt men otillräckligt att regeringen avser att tydliggöra lärosätenas roll för det livslånga lärandet. Vad som krävs är konkreta uppdrag och rätt förutsättningar till de tekniska lärosäten som har förmågan att snabbt erbjuda individuell fortbildning till yrkesverksamma i industrin. Om det kan integreras med grundutbildningsuppdraget, och fungera som ett modulbaserat kursutbud, står lärosätena beredda.

Lyckas vi med detta så får svensk industri ett kunskapsförsprång när samhället väl startar upp.

Ulrika Lindstrand, ordförande, Sveriges Ingenjörer

Klas Wåhlberg, vd, Teknikföretagen 

Sigbritt Karlsson, rektor, KTH

Stefan Bengtsson, rektor, Chalmers

Birgitta Bergvall-Kåreborn, rektor, Luleå tekniska universitet 

Börje Ekholm, vd, Ericsson

Martin Lundstedt, vd, AB Volvo

Håkan Samuelsson, vd, Volvo Cars

Henrik Henriksson, vd, Scania

Alrik Danielsson, vd, SKF


Detta är en debatt- och opinionstext. Åsikterna som uttrycks är skribentens egna.

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?