ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Innehåll från Stockholm Exergi

Stockholm Exergi bryter ny mark på vägen mot ett klimatneutralt samhälle

  • Erik Dahlén, ansvarig för forskning och utveckling på Stockholm Exergi.

Som ett av de första bolagen i världen har Stockholm Exergi tagit fram en möjlig lösning för hur vi kan gå från minskade koldioxidutsläpp till minusutsläpp. Med hjälp av nya metoder för Bio-CCS och biokol hoppas Stockholm Exergi bidra till att sakta ner den globala uppvärmningen.

Stockholm Exergi arbetar för att göra de tekniska systemen i samhället mer effektiva tillsammans, med huvudfokus på energisystemet. Bolaget har under många år haft ett starkt fokus på att utveckla hållbara tekniker och lösningar för att klimatkompensera sina utsläpp, exempelvis genom traditionell CCS, men har nu utökat sitt fokus till att även motverka utsläpp som uppstått på annan plats genom bio-CCS och biokol.

– Vi började sondera möjligheterna för bio-CCS tidigt. Tekniken testade vi med fossil verksamhet på kolpanna redan 2007, för att minska våra egna utsläpp, och då fick vi en avskiljningsgrad på 97 procent. Det var ett fantastiskt bra resultat och utifrån det har vi därefter granskat en mängd olika tillgängliga tekniker för att identifiera vad som lämpar sig bäst, berättar Erik Dahlén, ansvarig för forskning och utveckling på Stockholm Exergi.

Kan återställa klimatet till hållbara nivåer
Bio-CCS är en möjlig lösning för att kunna sakta ned den globala uppvärmningen och på sikt återställa klimatet till hållbara nivåer. Stockholm Exergis beräkningar visar att det finns potential att fånga in 800 000 ton koldioxid per år vid biokraftvärmeverket i Värtan, KVV8. Sett till hela Stockholm och då även andra bolags verksamheter är potentialen ännu större: två miljoner ton per år, vilket är ungefär dubbelt så mycket som utsläppen av koldioxid från Stockholms samlade biltrafik.

– I de anläggningar där biogena restprodukter – exempelvis från skogsbruk i form av huvudsakligen grenar och toppar – används, sker ett kretslopp, "koldioxidneutralitet": Växter tar upp koldioxid från atmosfären – det biogena kolet i restprodukterna förbränns och bildar värme, samt koldioxid som återigen kan tas upp av växterna. Efter förbränningen kan vi installera en anläggning för att avskilja koldioxiden, vilken permanentlagras och därmed skapar en kolsänka, alltså "koldioxidnegativitet", förklarar Erik.

Rökgaserna från förbränningen komprimeras sedan och möter en vätska som främst består av kaliumkarbonat, vilket är en ofarlig jonförening, ett salt. Då saltet under tryck och temperatur möter rökgaserna, reagerar det med koldioxiden och vattnet i rökgaserna, och bildar kaliumbikarbonat. I nästa steg går reaktionen åt andra hållet: bikarbonaten blir åter karbonat + koldioxid + vatten. På så sätt har koldioxiden separerats bort från rökgaserna.

– Detta är en teknik som dels är miljövänlig, dels tar liten plats och dels medför en trygg och bra arbetsmiljö. Dessutom är den säker och beprövad, men den kräver stora mängder energi. För att energin sen inte ska gå förlorad tar vi hand om den i form av fjärrvärme, så det är ett slutet kretslopp. Redan idag utnyttjas detta av progressiva kunder som vill kompensera för sitt klimatavtryck, då under namnet "Fjärrvärme med minusutsläpp". Idag sker detta via en produktionsanläggning för biokol.

Sex forskningsfaser
Stockholm Exergis forskning runt bio-CCS är tydligt strukturerad och fortskrider enligt planerna. Totalt finns sex faser i forskningsprogrammet och arbetet är för närvarande i fas två, som främst är uppbyggd kring kemisk sammansättning av absorbentvätskan (inklusive katalysatorer och additiv), samt fysikaliska variationer (temperatur, tryck och flöden).

Erik betonar att programmet ska vara av så hög kvalitet att det ska kunna ligga som grund för att investera i en fullstor anläggning. Stockholm Exergi har redan genomfört en intern utredning om vad det teknoekonomiskt skulle innebära att installera ett sådant verk i Stockholm.

– Vi har tittat på driftkostnader och investeringar parallellt som vi kör tester och den data vi samlar kommer att ge ett underlag för ett eventuellt investeringsbeslut för en fullstor anläggning. Den kommer att kunna avskilja 800 000 ton koldioxid per år, med bara en enda panna.

Stor potential för att minska utsläpp
Detta visar på den stora potential som finns inom energisektorn vad gäller att vara en möjliggörare för att motverka utsläppen; även om Sverige till 2045 kraftigt minskat CO2-utsläppen kommer det att finnas en residual CO2-positivitet i och med verksamheter som exempelvis jordbruket. Då behövs de negativa bidrag som energisektorn, och andra aktörer som arbetar med biogena råvaror, kan leverera. Det finns dock utmaningar på vägen, delvis inom teknik och regelverk, men framförallt frågan om finansiering, såväl vad gäller investering som rörliga kostnader.

– Ju förr goda styrmedel beslutas desto snabbare kan vi vara i drift med att skapa storskalig infångning av koldioxid. Det är något hela samhället drar nytta av, konstaterar Erik.

Första anläggning för biokol
Stockholm Exergi har dock fler strängar på sin lyra. I samarbete med Stockholm Vatten och Avfall har bolaget startat stadens första anläggning för biokol, i Högdalen. Där finns en toppmodern kolmila där biomassa i form av trädgårdsavfall upphettas utan syretillförsel vilket gör att kolet blir kvar istället för att förbrännas helt och bilda CO2. I processen genereras värme som återvinns i fjärrvärmenätet och distribueras till stockholmarna.

– Detta blir en kolsänka i sig. Biokolet används idag i Stockholm stads parkplanteringar. Dessutom kan kolet användas i jordbruk för att förbättra jordmånen – det håller mycket både vatten och näringsämnen, så att tillföra det i jorden skapar en fysisk struktur som är bra för växtligheten.

För närvarande är tekniken småskalig, men Stockholm Exergi samverkar med KTH för att skala upp den.

– Vi planerar en anläggning som är 20 gånger större än den som finns i Stockholm idag. Det som står i vägen är lokalisering, men om allt går som det ska med bygglov, miljötillstånd och investeringsbeslut hoppas vi på att kunna börja bygga 2021. Det är en väldigt spännande utveckling, avslutar Erik.

Fakta: Biokol
Biokol kallas produkter från biomassa som pyroliserats (förkolats till en grafitstruktur). Biokolet är en kolsänka. Med det menas att kolet stannar kvar i strukturen under flera hundra år, istället för att åter hamna som koldioxid i atmosfären.

CCS utgör teknik för att fånga in och permanentlagra koldioxid. När tekniken används på kraftverk för biobränslen kallas metoden Bio-CCS, Bio Energy Carbon Capture and Storage.

CCS minskar utsläppen, men kan inte ge minusutsläpp.
Bio-CCS ger minusutsläpp, dvs motverkar utsläpp som skett på annan plats.

EXTERN LÄNK: Läs mer om Stockholm Exergis miljöarbete här

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Stockholm Exergi och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer