ANNONS:
Till Di.se

Innehåll från SPP

Roboten som ger koll på pensionspengarna

  • – Med Gajda har vi valt att jobba med hjärnan istället för mot den, och gjort pensionsinformation så enkel och lustfylld att de anställda orkar bry sig och agera, berättar Jenny Rundbladh, försäljningschef på SPP.

Pensionssparandet är viktigt men kan vara svårt att få grepp om.
En ny chattbot hjälper både arbetsgivare och anställda att göra det enklare.


Lär känna Gajda – proffset på pension

 I oktober utsågs SPP till årets vinnare av SPV:s pris Guldkanten för bästa pensionsinformation 2018. Priset gick till företagets chattbot Gajda, som med hjälp av beteendeekonomi ska hjälpa arbetsgivare att synliggöra tjänstepensionen.

 – Med utgångspunkt i beteendeekonomin är ointresset för pension inte så konstigt. Hjärnan dras åt snabba och positiva belöningar – inget som gynnar disciplinen när det kommer till den egna pensionsportföljen. Med Gajda har vi valt att jobba med hjärnan istället för mot den, och gjort pensionsinformation så enkel och lustfylld att de anställda orkar bry sig och agera, berättar Jenny Rundbladh, försäljningschef på SPP.

 Resultat av kunddriven innovation
Enligt en undersökning från SPP vet 7 av 10 svenskar inte hur mycket arbetsgivaren sätter av till deras pension, och en majoritet har inte koll på vad som händer med pensionen när de dör, eller skiljer sig. För arbetsgivare innebär detta en enorm utmaning, menar Rundbladh.

– Tjänstepensionen är en stor kostnad för arbetsgivare, och självklart vill man att den investeringen ska ge resultat. Våra kundföretag såg en enorm utmaning i att synliggöra tjänstepensionen, och att hjälpa sina anställda att ta kontroll över viktiga pensionsval. Utifrån denna problemställning drev vi en interaktiv innovationsprocess, där Gajda blev resultatet.  

Förenkling och förankring är a och o
Baserat på nobelpristagaren Daniel Kahnemans principer om olika informationslager är Gajda utformad för att underlätta för hjärnans långsamma, analyserande system att bibehålla kontrollen över vårt snabba, impulsiva system.

– Därför har Gajda delat upp informationen i ett lager med lättillgänglig “need to know”, samtidigt som den ger tillgång till mer djupgående “nice to know” för den som verkligen vill förkovra sig, berättar Rundbladh, och fortsätter:

– En annan beteendeekonomisk byggsten är förankringspunkter, som Gajda använder för att sätta mer abstrakta summor i relation till något mer greppbart. Exempelvis översätts pensionsavsättningar i antal takeaway-latte, för att ge en bättre känsla för summan, och trigga tankarna kring vad du annars skulle kunna spendera pengarna på.  

Lär hjärnan bli bättre på pension – på fem minuter
Generellt har du högst fem minuter på dig att fånga intresset kring pension och samtidigt skapa insikten att tjänstepensionen går att förstå. Men trots all tillgänglig ny forskning och kunskap kring hur våra hjärnor fungerar anser Rundbladh att pensionsbranschen ännu inte lyckats integrera insikterna på bred front.

– Istället för att sätta vår tro till att människor ska fatta rationella beslut baserat på all tillgänglig information i havet av sajter och orangea kuvert måste vi i pensionsbranschen prova nya vägar. Gajda är bara ett exempel på hur vi kan kombinera teknik och beteendeekonomi för att översätta pensioner till hjärnans språk.

Här kan du läsa mer om Gajda

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med SPP och ej en artikel av Dagens industri

Vi har förtydligat vår personuppgiftspolicy. Läs mer om hur vi hanterar personuppgifter och cookies