ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS

Innehåll från Scandiflex Pac AB

Gör inte en syndabock av plasten!

Schur Flexibles Scandiflex driver ett intensivt arbete för att fortsätta utveckla hållbara produkter och återvinningslösningar för plastmaterial. Platschefen Marianne Nushi har lång erfarenhet inom hållbarhetsarbete och hon gör gällande att plasten har fått ett oförtjänt dåligt rykte.

Sedan starten 1985 är Scandiflex en av Sveriges ledande producenter av tryckta flexibla förpackningslaminat för livsmedels- och medicinindustrierna. Företaget har alltid legat i utvecklingens framkant och företagets satsningar på hållbara lösningar är inga undantag.

– Kraven från både konsumenter och kunder på hållbarhet och återvinningsbara lösningar blir allt tydligare och hållbarhetstänket präglar allt vi gör inom Schur Flexibles Scandiflex. Det kan omfatta allt från att göra plastfilmen tunnare utan att tumma på barriäregenskaper och kvalitet till att ta fram nya innovationer som möjliggör högre procent återvinningsbarhet. Det gäller att alltid se över hur man kan bli bättre, säger Marianne Nushi.

Regelverken skapar en komplex situation

I grund och botten handlar det om att vara resurseffektiv och främja cirkularitet oavsett vilket material man använder i sitt förpackningsval.

– Exempel på ett system som vi redan har ett fungerande system för är just PET-flaskan och aluminiumburken, där vi har en 85% cirkularitet. Vi är världsbäst på att återvinna och har alla förutsättningarna för att fortsätta med andra fraktioner. 

Om man ska dra paralleller kan man jämföra det med den vanligaste flexibla plastsorten, nämligen plastpåsen. Istället för att främja en fortsatt cirkulär användning av polyetenplast väljer man istället att beskatta plastpåsen, vilket begränsar möjligheten att återanvända den simplaste plastsorten. Det kommer att resultera i att man bränner insamlad plast istället för att återanvända den.

– Alternativa bärkassar tar större resurser i anspråk då de kräver stora mängder vatten och energi i tillverkningsprocessen och släpper ut ännu mer koldioxid än både jungfrulig och återvunnen polyetenplast gör.

I livsmedelsbranschen blir det dessutom ännu mer komplext, då det finns väldigt höga lagstiftningskrav att uppfylla. Här är det svårare att använda återvunnen material på grund av att det finns ett krav att ha 100 procent spårbarhet på materialet. Anledningen är enkel - förpackningar får inte migrera ut föroreningar som eventuellt kan finnas i återvunnet material.

– Våra kunder har höga ambitioner och vi vill inget annat än att möta upp dem på vägen, men rådande lagstiftning och avfallssystem tillåter oss inte att göra det. Däremot kan man fortfarande återvinna livsmedelsförpackningar, även om vi har olika återvinningsprocesser i Sverige och resten av Europa. Förutsättningarna i Europa är högre att återvinna plast än i Sverige. 

Trots de käppar som finns i hjulet anser Marianne att den dialog som förs idag är bra, eftersom den tvingar aktörerna att bli bättre och att jobba hårdare med att hitta hållbara lösningar för förpackningar rent generellt. 

Plast är inte den värsta miljöboven

Arbetet framåt pågår kontinuerligt och i nuläget drivs en mängd olika initiativ och projekt för att hitta bästa tänkbara återvinningslösning. I exempelvis Sverige, Danmark och Tyskland används en kemisk återvinningsprocess där plasten smälts om och renas beroende på vilken molekyl den har, men processen är ännu för dyr för att användas i större skala. Marianne påpekar dock att plastens namn har smutsats ner under lång tid, trots att den sällan utgör den värsta miljöboven.

– Här i Norden är vi noga med vårt avfall; vi har ett väldigt väl fungerande avfallssystem, vi slänger inte skräp var som helst utan är miljömedvetna och återvinner. 

Vill se till helheten

På grund av de många missuppfattningar som finns om plasten blir nya regelverk och beslut ofta missriktade och Marianne varnar för att företag och myndigheter riskerar att göra trendbaserade beslut som kan bli problematiska i längden.

– Exempelvis plastpåseskatten har fått helt motsatt effekt än vad som avsågs – en plastpåse kan tillverkas med upp till 90 procent återvunnen polyeten, men med den nya skatten försvinner hela den marknaden. Plastpåsen blir för dyr, dyrare än andra bärkassar, trots att återvinningen genererar mindre koldioxid än tillverkningen av exempelvis papperspåsar. Det är alltså viktigt att inte göra en syndabock av plast, utan att se till helheten och livscykelanalysen, avslutar Marianne. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Schur Flexibles här

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Scandiflex Pac AB och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer