1515
Annons
Innehåll från FCGAnnons

Krav på nya kompetenser när AML skiftar fokus

Ronny Gustavsson, Head of AML inom Advisory SE på FCG
Ronny Gustavsson, Head of AML inom Advisory SE på FCG

Arbetet mot penningtvätt är i förändring och kräver nu en annan expertis än tidigare. Det säger Ronny Gustavsson, Head of AML inom Advisory SE på FCG, ett av de ledande företagen i norra Europa inom Governance, Risk och Compliance.

Idag sker en förflyttning inom AML från att uppfylla regelverkskraven till ett mer operativt fokus. Utvecklingen kräver en annan typ av expertis än tidigare, menar en av Sveriges ledande experter på området, Ronny Gustavsson.

– Idag är utmaningen att förena regelverkskraven med effektiva och holistiska processer, system och mätetal för att identifiera och förebygga försök till penningtvätt. Integration mellan AML-relaterade system är komplicerat och kräver personal med ett brett spektrum av kompetenser och erfarenheter. En relevant sammansättning av kompetenser bör vid sidan om ämnesområdesexperter omfatta anställda med erfarenhet av transformationsarbete avseende organisation och processer. Vi ser också en tydlig rörelse där kompetenser och ansatser från andra discipliner, såsom inom exempelvis kreditriskfunktionerna, flyttas in till AML-arbetet. Dessutom bör representanter från verksamheten finnas med som kan bidra med insikter om hur kunderna vill interagera och kommunicera med banken för att säkerställa att alla processer är tillräckligt anpassade med avseende på automatisering, intuition och feedback gentemot kunderna.

– Kundkännedomsområdet med KYC-processerna ligger i framkant här, eftersom detta är den huvudsakliga processen för kundinteraktion och därmed utgör en tröskel för att ta sig in i systemet för aktörer som ägnar sig åt penningtvätt, säger Ronny Gustavsson. 

Vad finns det för bakomliggande drivkrafter till förändringarna?

– Den kanske viktigaste drivkraften när man söker förklaringar till de olika initiativen som vi ser, är det faktum att styrelserna vill säkerställa att det inte finns några skelett i garderoben. Ingen vill associeras med penningtvätt, och konsekvenserna av att ertappas med bristande rutiner har blivit tydliga de senaste åren. Från och med nu förväntar sig därför styrelserna att organisationen förser dem med mer tillförlitlig och frekvent AML-rapportering jämfört med vad som var branschstandard för fem år sedan.

För cirka ett år sedan efterfrågade FCG mer samarbete mellan AML och traditionella kreditriskavdelningar. Har det hänt något på det området? 

– Absolut. Många organisationer har lyckats identifiera relevanta och kompletterande kompetenser som har kunnat allokeras för att stötta AML-programmen. Samarbetet sker ofta inom två områden, både i projektdeltagande och i interna organisationsstrukturer. Det finns många likheter med och lösningar inom kreditriskområdet som kan användas och denna typ av samarbete utgör en stark hävstång man kan använda sig av i AML-programmen, säger Ronny Gustavsson.

Inom FCG ser man också att riskavdelningarna nu är villiga att ta en större del av ansvaret vad gäller modellmonitorering/ modellriskhantering och modellvalidering, eller använder sig av en extern oberoende leverantör i form av validation-as-a-service. Tidigare var de traditionella aktiviteterna för modellvalideringsavdelningen att validera IFRS9 och kreditriskhanteringsmodeller beroende på bankens affärsmix och komplexitet. 

– Det var standardriskpaketet så att säga. Till detta kommer nu AML-relaterade modeller. Ofta som en effekt av de riskhanteringsmodeller och styrningsprinciper som används. 

Om det är möjligt att identifiera och mäta risker mer korrekt och samtidigt säkerställa en hög kvalitet på modellerna, kommer institutionerna att kunna arbeta mer riskbaserat med åtgärder mot penningtvätt, korruption, bedrägerier och internationella sanktioner. 

– Det ultimata målet är mer än effektiva processer och organisationer. Utöver vinster i form av lägre kostnader, snabbare beslut och högre kvalitet bidrar detta också till reducerad riskexponering mot organiserad brottslighet och de skador på bankens anseende som den kan orsaka. Bankerna bör fortsätta att sträva i den här riktningen, det vill säga att använda sina existerande resurser och kapacitet så optimalt som möjligt.

Fakta penningtvätt
Enligt rapporten ”Nationell riskbedömning av penningtvätt och finansiering av terrorism i Sverige 2019” tvättas cirka 130 miljarder kronor varje år i det svenska finansiella systemet. De senaste 5 åren har antalet anmälningar till Finanspolisen om misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism mer än fördubblats och kreditinstituten står för över 90 procent av rapporteringsökningen sedan 2014. Vi förväntar oss en fortsatt ökad rapportering i takt med att även andra aktörer än kreditinstituten lägger mer resurser på AML.

Läs mer om FCGs arbete på fcg.global

 

Mer från FCG

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med FCG och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?