Annons
Innehåll från CorlineAnnons

Nytt läkemedel möjliggör fler lyckade njurtransplantationer

I dag skadas upp till 40 procent av alla njurar som transplanteras. Målet är att den andelen ska sänkas drastiskt om läkemedelskandidaten Renaparin blir godkänd, vilket i förlängningen skulle göra det möjligt att rädda livet på många människor.

Corline Biomedical bedriver en klinisk fas 1-studie med Renaparin och är på god väg till fas 2.

– Vi arbetar med alla sorters organtransplantationer, men vi har kommit längst med utvecklingen av läkemedel för att förbättra utfallet av njurtransplantationer, säger Henrik Nittmar, VD, Corline Biomedical.

Transplantation är det enda sättet att bota patienter som lider av kronisk njursvikt och som får dialys. Totalt sker det ungefär 80 000 njurtransplantationer i världen per år. I Sverige ligger antalet runt 550.

– Behovet av njurar för transplantation är stort. Eftersom det råder organbrist hinner alla på väntelistan inte få en njure i tid. I Europa och USA dör varje år upp till 10 000 personer som väntar på en njure.

Donerade organ kommer i runt 80 procent av fallen från avlidna personer. Organen lagras i dessa fall i ett syrefritt tillstånd inför transplantationen medan patienten förbereds. Det kan ta upp till ett dygn i Sverige och upp till 36 timmar i USA. Syrebristen innebär att blodkärlen i njuren kan skadas. När organet sedan möter mottagarens blod uppstår en immunreaktion som skadar vävnader och funktioner i njuren. Det kallas ischemi-reperfusionsskador, IRI. De kan leda till ”delayed graft function”, DGF, det vill säga försenad igångsättning av den transplanterade njuren.

Många patienter måste därför gå tillbaka till dialys. I värsta fall slutar organet att fungera helt. I bästa fall kommer njuren i gång efter kanske ett eller några dialystillfällen.

– I dag drabbas mellan 20 och 40 procent av alla njurtransplantationspatienter av DGF. Det medför sämre njurfunktion och på sikt lägre överlevnadsgrad. Studier visar att för patienter med DGF uppgår andelen överlevande till 80–85 procent fem år efter transplantation, vilket kan jämföras med patienter som inte har drabbats av DGF eller där DGF kunnat botas helt, vilka har en överlevnadsgrad på runt 95 procent. Dessutom medför DGF stora kostnader för samhället och ett ökat patientlidande till följd av bland annat dialys.

Corlines läkemedelskandidat utvecklas för att förebygga DGF. Organets blodkärl prepareras med Renaparin under tiden man förbereder patienten för transplantation. När patientens blod möter de reparerade blodkärlen i donatornjuren upptäcker inte immunförsvaret skadorna. Därför uppstår det inte någon immunreaktion.

– Vi behandlar organet i stället för patienten. Det är ett mycket litet ingrepp i hela transplantationsprocessen. Vi förändrar ingenting för transplantationskirurgerna, bortsett från det faktum att vi ger dem ett organ med bättre kvalitet.

Renaparin baseras på heparin, ett välkänt läkemedel som används vid operationer för att förhindra uppkomsten av blodproppar.

– Heparin har funnits i mer än 100 år i sjukvården, men vi har utvecklat ett nytt användningssätt så att vi kan få det att fästa in exakt där vi vill ha det, utan att belasta patienten systemiskt. Eftersom vi utgår från ett känt läkemedel är både riskprofil och funktion väl kända, vilket ökar chansen till framgång i vår utveckling.

I Corlines fas 1-studie får transplantationspatienter donatornjurar som har behandlats med Renaparin. Det primära målet med studien är att utvärdera om Renaparin är säkert att använda vid transplantation.

– Det finns fyra transplantationskliniker i Sverige. Vi har avtal med tre av dem för studien – Uppsala, Huddinge och Göteborg. Det innebär att vi kan rekrytera från en bas som hanterar 80 procent av alla transplantationsfall. Totalt ska 18 personer rekryteras till fas 1­studien.

De fyra första patienterna i studien har inkluderats vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Hittills har allt gått enligt plan och utan komplikationer. Ambitionen är att samtliga patienter ska vara inkluderade vid årsskiftet. Under det första kvartalet kan de preliminära resultaten av studien presenteras. Om det går bra är planen att inleda fas 2 därefter.

– Om läkemedlet blir godkänt kan livskvaliteten förbättras för många människor, och i förlängningen kan behandlingen rädda liv. En långsiktig målsättning är att kunna använda läkemedlet till att reparera skadade organ som annars inte skulle komma i fråga för transplantation. Då skulle vi få in fler njurar i transplantationsverksamheten, vilket det finns ett skriande behov av, säger Henrik Nittmar.

Läs mer här

Mer från Corline

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Corline och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?