1515
KONJUNKTUR: FEL SÄGA ATT VI ÄR "MITT I KRISEN" - WINSTH

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det finns fortsatt krisbranscher men totalt sett går ekonomin bra och det finns en risk att vi överstimulerar. Det är då inte konstigt att räntorna stiger.

Det säger Nordeas chefekonom Annika Winsth i Trading Direkt på tisdagen.

Hon noterar att många säger att vi är "mitt i krisen", men ur ekonomi- och vaccinperspektiv är vi inte det. Ur ett politiskt perspektiv kan det däremot vara tacksamt att säga det för att få igenom favoritprojekt. Frågan är vad vi ska "omstarta" just nu, som finansminister Magdalena Andersson talar om.

Vi pratar 95 procent av tiden om krisbranscher som står för 3-4 procent av BNP, det gäller hotell, restaurang och nöjen som går dåligt, men resten växer bra och har brist på kompetens. Det är krisbranscherna som bör få hjälp, vi har behandlat dem lite styvmoderligt. Men när ekonomin öppnar igen ska vi inte ge pengar till taxi och hotell, framhåller hon.

Däremot kan man ge pengar till strukturförändringar, men då ska man också vara tydlig med det, att vi vill förbättra infrastruktur, energi eller AI.

Det handlar till exempel om utbildning, som alltid är ett prioriterat område. Här skulle man kunna göra mer, och även hållbarhetsfrågan, och där är energin avgörande.

Generellt tycker Annika Winsth att ekonomierna har återhämtat sig förvånansvärt bra, vilket även gäller arbetsmarknaden.

Det som även har gjort att aktiemarknaderna gått så bra är att centralbankerna har genomfört en så extrem politik, och pumpat ut pengar vilket lett till att aktörer tagit mer risk.

En grundläggande faktor för att ekonomierna återhämtat sig är att världshandeln öppnade så snabbt. Sedan beror det på vilket land man tittar på, men i till exempel Sverige så var vi tillbaka till förkrisnivå tidigt i vissa sektorer.

Att vaccinen funkar har varit en positiv signal, och sedan har vi haft stimulanspaketen i ryggen, där centralbanker och finanspolitiken har öst ut under pandemin. Ovanpå det säger de att de ska ösa ut ännu mer pengar.

"Vi går in i den här återhämtningsfasen när vi har pandemin bakom oss men vi har då fortfarande fullt med pengar i omlopp", säger hon.

Då stiger ju räntorna, då ska de inte ligga på förkrisnivåer. Och ju mer räntorna stiger ska kapitalet söka mindre risk för samma avkastning, och då alla ligger med mycket risk kan det bli stora skiften. Nånstans runt 3 procent brukar man säga att då skiftar man över till säkrare papper, säger Annika Winsth.

Nu är därför mycket fokus på hur långt centralbanker låter långräntorna komma upp. Än så länge säger Fed att så länge räntorna stiger "av godo", av konjunkturskäl, då är det okej. ECB är mer oroligt, de vet att Italien är så skuldsatt, och kommer vara angelägna att hålla emot.

Annika Winsth vill ge beröm till centralbankerna för deras krishantering denna gång, om de inte varit där hade det nog blivit "lite halvpanik" på många marknader, menar hon. Problemet är snarare att man inte backade under högkonjunkturen 2015-2019,

"Lärdomen är att det är väldigt enkelt att ösa på men extremt svårt att backa ur", säger hon.

De enda som lyckats höja räntan var Fed, och det kommer att bli en debatt längre fram om "insiders och outsiders".

Centralbanker har agerat för att få upp inflationen, men problemet blir när inflationsmålet blir viktigare än den finansiella stabiliteten. Man har haft en för stark drivkraft att nå målet och konsekvensen kan bli att man får en bubbla på bostadsmarknaden som spricker, vilket kan ta tio år att reparera. Det är lättare att acceptera en inflation som ligger lite under målet.

"Riskerna är större med den expansiva politiken än vinsterna", säger hon i intervjun med Trading Direkt.



Source: Direkt-SE
Tillbaka

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?