1515
RB: PENNINGPOLTIKEN FÖR EXPANSIV UNDER KRISEN – JONUNG, EKHOLM

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Ett resolut agerande i början av coronapandemin förhindrade en djup och långvarig kris, men man kan fråga sig om den stödpolitiken inte blivit väl generös, särskilt penningpolitiken.

Det menade såväl Lars Jonung, professor i nationalekonomi vid Lunds universitet, som Karolina Ekholm, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och tidigare bland annat vice riksbankschef, vid ett webbinarium arrangerat av Swedbank på tisdagen.

"Man lyckades undvika en djup och långvarig nedgång i ekonomin. Redan till sommaren var återhämtningen i gång", sade Karolina Ekholm och den initiala krisbekämpningen.

Hon tillade att det däremot finns en del frågetecken kring om inte den stödjande politiken sedan blivit väl generös.

"Det finns indikationer på att det inte varit för lite av åtgärder i alla fall", sade hon.

Karolina Ekholm pekade bland annat på att det kom en initial konkursvåg förra våren när krisen slog till, vilken drabbade relativt många anställda, men att konkurserna sedan dess är på låga nivåer, särskilt givet det ekonomiska läget

"Det är en indikation på att stöden varit relativt generösa", sade hon.

Hon noterade också att räntespreadar nu är lägre än de var före pandemin, efter en spik i mars 2020.

"Efter att Riksbanken gick in på marknaderna pressades spredarna ned och är nu lägre än före pandemin. Det är lite svårt att se att företagsobligationer fundamentalt skulle ha blivit mindre riskfyllda. Det är också en indikation på att man kanske tagit i för mycket, eller i alla fall mer än vad som varit motiverat", sade hon.

Hon sade att det också finns vissa frågetecken vad gäller träffsäkerheten i stöden, där det framför allt är vissa delar av tjänstesektorn som drabbats väldigt hårt, som hotell och restaurang.

"Det är en kris som påverkat olika delar av ekonomin väldigt olika. En fråga är om man lyckats utforma stöden så man lyckas fånga upp de företag som drabbats mycket", sade hon.

Hon tillade att ett problem är att de delar av ekonomin som nu drabbats hårdast, som restauranger, är en inkörsport till ett första jobb för unga.

Karolina Ekholm sade också att Riksbankens kommunikation kring och agerande vad gäller bostadsmarknaden är svårbegripliga. Samtidigt som man säger sig vara orolig över bostadspriser och skulder köper Riksbanken bostadsobligationer.

"Man säger sig vara oroad över bostadsmarknaden, men genomför åtgärder som definitivt gör det lättare att finansiera utlåning för bostadsändamål", sade hon.

Lars Jonung tyckte också att den initiala responsen var överlag bra, men att han är bekymrad över den mycket expansiva penningpolitiken i såväl Sverige som internationellt.

"Man bekämpar inte ett virus med låga räntor", sade han.

Han sade att Riksbankens möjligheter att påverka konsumentprisinflationen är begränsade, utan att det framför allt är tillgångspriser, som aktier och fastigheter, som nu stiger till följd av den expansiva penningpolitiken.

"Jag tror att Riksbanken tagit till det tunga artilleriet helt i onödan. Vi hade inte behövt ha den här kraftfulla tillgångsinflationen", sade han.

Han sade att Riksbanken bör inleda räntehöjningar snarast möjligt för att få en "snabb normalisering" av penningpolitiken.

"Ju fortare som Riksbanken kommer tillbaka till vad jag kallar ett normalt ränteläge, 2-3 procentenheter, desto bättre för oss alla", sade Lars Jonung.

De båda hade olika åsikter om den framtida inriktningen på finanspolitiken.

Karolina Ekholm menade att den nu bör inriktas på att stötta återhämtningen, särskilt på arbetsmarknaden.

"Visst kommer det att ske en naturlig återhämtning, men om man helt förlitar sig på det kommer vi ha förhöjd arbetslöshet under en längre tid än vi skulle behöva", sade hon.

Vad gäller inriktning sade hon att det visat sig att störst effekter ges av att öka offentlig konsumtion och investeringar.

"Skippa penningpolitiken, använda aktiv finanspolitik för att snabba på återhämtningen och använd då framför allt offentlig konsumtion och investeringar", sade Karolina Ekholm.

Lars Jonung menade tvärtom att tidigare erfarenheter visar att efter en pandemi följer en automatisk skjuts åt konsumtionen och att efterfrågan behöver därför inte stimuleras ytterligare, snarare tvärtom.

"Penningpolitiken måste nog inom en rimlig framtid inriktas på att bekämpa inflation", sade han.

Han sade att svensk finanspolitik nu borde inriktas på en återgång till ramverken och överskott inför nästa kris. Dessutom behövs reformer på bostadsmarknaden, arbetsmarknaden och skattesystemet.

"Fokus ska ligga på utbudspolitik, inte efterfrågepolitik. Det som räknas på sikt är vilka reformer vi gör för att skapa tillväxt. Vi är redan rika, men vi ska inte kasta bort möjligheten att reformera den svenska ekonomin. Jag hoppas på en större inriktning på utbudspolitik efter krisen", sade han.



Source: Direkt-SE
Tillbaka

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?