1515
INGVES: FINNS INGA SKÄL SVERIGE SKA SPRINGA I FÖRVÄG OM RÄNTAN

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Det finns egentligen inget skäl att Sverige ska springa före andra länder om räntan, har Riksbanken rätt i prognosen kommer inflationen ligga lite lägre i Sverige än i andra europeiska länder.

Det sade riksbankschef Stefan Ingves vid en pressträff på torsdagen.

Han konstaterade att vi har en period bakom oss där vi haft svårt att få upp inflationen till målet. Nu har vi haft en inflation tillfälligt över målet men som sedan väntas falla tillbaka, men sammantaget finns skäl att ha en expansiv politik.

Om inflationstakten blir högre i omvärlden än vad som antagits och räntorna börjar stiga på annat håll så får de "ta sig en funderare på det", men det är inget de ser i dagsläget.

På en fråga om vad det betyder att räntebanan har en viss höjning redan från andra kvartalet 2024 sade han att man inte ska fästa för stor vikt vid det.

Räntebanan indikerar en potentiell räntehöjning i slutet av prognosperioden men det är viktigt att vi här talar om just slutet av 2024.

"Det är oerhört långt dit och det hinner hända mycket till den tidpunkten", sade han.

Det är därför inte så betydelsefullt att med "linjalen" försöka utläsa vad som sker vid enskilda kvartal eller möten, det får "framtiden utvisa".

Generellt är det ändå lämpligt att långsamt krypa ur den låga räntenivån, även om det tar tid innan den första räntehöjningen, sade han.

Det tar lång tid innan den allmänna globala räntenivån stiger, och realräntorna är fortsatt låga. Sverige som en öppen ekonomi påverkas av den globala räntenivån som vi till stor del importerar.

"Och den är inte på väg dramatiskt upp vad vi kan bedöma", sade han.

Stefan Ingves sade att inflationen fluktuerar mycket, men genomsnittsinflationen de kommande tre åren ligger bara någon tiondel från målet.

Riksbanken kommer framöver att behöva resonera över och ta ställning till i vilken mån klimatåtgärder, och utfasningen av olja, kommer att påverka inflationen. Vi vill ha en relativprisförändring där det ska bli dyrare att använda oljeprodukter än annat.

Svensk ekonomin särskiljer sig där vi har hög andel vattenkraft, vi har kärnkraft och vi använder extremt lite naturgas. Vi berörs därför mindre av naturgasförändringar som varit stora i andra delar.

På frågan om tonvikten på högre respektive lägre inflation sade han att de lagt mer kraft på att resonera om inflationskrafterna.

Nu går vi igenom en period där vi går ur pandemin där saker normaliseras och "det hickar till", och då är det värt att fokusera på det. Det är inte så att de ser framför sig att tillväxtgrafen antyder att riskerna är störst på nedsidan.

Det finns risker på nedsidan, det finns det alltid, men det är uppenbart att vi kommer att ha en global diskussion om vad som sker på inflationssidan, och risker på uppsidan. Det finns här en stor osäkerhet.

Jesper Hansson, chef för avdelningen för penningpolitik, att de sedan i somras varit lite överraskade över inflationsutfallen och reviderat upp sin prognos. Det är därför inte konstigt att de tittar lite mer på detta just nu, även om nedåtriskerna för inflationen finns kvar.

Han sade att energipriserna stigit mer än andra komponenter i KPI under de senaste 20 åren, och trenden med stigande relativpriser för energi kommer säkert att stiga även framöver, frågan är hur mycket.

Vad gäller tillgångsköpen sade Stefan Ingves att de hade ganska mycket statsobligationer i utgångsläget och det föll sig naturligt att inrikta sig på bostadsobligationer.

Nu har de en del förfall och försöker skapa en "lagom" fördelning mellan köpen.

Hela frågan om obligationsköp är mindre viktig i dag än för några år sedan, men hela köpprocessen har varit framgångsrik i den meningen att det hållit räntorna låg, vilket varit avsikten.

"Det har fungerat som vi hoppats", sade han.



Source: Direkt-SE
Tillbaka

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?