1515
Annons
OLJA: MARKNAD INSER NOG MISSTAG MED UNDERINVESTERINGAR-BEDÖMARE

STOCKHOLM (Nyhetsbyrån Direkt) Politiker och investerare från världens alla hörn börjar nu sannolikt inse misstaget med att investeringar i olja och gas avvisats de senaste åren.

Det uppger Garrett Soden, vd för oljeprospekteringsbolaget Africa Energy och som varit verksam inom oljebranschen i drygt 20 år, till Nyhetsbyrån Direkt med anledning av den pågående energiturbulensen förorsakad av Rysslands invasion av Ukraina.

Garrett Soden menar vidare att energiomställningen bort från kol, kärnkraft och naturgas har skett för snabbt.

Rysslands militära intåg i Ukraina har satt spår i energimarknaden på bred front. Oljepriserna har letat sig upp mot rekordhöga nivåer senast sedda 2013 och på torsdagen kostade ett fat av nordsjöoljan Brent omkring 115 dollar. Prisuppgångarna kan förklaras av flera orsaker. Bland annat sprids rädsla på marknaden om leveransstörningar av olja och gas. En annan ihållande fruktan är att olje- och gasutbudet inte kommer räcka om exporten från Ryssland uteblir. Om så blir fallet är frågan om andra, större energiproducenter så som Saudiarabien har förmågan att öka på produktionen för att fylla gapet.

Den amerikanska banken Citi bedömer att Saudiarabien åtminstone på kort sikt inte har kapacitet att fylla ett eventuellt tomrum om Ryssland slutade exportera olja. Det i sin tur skulle kunna trycka upp priset på det svarta guldet till omkring 125 dollar fatet, noterade Citi i ett investerarbrev från tidigare i veckan. Enligt banken exporterar Ryssland mellan 4-5 miljoner fat olja per dag, utöver naturgasen. Omkring 100 miljoner fat olja produceras i snitt varje dag på global basis.

Hade oron över den stundande energisituationen minskat om oljesektorn inte varit så pass underinvesterad?

"Naturligtvis, eftersom olje- och gasbolag skulle investerat mer för att öka produktionen samt prospektering av nya fynd", säger Garrett Soden och fortsätter resonemanget:

"Stora oljebolag investerar i dagsläget inte för att ersätta en produktion som dalar nedåt. Detta leder till en snävare energi- och gastillgång och leder till att vi blir mer beroende av volatila producenter, som Ryssland".

Det internationella olje-och gasbolaget IPC:s vd, Mike Nicholson, är inne på samma spår som Garrett Soden.

"Det går inte att ifrågasätta faktumet att oljesektorn varit underinvesterad, ända sedan 2014", säger han, och tillägger att mer investeringar inte bara behöver göras inom oljesektorn utan inom samtliga energimarknader för att få en god energimix.

Mike Nicholson uppger att världen i flera generationer har dragit nytta av den pålitlighet som fossila bränslen innebär. Den senaste tiden har man dock lite glömt bort hur viktigt det är med en säker energipolitik, uppger han.

"Att ha tillgång till flera olika energikällor är klokt. Om exempelvis ett land enbart har tillgång till en energikälla ökar ju det risken om en svart svan (oförutsägbar händelse med stora konsekvenser red. anm.) dyker upp", säger IPC-chefen som hänvisar till den energiturbulens som uppstått sedan Rysslands invasion av Ukraina.

De bägge oljebolagsvd:arna delar synen att den senaste tidens oljeprisuppgång bland annat skett på grund av den geopolitiska osäkerheten kring Rysslands oljeproduktion och export. Frågan är hur omvärlden ska lyckas kompensera ett potentiellt produktionsbortfall från Ryssland.

"Ett scenario där Ryssland inte längre kan exportera sin olja på grund av eventuella sanktioner är att likställa med leveransstörningar vilket kommer leda till stigande oljepriser så länge inte en överenskommelse nås som skulle tillåta Iran att sälja sin olja i syfte att kompensera. Alternativt att Saudiarabien/UAE kan öka produktionen för att kompensera ett eventuellt ryskt produktionsbortfall", säger Garrett Soden och tillägger att det åtminstone inte än så länge finns något ordentligt alternativ till oljan.

"Därmed sagt: man har inte förmågan att rakt av skifta till en alternativ energiresurs när priserna stiger", uppger Garrett Soden.

Ryssland har belagts med omfattande sanktioner från omvärlden efter att landet invaderat Ukraina. Nyheter om att bolag stoppar produktion och verksamhet i Ryssland har kablats ut och sanktioner har riktats mot bland annat ryska banker vilket satt hård press på den ryska ekonomin. Några sanktioner tycks dock inte ha riktats direkt mot Rysslands energimarknad. Sektorn har däremot pressats som en indirekt konsekvens av de sanktioner som införts, enligt rapportering från flera internationella medier.

Det återstår att se om direkta sanktioner mot den ryska olje- och gasmarknaden kommer att införas. Nämnvärt är att särskilt EU är beroende av rysk energi.

"Europa är väldigt beroende av Ryssland för energi. Andra alternativ skulle vara väldigt dyra för konsumenterna", uppger Africa Energy-chefen Garrett Soden.

EU är den största importören av naturgas i världen, enligt rapportering av CNBC som hänvisar till uppgifter från generaldirektoratet för Europeiska kommissionen. 41 procent av den importerade naturgasen kommer från Ryssland och transporteras i synnerhet via gasledningen Nord Stream 1. Gasledningen sträcker sig från den ryska staden Viborg till den tyska staden Greifswald, beläget vid Östersjökusten. Gasen exporteras även i flytande form, förkortat LNG (liquid natural gas), vanligtvis via sjöfart. Nord Stream 2, som färdigställdes i september i fjol och vars rutt är nästintill identisk med föregångarens, står i praktiken redo för gasleverans. Tyskland har dock fryst projektet som svar på Rysslands formella erkännande av utbrytarregionerna Donetsk och Luhansk i östra Ukraina som självständiga, och i dagarna har Nord Stream 2 försatts i konkurs, enligt tyska mediers rapportering.

Enligt uppgifter till Reuters kommer Tyskland inte att upphöra med importen av den ryska gasen via Nord Stream 1, åtminstone inte än så länge. Ryssland står för omkring 38 procent av Tysklands totala gasimport, enligt Reuters, som nyligen också rapporterat att tyskarna succesivt försöker göra sig av med det tunga beroendet genom att bland annat köpa in gas i flytande form och som inte är från Ryssland.

Vad blir konsekvenserna om Nord Stream 1 stoppas?

"Vid ett sådant scenario behöver Europa hitta alternativa gastillgångar, för att tillgodose energibehovet, från USA, Australien och Mellanöstern i form av LNG som är dyrare än gasen från ledningarna. Alternativt skulle Europa skifta från användandet av naturgas som energikälla och i stället förlita sig mer på kol och kärnkraft igen", säger Garrett Soden.

IPC:s vd, Mike Nicholson, uppger samtidigt att det på kort sikt sannolikt inte skulle gå att kompensera gasen från ledningarna med flytande naturgas. I ett sådant läge skulle det troligen bli någon form av "blackout" för industribolag.

"En sådan händelse skulle få ordentlig påverkan på gaspriserna, som redan stigit kraftigt den senaste tiden", säger Mike Nicholson, som resonerar att oljepriserna även hade fått sig en skjuts uppåt då det globala oljeutbudet redan sedan en tid tillbaka varit, och är, väldigt begränsat.

"Vi ser att oljelagren befinner sig på lägstanivåer sedan flera år tillbaka. Utbudet är redan snävt", säger vd:n för IPC.

Rysslands invasion av Ukraina både har och kommer troligen påverka oljepriserna framgent. Hur mycket kan priserna stiga i ett värsta scenario?

"Mycket svårbedömt. Om vi går tillbaka till 2008 då oljepriserna närmade sig 150 dollar fatet så är det inte helt omöjligt att vi ånyo får se priser omkring den nivån om saker och ting skulle bli än värre. Sannolikt kommer vi under sommaren fortsatt få se minst ett tresiffrigt brentpris, möjligen kring nivån 120 dollar per fat som sedan kan tänkas hålla i sig under en längre period", säger Mike Nicholson.



Source: Direkt-SE
Tillbaka

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?