Annons
Handelsbanken: Rekordinflation och kronras urholkar svenskarnas köpkraft

Räkna med att 2023 blir ännu tuffare för plånboken. Kronfallet driver upp inflationen till rekordnivåer - och gröper ur svenskarnas köpkraft.
"Den höga inflationen i år betyder ungefär 35 000 kronor i förlorad köpkraft för ett genomsnittshushåll", säger bankens chefsekonom Christina Nyman.
Riksbanken förväntas fortsätta höja styrräntan och tidigast 2024 ökar svenskarnas köpkraft igen när inflationen dämpas, enligt Handelsbankens konjunkturprognos.
"Tyvärr finns det ingen smärtfri lösning och på kort sikt urholkas köpkraften för många hushåll än mer av de högre räntorna", säger Christina Nyman.

Kronan är undervärderad
Den svaga kronan bidrar till en högre inflation än i många andra länder. Resultatet blir tydligt försämrad köpkraft för hushåll 2023, även om exportbolag gynnas. Enligt bankens ekonomer är kronan undervärderad och bör stärkas framöver när konjunkturosäkerheten minskar och räntor normaliseras.
"Det är ingen idé att regeringen och Riksbanken försöker prata upp kronan. För att lyfta kronkursen mer krävs långsiktigt fokus på tillväxt och stabilitet", säger Christina Nyman.

Inflationen toppar men lång väg kvar till målet - högre räntor längre
Inflationen har börjat tappa fart, men resan mot Riksbankens 2-procentsmål är lång. Trots de omfattande räntehöjningarna 2022 dröjer det till 2024 innan Riksbanken fullbordat släckningen av inflationsbrasan. 
"Vi tror inte att räntor kommer tillbaka till de låga nivåer vi haft de senaste 15 åren. För Sverige räknar vi med att styrräntan kommer variera runt 2-2,5 procent på några års sikt", säger Christina Nyman.

Global inbromsning pressar företag och hushåll
En global nedgång tar nu form när effekterna av en stramare penningpolitik påverkar hushåll och företag. Trots detta har ekonomin hittills visat sig motståndskraftig, med tillväxt och arbetsmarknader starkare än normalt. För att lägre inflation ska bli verklighet kommer centralbankerna hålla styrräntorna högre än normalt hela vägen ut till 2025, enligt konjunkturprognosen. Återhämtningen dröjer ända till 2025.
"En internationell lågkonjunktur pressar vinstförväntningarna på börsbolagen och bäddar för en orolig vår på finansmarknaderna, säger Christina Nyman.

Tidigast nästa år ökar svenskarnas köpkraft
Hög skuldsättning och korta räntebindningstider ökar de svenska hushållens sårbarhet för stigande räntor. Dessutom är inflationen i Sverige högre än i många andra länder och löneökningarna än så länge relativt låga. Hushållens konsumtion och bostadsbyggandet minskar därför tydligt i år. En fortsatt förhållandevis stark arbetsmarknad mildrar dock konjunkturnedgången. 
"Under 2024 och 2025 förbättras hushållens köpkraft i takt med att inflationen dämpas, finanspolitiken blir mer expansiv och Riksbanken långsamt sänker styrräntan", säger Christina Nyman.

Räntepress på byggkalkyler och fallande fastighetspriser
Stigande finansieringskostnader pressar såväl priserna på privata som kommersiella fastigheter. Bostadspriserna har hittills fallit med cirka 14 procent jämfört med toppen för knappt ett år sedan, medan fallet än så länge är betydligt mindre för kommersiella fastighetspriser.
"Vår prognos är att priserna faller med cirka 20 procent för bostäder och 15 procent för kommersiella fastigheter jämfört med toppen ifjol", säger Christina Nyman.
Ökade byggkostnader, stigande finansieringskostnader och fallande fastighetsvärden pressar fastighetssektorn. Byggtakten bedöms även dämpas med hänsyn till långsammare befolkningstillväxt framöver.
"Men inbromsningen i byggandet kan förvärras ytterligare om det blir en kraftig åtstramning av finansieringsvillkoren", säger Christina Nyman.

Svalare arbetsmarknad
Många företag uppger fortfarande att de har svårt att hitta ny arbetskraft. Men i takt med att konjunkturen bromsar in väntas bristen på arbetskraft dämpas. 
"Vi räknar med att arbetslösheten stiger i år, trots att många företag kommer att försöka behålla sin personal", säger Christina Nyman.

Årets avtalsrörelse sker i en minst sagt utmanande miljö med en stark arbetsmarknad och hög inflation.
"Vi räknar med ett ettårigt löneavtal på cirka 3,5 procent. Vi bedömer inte att en sådan nivå står i konflikt med inflationsmålet men känner viss oro över ett kort avtal som gör att osäkerheten om lönebildningen kommande år består", säger Christina Nyman.

Höga energipriser här för att stanna
Den gröna omställningen kommer att driva på inflationen i många länder under det kommande decenniet och bidra till en något mer åtstramande penningpolitik.
"Vi förväntar oss att höga energipriser blir en del av den nya vardagen. Klimatinvesteringar och en växande efterfrågan på gröna mineraler kan ytterligare trycka upp inflationen. Det finns dock ett flertal faktorer som skulle kunna dämpa inflationsimpulserna och på längre sikt är det möjligt att användningen av fossilfri energi till och med skulle kunna minska pristrycket något när den nya tekniken blir mer storskalig", säger Christina Nyman.

För ytterligare information kontakta:
Christina Nyman, chefsekonom, +4670 778 77 65
Joel Holm, pressansvarig, +46 73 058 30 21

För hela rapporten på svenska seKonjunkturprognos (https://www.handelsbanken.se/sv/foretag/placera/konjunkturprognos) och på engelskaGlobal Macro Forecast (https://www.handelsbanken.se/en/corporate/investments/global-macro-forecast)
För mer information om Handelsbanken hänvisas till: www.handelsbanken.com

[image]

[image]

[image]

Source: Cision
Tillbaka

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

spara
1090kr
Prenumerera