Di:s Klimatindex

Datan i index rapporteras i enlighet med GHG-protokollet, Greenhouse Gas Protocol, som är den mest etablerade standarden för att beräkna och rapportera utsläpp av växthusgaser.

I tabellerna finns endast publikt tillgänglig och rapporterad data.

Bolagens utsläpp rapporteras och redovisas i antal ton koldioxidekvivalenter (CO2e). Koldioxidekvivalenter är en måttenhet som gör det möjligt att jämföra olika växthusgaser sinsemellan.

Utsläppen redovisas i scope (nivåer) 1, 2 och 3.
Scope 1: Verksamhetens direkta utsläpp från källor som kontrolleras av företaget.
Scope 2: Indirekta utsläpp från förbrukning av el, fjärrvärme och fjärrkyla. Utsläppen i scope 2 redovisas enligt det som kallas för “location based-method”.
Scope 3: Alla indirekta utsläpp som inte inkluderas i scope 2 som uppstår i värdekedjan både uppströms och nedströms.

Utsläppen i scope 3 rapporteras i 15 kategorier: 8 uppströms och 7 nedströms. Enligt GHG-protokollet kan företag välja att rapportera endast de kategorier där man har de mest signifikanta utsläppen. Det gör att det i dag finns ett stort mått av godtycklighet och osäkerhet i rapporteringen av scope 3.

Med hänsyn tagen till den stora osäkerheten i rapporteringen av scope 3, baseras utsläppsintensiteten på utsläppen i scope 1 och 2.

Utsläppsintensitet mäts som ett bolags koldioxidekvivalenter (CO2e) i förhållande till portföljbolagets intäkter. Siffrorna för utsläppsintensiteten (årlig CO2e i ton/bolagets årliga intäkter i miljoner USD) syftar i första hand till att göra det möjligt med relevanta jämförelser oavsett bolagens storlek.

Leverantör av samtlig data är analysföretaget MSCI som har huvudkontor i New York.

För en mer utförlig beskrivning av hur Di:s klimatindex har tagits fram, se metodik.