Nästan varannan svensk vill köra elbil eller hybrid och tror att de inom fem år kommer att ha köpt en. Men ser man på statistiken kommer ett brett genomslag att dröja till 2030 innan varannan bil går att ladda.
Carl-Johan Lejland
Text
Bild:Thomas Johansson/TT
Det är en undersökning från Kantar Sifo som visar att många svenskar gärna vill köra elbil. 1.317 personer i åldern 16–79 år fick svara på frågan om när de tror att de kommer köpa en el- eller hybridbil, och nästan varannan uppgav att det kommer att ske inom fem år.
Men det finns saker som tyder på att ett så snabbt teknikskifte är osannolikt. Bilvärderingsföretaget Bilpriser.se, som beställt undersökningen, räknar exempelvis med att det kommer att dröja till och med 2030 innan varannan bil på våra vägar är någon typ av elbil.
"Många vill köpa en elbil men få har planer på att göra det i närtid. En förklaring kan vara att tekniken fortfarande upplevs omogen med korta batteritider, långa laddningstider, höga priser, osäkerhet kring andrahandsvärdet samt att möjligheten att ladda batterierna är begränsade", kommenterar Jonas Björkman, vd på Bilpriser.
Bland de tillfrågade är det åldersgruppen 35-55 år som är mest positiva till elbilar, medan äldre (56-79 år) inte är lika positivt inställda. I den senare gruppen svarar 35 procent att de aldrig kan tänka sig att köpa elbil.
Bara 2 procent uppger att de i dag kör el- eller hybridbil. Under 2017 såldes cirka 1,2 miljoner begagnade bilar i Sverige, varav 1 procent var el-, ladd- eller elhybridbilar.
Av nybilsförsäljningen 2017 utgjorde de elektrifierade bilarna 9,3 procent, och de rena elbilarna 1,1 procent, av totalvolymen på 379.393 bilar.
Innehåll från LinnéuniversitetetAnnons
Spännande forskning med internationell lyskraft bygger kunskap för framtiden
Hur kan vi greppa utmaningarna inom digitaliseringen av samhället? Hur använder vi AI och ny teknik för att utveckla hållbara lösningar? På Linnéuniversitet arbetar man tvärvetenskapligt, med särskilt fokus på tillämpad artificiell intelligens. ”Hur vi hanterar dessa utmaningar är avgörande för framtiden”, säger professor Marcelo Milrad.
Att möta de utmaningar vårt samhälle står inför med kunskap och i kreativa miljöer som integrerar utbildning, forskning och samverkan genomsyrar Linnéuniversitetets arbete. Tvärvetenskaplig, högkvalitativ och spännande forskning bedrivs bland annat inom e-hälsa, smart industri, digitalt lärande, digital humaniora samt digital affärsutveckling, med såväl nationell som internationell lyskraft.
Spetsforskning och industridoktorander till nytta för företag
Vid Linnéuniversitetet finns en spetsforskningsmiljö med tillhörande forskarskola som fokuserar på tillämpad forskning inriktad mot digitaliseringsutmaningar inom industrin. Forskarskolan delfinansieras av KK-stiftelsen och industriföretag som vill stärka sin utveckling inom data och AI.
– Vi formulerar vad forskningen ska handla om tillsammans - det ska ligga i linje med företagens interna utveckling, men också ha en koppling till dataintensiva tillämpningar och vara långsiktigt så att det blir en röd tråd för doktoranden, förklarar professor Welf Löwe.
Innovativa pedagogiska och tekniska lösningar i skolan
Digitalt lärande ligger i fokus i ett flertal projekt vid Linnéuniversitetet. Ett av dessa, Extending Design Thinking with Emerging Digital Technologies, var ett av endast fem projekt av de mer än 75 som sökte till EUs stora forskningsprogram Horizon Europe som fick bidrag sommaren 2022. Linnéuniversitetet är koordinator och leder detta projekt där 6 europeiska länder deltar i.
– Målet med projektet är att designa och utveckla innovativa pedagogiska och tekniska lösningar som ska användas i skolor i Europa. Lösningarna skapas med hjälp av tekniker som artificiell intelligens, augmented reality, 3D Printing och virtuella robotar, säger Marcelo Milrad.
E-hälsolösningar förstärker vård och omsorg
Vid Linnéuniversitetet finns även en unik samling av kunskap och kompetenser inom området e-hälsa. Tillsammans med Region Kalmar län satsar nu Linnéuniversitetet flera hundra miljoner kronor under de närmaste tio åren inom e-hälsa. En vital del av forskningen inom e-hälsa rör nya metoder för systematisk datainsamling, övervakning och visualisering av hälsodata. Universitetet är därför en del av Health Data Sweden, en av fyra Europeiska Digitala Innovationshubbar (EDIH) i Sverige som startades i januari i år.
– Digital transformation inom sjukvården innebär bland annat nya sätt att möta och interagera med patienten. Vi kan ta hjälp av patienten för att fånga den typ av hälsodata vi inte haft tillgång till tidigare. Med analyser som använder olika AI lösningar kan vi göra prediktioner och skapa vassa medicinska beslutsstöd, förklarar docent Evalill Nilsson.
Fakta: - Marcelo Milrad leder Kunskapsmiljö Digitala transformationer: forskning, utbildning och samverkan med externa aktörer. - Welf Löwe leder spetsforskningscentrum DISA: insamling, analys och nyttogörande av stora datamängder. - Evalill Nilsson leder eHälsoinstitutet: forskning och utbildning inom e-hälsa.
