Annons

Tjänstebilförare struntar i trängselskatt

Från och med årsskiftet måste även tjänstebilsförare betala trängselskatt, till skillnad från tidigare då den ingick i bilförmånsvärdet.

Det verkar dock inte ha haft någon avskräckande effekt. Både i Stockholm och i Göteborg ökade antalet passagerare i januari jämfört med samma månad i fjol.

Bild:Marcus Ericsson/TT

Det var efter årsskiftet som de nya reglerna trädde i kraft som innebär att trängselskatten inte längre ingår i förmånsvärdet för tjänstebilsförare. Resor till och från jobbet ska man nu alltså betala förmånsskatt för. Med en marginalskatt på 50 procent kan det ge en merkostnad på cirka 12.000 kronor per år, alltså kring tusenlappen i månaden, för den som pendlar till och från Stockholm. 

 Men skatteförändringen verkar inte ha haft någon större effekt i trafiken, visar siffror som Di fått från Transportstyrelsen. Antalet passager i Stockholm i januari 2018 var 8.164.106, att jämföra med 7.652.748 i januari i fjol. 

Visserligen hade förra årets januarimånad 20 skattepliktiga dagar, mot 21 under årets första månad, men även snittpassagerna per dag har ökat, från 382.637 till 388.767, eller 1,6 procent.

Av siffrorna går det dock inte att utläsa vilka passager som är privata och vilka som gjorts i tjänsten.

"Men eftersom underlaget visar en ökning av antalet passager kan vi säga att det inte verkar finnas någon beteendeförändring i trafiken", säger Jonas Maran, verksamhetsutvecklare på Transportstyrelsen.

Förutom ökade kostnader måste tjänstebilsförare och arbetsgivare numer hålla reda på vilka passager som ska räknas till privat respektive tjänstekörning.

Även i Göteborg ökade det totala antalet passager, dock minskade antalet passager per dag i snitt med 2,1 procent. Av underlaget går det som sagt inte att avgöra vad som är en privat/tjänstepassage, men någon massrörelse av tjänstebilsförare som lämnar bilen hemma verkar inte finnas i Göteborg heller.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Innehåll från RiksbyggenAnnons

Så förvandlades det gamla fängelset till hotell

I det gamla fängelset finns många bevarade detaljer.
I det gamla fängelset finns många bevarade detaljer.Foto:Evelina Rönnbäck

Efter att de sista fångarna lämnat det gamla cellfängelset stod huset tomt under många år.

Nu är det åter liv i Umeås äldsta stenhus och för första gången på länge kan stadsborna ta del av den historia som gömmer sig bakom den ståtliga fasaden.

Vill du också ha effektiv drift av din fastighet? 

Vid älvens norra strand i Umeå reser sig det gamla fängelset från 1861. Byggnaden är ett av landets bäst bevarade cellfängelser och ett viktigt inslag i stadsbilden. Stenhuset uppfördes efter den reform som skulle humanisera fångvården i mitten av 1800-talet – och är även en av få byggnader som stod kvar efter stadsbranden som ödelade stora delar av Umeå 1888.

– Det här är en länk från det gamla till den nya Umeå och en av få byggnaderna som fanns förut och som fortfarande finns kvar, berättar Svante Klinga som idag, tillsammans med sin fru Ingela, driver ett hotell i byggnaden.

Gammalt möter nytt

När fängelseverksamheten upphörde i början på 1980-talet stod huset tomt under en tid och användes i perioder som lokal för teaterverksamhet. 

Det blev statligt byggnadsminne 1992 och i början av 2000-talet anlitades Riksbyggen av Statens fastighetsverk för att underhålla fastigheten och sköta den dagliga driften både in- och utvändigt. 

– Det var inte gjort något åt huset på många år. Tillsammans med Statens fastighetsverk har fängelset fått en ordentlig uppfräschning. Det är ett gammalt hus med allt vad det innebär, som ska fungera med ny verksamhet och med mycket folk som rör sig i det. Det är svårigheten, berättar Mattias Palmqvist, förvaltare på Riksbyggen.

Byggnaden måste renoveras varsamt

Huset är klassat som byggnadsminne och kräver att alla typer av renoveringar sker varsamt enligt det upprättade vårdprogrammet och efter gamla metoder.Vid något tillägg eller förändring av byggnaden, så måste alltid Riksantikvarieämbetet rådfrågas och eventuellt tillstånd sökas.

– Byggnaden och miljön får inte förvanskas. Det behöver inte återskapas som det såg ut förr i tiden, men det ska harmonisera med det gamla kulturarvet. Det är något vi alltid tittar på, säger Tony Bjuhr, förvaltare på Statens fastighetsverk.

På senare år har huset fått ny färg på väggarna och golven har slipats och Riksbyggen har i princip daglig kontakt med hotellet.

– Den här verksamheten är ett förträffligt sätt att bevara karaktären i det här gamla fina huset eftersom det måste underhållas. Om det inte vore folk här inne skulle inte det ske, då skulle huset bara stå och skicket skulle bli sämre, säger Svante Klinga.

Öppet för allmänheten

Som byggnadsminne ska cellfängelset även bevaras för framtida generationer och vara öppet för allmänna visningar och aktiviteter. 

Idag är det hotellrum i fängelsets alla celler förutom i en, som fungerar som ett minimuseum där saker från den gamla fängelsetiden visas upp. 

Bland de bevarade detaljerna finns till exempel de smidda gångjärnen och celldörrarna som är original från 1861 samt en predikstol, som prästen använde när han kom till fängelset om söndagarna. 

Även den yttre miljön ska bevaras

Fastigheten omfattas även av två träflyglar, som tidigare användes som tingshus och tvättstuga. Den välbevarade rastgården är också unik i sitt slag och omgärdas av ett högt dubbelplank, en så kallad palissad. 

Förutom cellfängelset har Riksbyggen även hand om skötseln till Länsresidenset med tillhörande park som ligger intill – och bevarandet av den yttre miljön är lika viktigt som den inre. Bland annat återställer de just nu utemiljön genom att plantera björkar i enlighet med den gröna och lummiga atmosfär som är typisk för Umeås stadsbild.

Riksbyggens kunder är nöjda – se deras case 

Mer från Riksbyggen

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Riksbyggen och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?