ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS
Bil

Håkan Matson: Miljöregler kan ge en kraftig baksmälla

Den styrande majoriteten i Stockholms stad lade på onsdagen fram sin budget – och öppnade definitivt för att dieselbilar förbjuds inom vissa zoner i huvudstadens känsligaste delar.

Jag har i grunden inget emot ett sådant förbud.

Men jag undrar sannerligen om medborgarna hänger med i bilpolitikens nya, dramatiska svängar.

Ty det handlar inte bara om dieselbilar i storstäder. Det handlar om fordonsbeskattning, parkering och kollektivtrafik – ja, till och med om cykling.

Och om allt som det pratas om verkligen blir av kan vi drabbas av en kraftfull baksmälla.

Jag inbillar mig nämligen att människor inte fullt ut förstått vidden av vad som håller på att hända.

Ett första exempel är att förmånen att slippa betala trängselavgift i Stockholm ska beskattas redan vid årsskiftet, något som kostar den vanliga tjänstebilsföraren en tusenlapp netto i månaden.

Det nya bonus-malus-systemet, som införs nästa sommar, gör nya bilar, också de mest populära, betydligt dyrare. Även om det bara handlar om någon futtig procent av bilens pris så kommer de många tusenlappar som beskrivs i olika larmartiklar att sticka i ögonen på många.

Elbilstrenden är förunnat det fåtal som är beredda att betala betydligt mer för sin bil. Visst, det går att räkna hem mycket på den lägre driftskostnaden, men som vi människor fungerar är prislappen det vi ser först.

Ännu hårdare mot människor med sämre ekonomi kommer de tuffare miljözoner som nu införs att slå. Redan i dag finns miljözoner i åtta svenska städer, men Stockholm har nappat snabbast på den nya möjlighet för kommuner att införa egna zoner som lanserats av transportstyrelsen och som har välsignats av regeringen.

Alla detaljer är ännu inte klara och det slutgiltiga beslutet i Stockholm fattas först den 16 november, men allt pekar på att bilar med förbränningsmotorer – alltså inte bara dieselbilar – förbjuds i innerstan. I den något mildare miljözonen tillåts enbart dieselbilar klarar de hårdaste miljökraven, enligt Euro 6.

Därmed torde Stockholm – faktiskt – bli den första staden i Europa som verkligen beslutar om att stoppa dieselbilar.

Många städer diskuterar saken – från Paris till London till Stuttgart – men såvitt jag begriper saknas än så länge tagna beslut.

Ibland undrar jag också om människor har förstått innebörden i den nya parkeringspolitik som sprider sig i landet. I nybyggda områden – som Frihamnen i Göteborg – ska det finnas betydligt färre p-platser per lägenhet än den tidigare gängse normen. I Frihamnen får ingen egen reserverad p-plats, utan får slåss med grannarna om de få som finns.

Tanken är givetvis att människor inte ska ha bil eller gå med i en bilpool och det kan säkert fungera med den första generationen bostadsköpare, eftersom de går in i saken med öppna och troligen positiva ögon. Men de som flyttar dit senare och som har sommarstuga eller barnbarn i Frölunda eller vill spela golf? Kommer bristen på p-platser då som någon sorts överraskning – och framför allt: vilka reaktioner skapar det?

Kör man inte bil kan man cykla i stället – och det satsas verkligen på cykelbanor, inte bara inne i städer, utan också i förorter. Men det är inte lika enkelt att cykla i Stockholm som exempelvis Köpenhamn, beroende på såväl topografi som väder.

Det borde givetvis kombineras med en hjälmlag också för vuxna, inte minst eftersom sju cykelolyckor av tio är singelolyckor. Det är alltså inte dumma bilister som kör på cyklister, utan cyklister som kör omkull.

Men för att införa en sådan lag krävs något som hela den här krönikan handlar om: politiskt mod.

Jag har personligen – faktiskt! – inte särskilt mycket emot alla de politiska initiativ inom bilpolitiken som jag har räknat upp här ovan, men jag är som sagt orolig för hur människor kommer att reagera när besluten blir verklighet.

Om de nu blir det.

Först kommer lobbyn att sätta in och motkrafterna hårdna.

Sedan kommer människor att uppleva att politikerna distanserar sig från folket också på det här området och så flyr ännu flera väljare till de mörka krafter som vi sett över hela världen – från Brexit till Trump, från Orban till Jimmie Åkesson.

Då krävs politiskt mod.

Det ska bli oerhört spännande att se hur det går.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer