1515
Annons

Genombrott för Smart Eye – börsraketen har kontrakt med sex bilmärken

Allt fler biltillverkare vill ha system som övervakar föraren för att öka trafiksäkerheten.

Göteborgska Smart Eye har kammat hem kontrakt från sex stora bilföretag för sin teknik som mäter blickrörelser. Och på köpet blivit en börsraket.

Smart Eyes teknik följer ögats rörelser och upptäcker om föraren är trött eller okoncentrerad. Sex tillverkare har valt Smart Eye och bolagets grundare och vd Martin Krantz räknar med fler kontrakt i år.
Smart Eyes teknik följer ögats rörelser och upptäcker om föraren är trött eller okoncentrerad. Sex tillverkare har valt Smart Eye och bolagets grundare och vd Martin Krantz räknar med fler kontrakt i år.Foto:Patrik Olsson

Moderna bilar har fått kameror, radar och lidar som är riktade utåt mot omgivningen och upptäcker hinder så att bilen bland annat kan autobromsa, hålla sig innanför linjerna och anpassa farten efter framförvarande bil. 

Smart Eyes teknik bygger i stället på en kamera som är vänd inåt mot föraren och som läser av ögats rörelser, så kallad eye-tracking. I brist på ett klockrent svenskt ord kan det närmast översättas med ögonspårning eller blickövervakning.

”När man börjar blinka ofta, gnuggar sig i ögonen eller flackar med blicken. Det är tecken på trötthet och okoncentration som vårt system detekterar”, säger Martin Krantz och visar en prototyp som klarar att läsa igenom både solglasögon och vanliga glasögon.

Smart Eye huserar sju trappor upp på Första Långgatan i Göteborg med utsikt över Masthuggskajen där Stenafärjor kommer och går. Bolaget har också kontor i Detroit, Tokyo och Chongqing. 

De runt 100 anställda jobbar med utveckling av mjukvara och sammansättning av själva kameran som är liten och integreras i bilens inredning. Hur informationen ska användas avgör biltillverkaren. Det kan handla om att varna med ljud och ljus, koppla till uppringning från servicetelefon eller att bilen bromsar och stannar vid vägkanten.

”Övervakning av föraren kommer att bli lika vanligt som säkerhetsbälte och krockkuddar. Jag tror på samma utveckling som vi sett vad gäller rökning. Ingen röker inomhus längre. I framtiden kommer det att vara självklart att bilen varnar och åtgärdar när föraren inte har kontroll”, säger Martin Krantz.

Säkerhetsorganisationen Euro NCAP, som gör krocktester, har bestämt att förarövervakning ska ingå i klassificeringen från 2020 vilket lär öka efterfrågan. 

Lagstiftarna driver också på. EU planerar att distraktionsvarnare och flera andra säkerhetssystem ska bli obligatoriskt i alla nya bilar från 2022.

Smart Eye bildades redan 1999 – på grund av en dröm i bokstavlig bemärkelse.

”Min pappa ringde mig efter att han en natt drömt att det gick att styra datorn med blicken i stället för med datormusen. Han ville hjälpa sin fru som fått musarm. Jag hade gått ut Chalmers som ingenjör i fysik och jobbade med fiberoptiska sensorer och kom fram till att det var tekniskt möjligt”, säger Martin Krantz.

Med ett lån från Svenskt Innovationscentrum drog han och pappan Mats Krantz i gång, men det var några tuffa år i början. Saab Automobile var första kund som följdes av bland andra General Motors, men de kom inte längre än till utvecklingsbilar. Förrän 2015. 

”Första kontraktet på en serietillverkad bil var något helt fantastiskt. Jag var tvungen att nypa mig i armen”, säger Martin Krantz.

Bolaget gick med vinst mellan 2009 och 2012, men har sedan dess haft konstanta förluster. Tack vare investerare har man ändå kunnat växa. I fjol gjordes en nyemission på 114 Mkr där Swedbank Robur Fonder kom in som ny storägare. Martin Krantz och hans pappa är dock fortfarande största ägare.

Första kontraktet har följts av flera. Totalt har sex olika tillverkare valt Smart Eye till ett 40-tal bilmodeller. Det har varit stort hemlighetsmakeri kring bolagen men ifjol kunde Smart Eye gå ut med att kinesiska Geely Auto, koncernsyskon till Volvo Cars, är en av kunderna. Tidigare i år kom beskedet att BMW också köpt Smart Eyes teknik till X5, 8-serien Coupé, X3 och X4. Även en ännu inte namngiven koreansk volymtillverkare samt tre europeiska bilföretag har kontrakt med Smart Eye. Efter kundnyheterna har aktien, som sedan 2016 handlas på First North, rusat från nivåer på 30 kronor förra sommaren till över 100 kronor.  

”Ifjol hände det väldigt mycket för oss och i år väntar vi oss ännu mer. Från början var de här systemen bara för premiumbilar, men nu kommer också volymmärkena. Vårt system är rimligt i pris. Vi räknar med 50-100 kronor per bil”, konstaterar Martin Krantz.

Ännu så länge är det förarens ögon som kameran läser av. Men Martin Krantz ser möjligheter att utöka.

”Systemet kan genom artificiell intelligens lära sig känna igen annat i bilen som en kvarglömd nyckelknippa. Och otroligt nog glömmer folk både barn och hundar i sina bilar och det skulle man också kunna upptäcka”, säger Martin Krantz.

Merparten av de klara kontrakten gäller bilmodeller som sätts i produktion senast 2022 och de kommer att leverera stora intäkter till Smart Eye.

”Med 43 bilmodeller över en livscykel uppskattar vi värdet till en miljard kronor och om vi får alla modeller hos de tillverkare som har valt oss är det 2,2 miljarder kronor”, säger Martin Krantz.

Målen är högt ställda.

”Vi siktar på att bli störst i världen och ta 40 procent av marknaden”, säger Martin Krantz.

 


Racingstjärnans bilar under klubban för mångmiljonbelopp

Oroliga krigstider, högre inflation och stigande räntor verkar inte bita på marknaden för samlarbilar. Auktionshuset RM Sotheby´s slog nyligen rekord på Monaco-auktionen med en omsättning på motsvarande 325 miljoner kronor. Högst pris inbringade två F1-bilar med Nigel Mansell som tidigare förare och ägare.

Williams FW14 från 1991 och Ferrari 640 1989.
Williams FW14 från 1991 och Ferrari 640 1989.

Att äga bilar med proveniens från världens racingbanor slår högt bland samlarbilsentusiaster med tjock plånbok. När det dessutom rör sig om tävlingsbilar från formel 1 tenderar budgivningen att sticka iväg.

Det senaste beviset på det är att två av den brittiske racingstjärnan Nigel Mansells F1-bilar gick under klubban på RM Sotheby´s Monaco-auktion för sammanlagt motsvarande drygt 80 miljoner kronor.

En Williams FW14 från 1991 blev den med högst prislapp, 42,5 miljoner kronor. Budgivningen landade cirka 10 miljoner kronor över det på förhand uppskattade priset. I just den här bilen tog Nigel Mansell fem segrar under säsongen 1991 och i en uppdaterad version tog han hem mästerskapet året efter.

Nigel Mansells andra bil på auktionen, en Ferrari 640 från 1989, ropades in för 38 Mkr. Den bilen vann den brittiske föraren med i Brasiliens Grand Prix 1989, hans enda förstaplats som Ferrariförare i F1. Nuförtiden körs F1 med 1,6-liters turbomotorer, 1989-års Ferrari hade en V12:a på 3,5 liter.

”Jag är glad över allt arbete som RM Sotheby’s gjorde för att få ut mina älskade bilar på marknaden. Att bestämma sig för att sälja dem efter alla dessa år var ett väldigt stort beslut”, kommenterar Nigel Mansell auktionen.

Båda bilarna har varit i racingförarens ägo sedan han fick dem i gåva av respektive stall efter säsongerna 1990 och 1991. Enligt auktionsfirman har de stått stilla i tre decennier och behöver därför viss mekanisk översyn innan de rullas ut på banan igen. När det gäller Ferrari 640:n har den inte körts en meter sedan Portugals Grand Prix 24 september 1989.

Nigel Mansell, som fyller 69 år i augusti, gjorde sin första säsong i F1 för Lotus-Ford 1980 och på 15 säsonger vann britten 31 tävlingar. Efter karriären i formel 1 blev han mästare i amerikanska Cart 1993. Trots att han nu gjort sig av med några av sina bilar har han fortfarande en imponerande privat samling.

Sammanlagt bytte bilar för 325 miljoner kronor ägare under en och samma dag i Monaco, nytt rekord enligt auktionsfirman. Som vanligt hörde italienska sportbilar till objekten som lockade högst priser. 

Efter F1-bilarna i prislistan följde en Ferrari 365 GTS från 1973, en Lamborghini Miura SV från 1971 och en Ferrari 275 GTB från 1965.

Ferrari 275 GTB, 1965.
Ferrari 275 GTB, 1965.Foto:Remi Dargegen ©2022 Courtesy of RM Sotheby's
Lamborghini Miura SV 1971
Lamborghini Miura SV 1971Foto:Wolfram Schroll ©2022 Courtesy of RM Sotheby's
Ferrari 365 GTS/4 Daytona Spider, 1973.
Ferrari 365 GTS/4 Daytona Spider, 1973.Foto:Paolo Carlini ©2022 Courtesy of RM Sotheby's

 


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?