1515

Först i världen: Solcellsdriven vätgasstation i Mariestad

Mariestad var tidigt ute med en tankstation för vätgas 2017. Nästa vecka tar kommunen nästa steg och blir först i världen med att öppna en solcellsdriven vätgasstation. Nu körs kommunens bilar i princip helt koldioxidneutralt.

Mariestad invigde sin första vätgasmack 2017. Nästa vecka öppnar kommunen en station kan producera vätgas från solenergi.
Mariestad invigde sin första vätgasmack 2017. Nästa vecka öppnar kommunen en station kan producera vätgas från solenergi.Foto:Håkan Matson

Elbilar med batterier som energilagrare börjar bli vanliga på våra vägar. Men bilar som körs på vätgas, med en bränslecell som skapar elen, är fortfarande sällsynta. Det beror på flera faktorer, två av de viktigaste är att bilarna är dyra och att tankställena är få.

Men vätgasbilarna har också klara fördelar. Utsläppen består av värme och vatten och kan man dessutom framställa vätgasen utan koldioxidutsläpp är miljövinsten ännu större. Där är Mariestads kommun redan.

Själva vätgasstationen öppnades redan i början av 2017, men i nästa vecka presenteras en världsnyhet.

”Vi inviger världens första solcellsdrivna vätgastankstation. Det innebär att kommunens åtta bränslecellsbilar kan tanka vätgas med solen och vattnet från Vänern som ingredienser”, säger Jonas Johansson, utvecklingschef i Mariestad.

Kommunen har 8 bränslecellsbilar i en flotta om totalt cirka 100 bilar. Bland annat har hemtjänsten tillgång till en Hyundai IX35 Fuelcell.

”Den fungerar bra på långa sträckor på landsbygden och är väl anpassad eftersom den klarar tuffa vintervägar bra också.”

Bränslecellsbilen har andra fördelar också. Räckvidden påverkas inte negativt av kyla och det går snabbt att tanka, vilket gör att den kan passa vidsträckta kommuner bättre än batterielbilar.

”Att tanka våra bränslecellsbilar tar ungefär 4 minuter för att komma 50 mil. Det påminner ju väldigt mycket om konventionella bilar vilket gör att det är lätt även för icke-entusiaster att anamma den här tekniken.”

Ekonomiskt kommer Mariestads kommun kunna spara pengar när man kommer upp i cirka 40 bränslecellsbilar, bränslet får man ju ”gratis” när stationen väl är avbetalad.

I Sverige finns det bara en handfull tankstationer för vätgas, men det händer desto mer på andra håll i världen, Tyskland siktar på 400 tankstationer inom kort och i Norge ska man gå från 10 till 40 stationer på ett par år.

”I Sverige finns ingen nationell plan för olika energislag för transporter för att nå våra klimatmål. Vi behöver en infrastruktur för vätgas för att få genomslag för bränslecellsbilar samtidigt som vi bygger ut infrastrukturen för laddning av elbilar. Det finns inget motsatsförhållande där”, säger Jonas Johansson.

Mariestads kommun har fått mycket uppmärksamhet, både nationellt och internationellt för sin satsning på vätgas som produceras med solenergi. Delegationer från både Indien och Australien har varit på besök.

Anläggningen som invigs nästa vecka kan producera vätgas från solenergi så att det räcker till 15-20 bilar, men den kan byggas ut efter hand.


Innehåll från TeliaAnnons

Barnrättsbyrån har en leverantör för all teknik

Elin Wernquist och Ida Hellgrup, grundare av Barnrättsbyrån.
Elin Wernquist och Ida Hellgrup, grundare av Barnrättsbyrån.

Organisationen Barnrättsbyrån hjälper utsatta barn och unga, till exempel i kontakten med myndigheter.

Under pandemin har det blivit ännu viktigare att tekniken fungerar sömlöst – och Barnrättsbyrån bestämde sig för att välja en leverantör för all it och uppkoppling.

– Det har förenklat enormt och frigjort flera timmar i veckan för mig, säger Ida Hellrup, grundare och jurist.

Samla all IT och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning  

2015 startade Ida Hellrup och Elin Wernquist Barnrättsbyrån i Stockholm – en organisation som finansieras genom insamlade medel exempelvis från statsbidrag, stiftelser och privatpersoner. Verksamheten går ut på att hjälpa barn och unga upp till 21 år i alla frågor som rör deras rättigheter.

– Vi tycker att den kuggen fattas i vårt samhällsbygge. I Sverige tar vi för givet att barn har föräldrar som kan föra deras talan om de har det svårt. Men barn som inte har en sådan förälder kan bli väldigt utsatta och ensamma, säger Ida Hellrup, som är barnrättsjurist.

”Vi sätter igång och agerar”

De barn som vänder sig till Barnrättsbyrån vill ofta ha hjälp att förstå sin situation, vilka rättigheter de har och få stöd i kontakten med myndigheter.

– Många har sökt hjälp hos ansvariga myndigheter, men har inte blivit tagna på allvar eller fått den hjälp de har rätt till. Tillsammans med barnet formulerar vi ett uppdrag som de ger till oss. Sen sätter vi igång och agerar – och det kan innebära många olika saker. Det viktigaste är att vi gör allt ihop med barnet och inget över deras huvuden, berättar Ida.

Behovet är stort och Barnrättsbyrån har vuxit stadigt. I dag är de elva anställda och har kontor i Stockholm och Umeå. Deras team består av socionomer, jurister, beteendevetare och statsvetare – alla med gedigen erfarenhet av att möta barn.

– I takt med att vi vuxit har it-frågorna blivit fler, och under pandemin har det blivit tydligt hur viktigt det är att tekniken fungerar optimalt. Vårt främsta verktyg är det fysiska mötet med varje barn – men när det fysiska måste bli digitalt, bör det fungera så smidigt som möjligt så att vi kan fokusera på det viktiga: det som barnet berättar, säger Ida. 

Dyrt och tidkrävande

Ida berättar leende att hon tidigare varit ”allt möjligt” förutom jurist och grundare – bland annat vaktmästare och it-ansvarig.

– Jag och en kollega i Umeå tog på oss teknikhatten utan att vara utbildade för det. Jag tror att det är vanligt i mindre organisationer: Man försöker klara teknikfrågorna på egen hand och anlitar olika konsulter för olika frågor när man kör fast. I längden blir det ineffektivt – både kostsamt och tidskrävande. 

”Bestämde oss för en leverantör”

Under 2020 skulle Barnrättsbyrån samla all teknik i Microsoft och det blev uppenbart att de behövde stöd med migreringen. De bestämde sig samtidigt för att anlita en enda leverantör för all it och uppkoppling, och valet föll på Telia. I dag prenumererar de på Telias ”it-avdelning som tjänst” som innebär att ett expertteam på cirka 20 personer är företagets externa it-avdelning – med support, övervakning av företagets it-miljö dygnet runt och ansvar för säkerheten.

– Jag var skeptisk i början. Telia är så stort – skulle de verkligen prioritera ett så liten organisation som vår? Vi behövde framför allt en partner som kunde lära känna oss och vår it-miljö och ge snabb, personlig support.

Och precis så har det blivit:

– Telias team känns verkligen som vår egen it-avdelning, även om de inte sitter hos oss. Det känns förstås lyxigt att vi – ett företag med elva anställda – har en it-avdelning med ett 20-tal experter.

Största fördelen: En att kontakta

Det bästa är att ha en enda partner att vända sig till för alla teknikfrågor, tycker Ida: telekom, it och säkerhet.

– Tekniken blir allt mer komplex, kraven på it-säkerhet ökar och det är svårt att hänga med. Därför känns det tryggt att Telia tar hand om helheten. 

”Supporten löser problem direkt”

Barnrättsbyrån samarbetar och har möten i Teams och jobbar ihop i dokument i Sharepoint.

– Efter migreringen, som Telia genomförde, fungerar vår digitala värld mycket smidigare. Har vi någon teknikfråga vänder vi oss till supporten, som nu känner oss och vår it-miljö och löser problemet direkt. De har också hjälpt oss när vi behövde investera i nya datorer och göra inköp för bättre videosamtal.

För Ida Hellrup har den nya lösningen frigjort både tid och energi. Nu ser hon fram emot att kunna fokusera mer på kärnverksamheten.

– För ett år sedan blev barnkonventionen lag i Sverige, men det är fortfarande otydligt hur lagen ska användas i praktiken. Vi jobbar för att lagen ska förverkligas i Sverige i en positiv riktning. Det känns fint att kunna lägga tiden där den verkligen behövs.

Samla all it och kommunikation – här kan du boka kostnadsfri rådgivning 

 

 

Mer från Telia

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Telia och ej en artikel av Dagens industri

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?