Annons

Europeiskt laddnät stänger ute Tesla

De fyra biljättarnas laddnätverk för elbilar, som presenterades i går, är öppet för alla bilar – oavsett märke.

Utom för världens mest sålda elbil, Nissan Leaf.

Och utom för Tesla.

Bild:BMW

Det råder knappast några tvivel om att Teslas framfart har provocerat de stora, etablerade biltillverkarna. Trots att märket fortfarande är förtvivlat litet – Volvo säljer lika många bilar bara i Sverige som Tesla säljer globalt – har Tesla och grundaren Elon Musk lyckats sätta agendan för utvecklingen av elbilar.

Affärsmässigt ligger Teslas stora utmaningar ännu i framtiden. Hur produktionen ska kunna öka tio gånger på några få år, hur miljardförlusterna ska kunna vändas till vinst, hur nya pengar ska lockas fram till de tunga investeringar som krävs.

När de etablerade biljättarna BMW, Mercedes, Daimler och Volkswagen nu satsar på att bygga upp ett eget nätverk för snabbladdning över hela Europa har de valt att satsa på standarden CCS (Combined Charging System).

Det är knappast förvånande: EU har ställt sig bakom CCS som den officiella tekniken för snabbladdning i Europa. Men initiativet kom inte från EU, utan från ett konsortium, CII, (Charging Interface Initiative), som i stort sett alla europeiska biltillverkare står bakom – bland annat Volvo Cars – plus ett antal andra intressenter.

I våras gick också Tesla utan särskilt mycket buller med i konsortiet, men valet av tekniken CCS gör ändå att märkets bilar stängs ute från möjligheten att ladda batterierna.

Det är därför svårt att se de fyra biljättarnas massiva satsning på laddinfrastruktur med just den tekniken annat än som en infam attack mot Tesla.

Också Nissan ställs utanför de nya snabbladdarna, eftersom märket använder en annan och japansk teknik för snabbladdning – CHAdeMO. Den har EU-kommissionen tidigare sagt sig vilja fasa ut senast under 2018.

Tesla körde redan från början sin egen väg och har byggt upp ett imponerande, men också dyrt nät av såväl destinationsladdare som snabbladdare, Superchargers, som enbart kan ladda Teslas bilar.

I världen finns i dag 744 stationer med 4.703 laddare.

I Europa finns drygt 250 stationer med 1.600 laddare.

Det ska jämföras med gårdagens planer från biljättarna, som siktar på att 400 CCS-stationer ska vara byggda redan nästa år – och att det ska finnas "tusentals" snabbladdare år 2020.

Det ställer Tesla inför en rad svåra och avgörande val.

Officiellt heter det att utbyggnaden av det egna nätverket ska fortsätta och att målet – när Model 3 lanseras – ligger på 7.200 laddare globalt.

Men tvingas Tesla nu konstruera om nya modeller och installera också CCS-laddning, åtminstone i de bilar som skeppas till och byggs i Europa? Vad skulle extrakostnaden för det bli? Går det ens tekniskt?

Den vägen skulle innebära ytterligare tunga investeringar för pengar som bolaget inte har, samtidigt som det nya nätverket i Europa byggs upp och är öppet för alla konkurrenter. Dessutom kommer det nya nätverket att ha snabbladdning upp till 350 kW, vilket skulle vara oerhört attraktivt för Teslas bilar med sina stora batterier. Teslas egna Superchargers ger bara 120 kW.

Tesla har förvisso lyckats ordna en adapter för att bilarna ska kunna laddas i det tredje systemet, japanska CHAdeMO, men det är enligt experter enklare att lösa än med CCS.

Köpa ny bil? Vi säljer den gamla åt dig (extern tjänst)

Allt pekar på att CCS blir den ledande tekniken också globalt. Koreanska Hyundai bytte nyligen hastigt fot inför lanseringen av Ioniq och erbjuder CCS-laddning.

Onekligen finns det en del för Elon Musk att fundera över – när hans konkurrenter nu bygger muskler.


Innehåll från XintelaAnnons

Bättre behandlingsmetoder med cellmarkör

Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.
Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela.Foto:Ola Torkelsson

Med en patentskyddad markörteknologi för stamceller och en egen produktionsanläggning är Xintela en spelare inom cellterapifältet att räkna med. Nu satsar de även på att ta fram en ny behandlingsmetod för aggressiv bröstcancer.

Xintela utvecklar behandlingar inom områden där behovet av ny innovation är stort – artros, covid-19 och aggressiva cancerformer. Utvecklingsarbetet grundar sig i företagets markörteknologi Xinmark, där specifika cellyteproteiner fungerar som målmolekyler på stamceller och cancerceller.  

Från start har Xintela fokuserat på stamcellsterapi för artrospatienter. Genom prekliniska studier på hästar har bolaget visat att stamceller som tagits fram med hjälp av markören kan bromsa utveckling av artros hos hästar efter n ledbroskskada. 

EXTERN LÄNK: Inbjudan till Xintelas emission 

Unik markörteknologi

– Vi är inte ensamma om att arbeta med stamceller, men vår teknologi gör oss verkligen unika. Med våra markörer kan vi sortera ut stamceller från exempelvis fettvävnad och få fram en homogen stamcellspreparation av hög kvalitet som sedan expanderas i stora mängder, säger Evy Lundgren-Åkerlund, vd för Xintela. 

Xintela har en egen GMP-förberedd produktionsanläggning för att tillverka sina stamcellsprodukter för kliniska studier. Nu inväntar företaget ett tillstånd för att producera den första produkten Xstem-Oa och inleda kliniska studier på artrospatienter.  

Markörteknologin Xinmark kan också användas för att detektera vissa aggressiva cancerceller och rikta behandlande antikroppar till dessa. Xintela fokuserar sedan tidigare på den aggressiva hjärntumören glioblastom, och nyligen presenterade företaget att nästa fokusområde blir trippelnegativ bröstcancer, även den en mycket aggressiv cancerform med dålig prognos. 

Nya indikationer möter stora medicinska behov

– Plattformen Xinmark ger oss möjlighet att bredda verksamheten till nya utvecklingsområden. Därför har vi nu lagt till trippelaggressiv bröstcancer och även inlett en preklinisk studie av våra stamceller som behandling för Acute Respiratory Distress Syndrome (ARDS), en svår lungkomplikation som drabbar vissa covid-19-patienter, säger Evy Lundgren-Åkerlund.

Nu hoppas hon kunna landa samarbeten med strategiska partners inom bolagets verksamhetsområden för att ytterligare stärka Xintelas plats på marknaden. 

EXTERN LÄNK: Läs mer om Xintelas satsning på en ny behandling av aggressiv bröstcancer 

Fakta Xintela
Xintela är ett biomediciniskt bolag verksamt inom regenerativ medicin och cancer. Med sin patentskyddade markörteknologi utvecklar företaget nya behandlingsmetoder för exempelvis artros och hjärntumörer. www.xintela.se 

Mer från Xintela

Artikeln är producerad av Brand Studio i samarbete med Xintela och ej en artikel av Dagens industri

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?