ANNONS:
Till Di.se
START BÖRS MARKNADSNYTT BEVAKNINGAR
ANNONS
Bil

Jämställdhet

Brist på kvinnliga modeller i krocktester: ”Halva befolkningen exkluderas”

  • Lotta Jakobsson, expert på Volvo Cars Safety Center, vid en krockdocka som motsvarar en liten kvinna med en vikt på 49 kilo. Det finns inga fysiska krockdockor för en normalstor kvinna, endast en virtuell. Volvo har också tagit fram en virtuell krockdocka som motsvarar en gravid kvinna. Foto: Patrik Olsson
  • Krockdockor sitter på led inne i Volvo Cars säkerhetscentrum. Biltillverkaren har 60 krockdockor som används aktivt i krocktesterna. Foto: Patrik Olsson

Jämlikheten haltar i krocklabben. De flesta krockdockor är nämligen utformade efter män. 

Virtuella krockdockor ger visserligen nya möjligheter men kan inte ersätta fysiska dockor.

Män är generellt sett längre och tyngre än kvinnor vilket har betydelse för vad som händer vid en krock. Att kvinnor har bröst och mindre muskelmassa påverkar också.

”Anatomin har stor betydelse för hur bältet positioneras”, säger Lotta Jakobsson, expert på Volvo Cars Safety Center.

Men det finns inga lagkrav på att biltillverkare måste krocktesta med krockdockor som motsvarar den genomsnittliga kvinnan. Statens Väg- och transportforskningsinstitut (VTI) har lyft frågan och infrastrukturminister Tomas Eneroth har tidigare sagt att Sverige ska driva på för en internationell förändring, men ännu har inte regelverket ändrats.

”Det innebär att halva befolkningen exkluderas när bilar typgodkänns vilket är mycket märkligt. Under lika förhållanden vet vi att det finns en högre risk för kvinnor att dödas och skadas i trafikolyckor även om det i antal är fler män som råkar illa ut eftersom de är mer riskbenägna”, säger Astrid Linder, forskningschef på VTI.

En trappa ner i byggnaden för forskning och utveckling på Volvo Cars i Torslanda finns säkerhetscentrumet med företagets lager av krockdockor. 60 används aktivt i de olika krocktesterna när bilar smäller in i en betongvägg.

Dockorna är alla klädda i blå bomullsunderställ och sitter i stela led med de karaktäristiska svart-gula cirklarna klistrade på strategiska ställen. Stor man som väger cirka 100 kilo, medelstor man på 78 kilo och liten kvinna på 49 kilo. Krockdockorna är standardiserade och merparten av verklighetens kvinnor är inte representerade.

”Det är mycket i bilbranschen som haft en manlig norm. Ta en sådan sak som påfyllnaden av spolarvätska där det krävdes en kvinnlig referensgrupp för att den skulle flyttas så att kvinnor som är kortare också kunde nå den”, säger Lotta Jakobsson. 

Volvo Cars har krocktestat med kvinnliga krockdockor sedan mitten av 1990-talet. Först bara med dockan som motsvarar en liten kvinna. 2013 tog Volvo tillsammans med bland annat Chalmers och VTI fram en virtuell krockdocka som motsvarar en medelstor kvinna. Den är utvecklad i syfte att utvärdera whiplashskador eftersom kvinnor är en högre riskgrupp för de skadorna.

”Med vårt whiplashsystem ser vi inte längre någon skillnad på skaderisken mellan män och kvinnor”, säger Lotta Jakobsson.

De fysiska krockdockorna har alla samma typ av svarta herrskor med snörning. Det är skor från militären som var de enda som hade ritning och därför kunde inkluderas i krockdockornas specifikation.

Det är mycket i bilbranschen som haft en manlig norm

”Hur skorna ser ut påverkar vad som händer vid en krock och de har samma typ av skor så att testerna blir repeterbara”, säger Lotta Jakobsson.

Inga högklackade skor på krockdockorna alltså. Men allihop har läppstift. Både de manliga och de kvinnliga. Allt från rosa glitter till mer udda turkos.

”I krocktesterna är allt påkostat och noggrann utvalt, men inte läppstiftet. Då köper vi enklaste och billigaste sort. Det används bara för att se var krockdockan slår i airbagen”, säger Lotta Jakobsson.

Att befolkningen i många länder blir tjockare är en utmaning för krocktestarna.

”Krockdockorna är välbyggda och ser vältränade ut. Bältet hamnar annorlunda om man har mycket padding runt höfterna eller en stor ölmage”, säger Lotta Jakobsson.

De fysiska krockdockorna har begränsningar i hur flexibla de kan vara.

”Vi måste ha olika varianter för att kunna mäta olika slags krockar som frontal- eller sidokrock eller påkörning bakifrån”, säger Lotta Jakobsson.

Intill lagret finns dockverkstaden, eller ATD-labbet som är den formella benämningen. Här ligger krockdockor på arbetsborden och får olika saker justerade. En givare byts i bröstet på en barnkrockdocka, en annan får en armbåge fixad. 

För Volvo Cars har den egna databasen över verkliga olyckor gjort dem medvetna om hur män och kvinnor skadas i trafikolyckor. Sedan 1970-talet har Volvo undersökt olyckor med 40.000 bilar och 70.000 personer inblandade. Till exempel upptäckte man att passagerare, som oftare är kvinnor, fick mer ryggskador vid avåkningar och kunde förbättra skyddet.

Enligt Astrid Linder på VTI, som också är adjungerad professor på Chalmers, finns både behovet och kunskapsunderlaget för en krockdocka som motsvarar medelkvinnan.

”Virtuella krockdockor är komplement, men kan inte ersätta fysiska krockdockor eftersom man måste se hur det fungerar i verkligheten”, säger hon.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer