ANNONS:
Till Di.se
TORSDAG 19 OKT Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Opinion Debatt

Debatt: USA har inte gett försvarsgarantier

  • UTANFÖR. Sverige förblir också efter Joe Bidens (till vänster) välkomna markering i ett mellanläge, om än av något bättre grad än innan, skriver Sten Tolgfors. Foto: Anders Wiklund

För två veckor sedan besökte USA:s vicepresident Joe Biden Stockholm och gav sitt stöd till Sverige. Bara medlemskap i Nato ger fördragsfästa ömsesidiga försvarsgarantier, skriver före detta försvarsministern Sten Tolgfors (M).

Många uppskattade att USA:s vicepresident Joe Biden under sitt Stockholmsbesök markerade stöd för Sveriges säkerhet: ”Ingen ska kunna missförstå, varken herr Putin eller någon annan, att detta är okränkbart territorium. Punkt. Punkt. Punkt.” En del andades säkert ut efter markeringen att Sverige inte är ensamt i ett allt oroligare Europa.

Också regeringen tyckte om Bidens uttalande. ”Jag tycker det var ett väldigt bra uttalande eftersom det var en signal till ryssarna”, sa försvarsminister Peter Hultqvist.

Detta är Natofrågan i ett nötskal. Uttalandet illustrerar att Sveriges säkerhet är beroende av USA och Nato och att alla – även de som säger nej till medlemskap – inser det. Är USA:s och Natos engagemang för Sveriges säkerhet viktigt, ska signalen till Ryssland vara omöjlig att missförstå och ska Sverige ha garantier för att slippa stå ensamt vid ett angrepp så är medlemskap i Nato konsekvensen.

Det har diskuterats mycket vad Joe Bidens uttalande betyder och indikerar. Och diskussion och tolkningar blir det när Sverige till skillnad från Danmark och Norge inte omfattas av Natos säkerhetsgarantier.

Diskussionen om tolkningen började med att Bidens uttalande inte tydligt angav vilket territorium han avsåg. Men det har tolkats som att gälla också Sverige.

USA ser därmed enligt vicepresident Biden också Sverige som okränkbart. Det är utmärkt. Men i uttalandet gjordes ingen koppling till något nästa led, om vad detta synsätt innebär eller medför. Det är fråga om en ensidig markering, en mycket viktig sådan, som inte uttrycks vara fördragsfäst eller ömsesidig. Ömsesidiga försvarsförpliktelser uppstår först vid alliering, ingående av fördrag, medlemskap i Nato.

Uttalandet var en deklaration, angelägen för att avhjälpa eventuella oklarheter om USA:s syn på Sverige.

Den kan ses i perspektiv av att företrädare för Nato och USA har markerat för Sverige att det är skillnad på att vara partner till Nato och medlem av Nato. Försvarsgarantier, garantier om hjälp vid angrepp följer först av medlemskap av Nato. Sådana omfattar inte partnerländer, har det lyfts fram. Bidens uttalande undanröjer risk för att detta i Moskva skulle ha uppfattats som att Sverige och Finland, får man förmoda, skulle lämnas därhän vid en konflikt i närområdet.

Sverige förblir dock, också efter Bidens välkomna markering, i ett mellanläge, om än av något bättre grad än innan. Vi är ett för Nato särskilt nära partnerland – men omfattas inte av Natos försvarsgarantier.

Vi står nu liksom tidigare USA nära. USA känner starkt för Sverige och Sverige har visat i handling att vi agerar solidariskt med USA. Det har inte glömt de svenska insatserna i Afghanistan. USA har också eget intresse av samarbete med Sverige gällande säkerheten i Östersjöområdet, och särskilt viktigt är detta för försvaret av Baltikum.

USA:s storlek och styrka gör förvisso att landet ensidigt skulle kunna föresätta sig att försvara Sverige. Det vore så klart till fördel för Sverige. Men ensidiga deklarationer och åtaganden är likväl beroende av den andra partens goda vilja och vad kommande politiska ledare vill. Vilja kan skifta mellan tidpunkter, presidenter och nyckelpersoner. Det som ges kan också tas.

Donald Trump är kritisk mot att andra länder gör för lite i Nato, och litar för mycket till USA:s engagemang och ansvarstagande. Hur skulle Trump betrakta bilateralt samarbete och ensidiga amerikanska deklarationer uttalade av tidigare administrationer?

Saken står fortsatt där den tidigare stod. Bara medlemskap i Nato ger fördragsfästa ömsesidiga försvarsgarantier och gemensamma förberedelser samt planering för att uppfylla dem genom kollektivt försvar.

Politiska uttalanden från vänner är mycket viktiga och välkomna, men utgör inte grund för beslut om försvarets inriktning – som kan bli annorlunda och mer rationell inom ramen för de ömsesidiga försvarsgarantierna i Nato – eller för förberedelser för kollektivt försvar.

Det intressanta är att de senaste dagarnas reaktioner har berört kärnan i den säkerhetspolitiska debatten, att Sverige till skillnad från samtliga grannländer – utom ett – inte omfattas av några försvarsgarantier i Nato. Diskussionen är en bekräftelse på att sådana försvarsgarantier vore viktiga.

Grundfrågan, som närmast kan anses besvarad av regeringens reaktioner på Bidens signal till Ryssland, är ju den: vore det bra för Sverige att slippa riskera att stå ensamt och komma i åtnjutande av säkerhetsgarantier från Nato och USA? Nato är det grundläggande uttrycket för den transatlantiska länk, som också regeringen värdesätter.

Då regeringen är positiv till att USA markerar stöd för Sveriges säkerhet – varför ska detta inte fördragsfästas i Nato, så vi vet att stöd kommer att komma om det påkallas?

Diskussionen efter Bidens besök har visat att fler än Natoförespråkare inser att det vore viktigt att ha allierade och därigenom amerikanska säkerhetsgarantier. Vägen dit är att liksom våra grannländer Norge och Danmark gå med i Nato, och välkomna om Finland gör det samma.

Sten Tolgfors, försvarsminister 2007–2012 och författare till boken ”Sverige i Nato” (Timbro förlag)

Tyck till