ANNONS:
Till Di.se
TISDAG 21 NOV Sveriges bästa finanssajt 2017
MENY
START DI TV BÖRS & MARKNAD
Start Nyheter

Deppiga svenska hushåll förbryllar

  • Foto: TT/Colourbox
Det råder högtryck i svensk ekonomi. Samtidigt är hushållen pessimistiska som om en ny kris stod för dörren.

Jobben väller fram i ett rejält tempo och allt fler branscher klagar på arbetskraftsbrist. Sysselsättningen steg med höga 2 procent under andra kvartalet i år jämfört med ett år tidigare.

Hög jobbtillväxt brukar vara en pålitlig signal för att kunna utropa: ”Högkonjunktur!” Först nu när jobben kommer på bred front märker det stora flertalet i sin vardag att det är vind i seglen för AB Sverige.

Men i stället målar hushållen framtiden i mörka färger. De har sedan sommaren 2015 surnat till nivåer som karakteriseras ”mycket pessimistiska”, när det gäller svensk ekonomi på ett års sikt. Det framgår av Konjunkturinstitutet KI:s månadsbarometer.

Synen på den egna ekonomin har sedan halvårsskiftet i år även den varit mer dämpad än normalt, om än inte långt lika dyster som synen på ekonomin i stort.

Något som motsäger bilden av deppiga hushåll är att privatkonsumtionen tuffar på bra. Oro för framtiden verkar inte helt släcka köplusten. Detaljhandeln fortsätter växa med över 2 procent per år och nybilsförsäljningen väntas slå rekord för andra året på raken.

Å andra sidan är det inte någon verklig shoppingyra. Man kunde vänta sig ett kraftigare konsumtionslyft med tanke på att konjunkturuppgången kombinerats med låga räntor och betydande inkomstökningar. Det ger klirr i kassan för alla med bolån och jobb.

Vad som hindrar hushållen att dansa fullt ut till högkonjunkturen kan man bara spekulera i.

Nordeas analytiker hör till dem som föreslagit att Riksbanken med sin minusränta sprider en odör av underliggande trubbel mitt i de goda tiderna. Till det kan läggas de envisa varningarna från såväl både Riksbanken som andra för att de skenande bolånen ska sluta i tårar.

Det råder inte heller brist på orosmoln inom politiken. Finansminister Magdalena Andersson påpekar gärna Sveriges höga tillväxt och att jobben blivit 120.000 fler sedan maktskiftet 2014.

Men hon och övriga regeringen får kämpa dagligen med den så kallade verklighetsbeskrivningen.

Medan arbetslösheten är 3 procent för högutbildade inrikes födda är den hela 33 procent för lågutbildade utomeuropeiskt födda - ett gap som fördubblats på tio år enligt siffror som SEB tagit fram. Lägg därtill usla skolresultat och utmaningarna efter fjolårets flyktingvåg, liksom ett Europa tyngt av trög ekonomi, terrordåd och geopolitiska spänningar.

Historien visar att hushållen kan vara rätt ute. Redan i början på 2008, ett drygt halvår före det att finanskrisen briserade med Lehman-kraschen, sjönk framtidstron som en sten. En rejält svajig börs och högt stigande boräntor bidrog förmodligen till att sänka humöret den gången.

Jämfört med våren 2008 har börsen varit betydligt mer stabil, upp omkring 6 procent det senaste året, och boräntorna är som sagt rekordlåga. De deppiga hushållen kan ha fel denna gång. Vi får hoppas det.

 

Foto:

Tyck till