1515

Räntor och valutor: Nytt bottenrekord för Europaräntor

Europeiska räntor har under onsdagen fortsatt nedåt med nya bottenrekord för tioårsräntorna i bland annat Storbritannien och Sverige. Euron har stärkts något mot dollarn.

Huvudpunkten för svensk del på onsdagsförmiddagen var publiceringen av produktionsdata från SCB.

Industriproduktionen sjönk med 0,4 procent i juni och 1,4 procent i årstakt. Enligt SME Direkts prognosenkät väntades produktionen ha sjunkit 0,2 procent jämfört med i juni och stigit 1,9 procent jämfört med juni 2015.

Den svenska tjänsteproduktionen steg däremot 0,2 i juni och 3,8 procent i årstakt. I maj reviderades produktionsökningen dessutom upp till 6,1 procent från tidigare 5,4 procent.

Andreas Wallström, chefsanalytiker på Nordea, skrev i en kommentar att det tveklöst var svaga data för industriproduktionen men att den dåliga produktionen redan visats i BNP-statistiken som publicerades tidigare. Detta gör att utsikterna för ekonomin inte behöver revideras, menar han.

"Sammantaget bekräftar onsdagens statistik att den inhemska ekonomin uppvisar en god tillväxt men att tillverkningsindustrin tappar mark", skrev Andreas Wallström.

Orderingången för den svenska industrin steg med säsongsrensade 0,7 procent i juni. Orderingången från hemmamarknaden sjönk 0,8 procent medan exportorderingången steg 3,9 procent.

I årstakt minskade den totala orderingången med 1,6 procent, kalenderkorrigerat. Hemmamarknaden sjönk 10,9 procent medan exportorderingången steg 7,6 procent.

Under den statistiktunga onsdagsförmiddagen inkom även statistik över penningmarknadens inflationsförväntningar från TNS Prospera.

Penningmarknadernas aktörer spår en inflation på 1,1 procent om ett år 1,9 procent om fem år. Det innebär en uppgång från svaren från förra enkäten i juli. Då väntade sig penningmarknadsaktörerna en inflation på 1,1 procent på ett års sikt och 1,9 procent på fem års sikt.

Den största förändringen undersökningen var dock förväntningarna om reporäntan på längre sikt, där prognoserna på två och fem års sikt har justerats ned med 0,2 respektive 0,4 procentenheter, till 0,0 respektive 1,5 procent.

Statistiken följdes inte av några särskilt dramatiska rörelser på vare sig ränte- eller valutamarknaderna. Kronan har sedan tisdagens svenska stängning stärkts cirka 3 öre mot euron och cirka 7 öre mot dollarn.

Den svenska tvåårsräntan har rört sig sidledes under onsdagen medan tioårsräntan har sjunkit 6 punkter och noterade som lägst under onsdagen rekordlåga 0,028 procent innan den stängde onsdagen på 0,06 procent.

Under onsdagsförmiddagen inkom även KPI-data från Norge. Konsumentprisindex steg klart mer än väntade 3,8 och noterade en ökning på 4,4 procent i årstakt. Kärn-KPI steg med 3,7 procent i årstakt, att jämföra med väntade 3,1 procent.

Ökningen i kärn-KPI var den högsta under hela 2000-talet.

Staistisk Sentralbyrå, SSB, noterade att uppgången i KPI främst berodde på en uppgång i elpriser.

Marius Gonsholt Hov på Handelsbanken noterade i ett kundbrev att prisökningarna för livsmedel och transport bidrog till den kraftiga ökningen i konsumentpriserna.

"Vi anser att detta helt utesluter en eventuell räntesänkning i september", skrev han.

Den norska kronan stärktes kraftigt i samband med statistikpubliceringen från cirka 9.34 innan till knappt 9:23 på eftermiddagen. De norska statslåneräntorna steg 1-2 punkter.

Svenska KPI publiceras klockan 09.30 på torsdagen.

Brittiska räntor har under dagen noterat nya bottenrekord efter att Bank of England inte lyckades köpa upp avsedd mängd långa statsobligationer på tisdagen. Bland annat noterades tioårsräntan som lägst till 0,512 procent. Det är en indikation om att investerarna håller hårt i statspapper med långa löptider.

"Nu vill [BOE-chefen] Mark Carney ha mina statsobligationer, men han får dem inte", sade Luke Hickmore, seniorförvaltare på Aberdeen Asset Management, till Bloomberg News.

Pundet har under onsdagen rört sig oregelbundet. Efter en inledande förstärkning försvagades valutan och noterade vid stängning cirka 11:02 mot kronan.

Amerikansk statistik från JOLTS visade att antalet lediga platser i USA steg till 5,624 miljoner i juni från 5,514 miljoner i maj. Väntat var 5,675 miljoner, enligt Bloomberg News prognosenkät.

USA-räntorna har under onsdagen sjunkit 3 punkter. Dollarn har försvagats mot euron och yenen jämfört med noteringarna vid svensk tisdagsstängning.

Under onsdagskvällen kommer räntebesked från Nya Zeeländska centralbanken Reserve Bank of New Zeeland. Analytiker väntar sig enligt Bloomberg News enkät en räntesänkning med 25 punkter till 2,00 procent.

I kalendern för torsdagen ligger sedan för svensk del arbetslöshetsdata för juli från Arbetsförmedlingen samt KPI-data från SCB.


Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Dagens industri som e-tidning redan kvällen innan

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?