Annons

Räntor och valutor: Nedåt för pundet och kronan

Det brittiska pundet fortsatte att försvagas på fredagseftermiddagen efter att ha tappat kraftigt på PMI-data under förmiddagen. De europeiska räntorna sjönk svagt och euron visade små rörelser.

Det sammanvägda PMI från Storbritannien sjönk till sjuårslägsta 47,7 i juli från tidigare 52,4 i juni enligt en extrainsatt publicering av preliminära PMI. Datapubliceringen är den första stora makroindikatorn på hur brittisk ekonomi utvecklats efter Brexit.

Industri-PMI sjönk till 49,1 från 52,1, vilket var något bättre än väntat. Oväntat nog tog tjänste-PMI mest stryk, med en nedgång till 47,4 från 52,3.

Chris Williamson, chefsekonom vid Markit, sade i en kommentar att PMI visar på en "dramatisk" försvagning av Storbritanniens ekonomi, och att index är nere på samma nivåer som under den globala finanskrisen i början av 2009. Markits ekonomer konstaterar att PMI på dessa nivåer indikerar att BNP krymper med 0,4 procent under det tredje kvartalet.

"Då beslutsfattare inväntat makrodata på ekonomins tillstånd efter Brexit innan stimulanser övervägs kan fallet i PMI vara ett starkt argument för snabba åtgärder", sade Chris Williamson.

Daniel Vernazza, ekonom på Unicredit, skrev i en kommentar att nedgången i tjänstesektorn är särkilt oroande då cirka 80 procent av brittiska BNP utgörs av tjänstesektorn. Om det svaga tjänste-PMI står fast indikerar det en negativ tillväxt á -0,1 procent under det tredje kvartalet.

Samtidigt påpekar han att data endast gäller en månad, att data inte är fullständig och att PMI historiskt är något överkänsligt för sentimentförändringar.

Peter Dixon på Commerzbank ansåg att statistiken ger underlag för Bank of England att stimulera ekonomin ytterligare. Han noterade att det inte finns något som konkret bekräftar att en brittisk recession är nära förestående, men att en nedkylning av ekonomin är det.

Även Peter Dixon påpekade att PMI ofta är en volatil indikator och att CBI:s undersökning av industritrender som publiceras nästa vecka är en bättre indikator för ekonomins riktning.

Från USA inkom också industri-PMI under fredagseftermiddagen. Index steg till 52,9 från tidigare 51,3. Uppgången var den största sedan november 2015 och noteringen den högsta sedan oktober 2015.

Chris Williamson, chefsekonom på Markit, sade i en kommentar att trots att tillverkningsföretagen kämpade mot en stark dollar, en fortsatt nedgång i energisektorn och politisk osäkerhet inför presidentvalet så lyckades de ändå uppnå den bästa tillväxten sedan förra året.

"Det är fortfarande för tidigt att säga om detta är inledningen på en starkare uppgång, men det är ett välkommet och uppmuntrande tecken på återhämtning", sade han.

Data över inköpschefsindex för hela euroområdet publicerades också på fredagen. Det sammanvägda PMI sjönk mindre än väntat, till 52,9 från 53,1, väntat var 52,5. Industri-PMI sjönk till 51,9 från 52,8 och index för tjänstesektorn uppgick till 52,7 jämfört med 52,8.

Chris Williamson vid Markit sade i en kommentar att euroområdets ekonomi visar en oväntad motståndskraft mot både Storbritanniens beslut att lämna EU och ytterligare en terrorattack i Frankrike.

Det sammanvägda tyska PMI steg oväntat i juli, tjänste-PMI steg medan industrins inköpschefsindex däremot sjönk, om än mindre än väntat.

På valutamarknaderna försvagades kronan med 2 öre till 8:64 mot dollarn och 3 öre till 9:51 mot euron jämfört med torsdagens svenska stängning.

Yenen har stärkts ytterligare mot dollarn, till 105:9 sedan svensk torsdagsstängning efter att ha stärkts under torsdagen på nyheten att Haruhiko Kuroda, chef för Bank of Japan, uteslutit helikopterpengar.

De svenska två- och tioårsräntorna har sjunkit 1 punkt vardera sedan svensk stängning på torsdagen.

De turkiska räntorna har under dagen sjunkit för första gången sedan det misslyckade kuppförsöket för en vecka sedan. Liran har sjunkit något sedan svensk torsdagsstängning.

I helgen hålls ett möte för G20-ländernas finansministrar och centralbankschefer i Kina. SEB skrev i ett kundbrev att det är troligt att det i korridorerna förmodligen kommer pratas bland annat helikopterpengar och internationell samordning kring valuta- och penningpolitik.


Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB:s (”Ifrågasätt”) tjänst Ifrågasätt erbjuder Dagens industri möjligheten för läsare att kommentera vissa artiklar. Denna tjänst tillhandahålls således av Ifrågasätt som också är ansvarig för tjänsten. De kommentarer som Ifrågasätt tillgängliggör på tjänsten visas i anslutning till di.se. Dagens industri granskar inte kommentarerna i förväg. Kommentarerna omfattas inte av utgivaransvaret enligt yttrandefrihetsgrundlagen och de är inte heller en del av den grundlagsskyddade databasen di.se. Läs mer om kommentering här.

Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig och för att vi ska kunna säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. Läs mer i vår cookiepolicy.
Läs mer

Det verkar som att du använder en annonsblockerare

Om du är prenumerant behöver du logga in för att fortsätta. Vill bli prenumerant kan du läsa Di Digitalt för 197 kr inkl. moms de första 3 månaderna.

  • Full tillgång till di.se med nyheter och analyser

  • Tillgång till över 1100 aktiekurser i realtid

  • Innehållet i alla Di:s appar, tjänster och nyhetsbrev

3 månader för
197 kr
Spara 1000 kr

Prenumerera

Redan prenumerant?